Innergården ligger i hörnet av Västmannagatan och Karlbergsvägen, precis bakom kyrkan. I sexvåningsbyggnaden från början av 1900-talet ligger lägenheter med Gustaf Vasa församlingssal i källaren.
Nu vill församlingen bygga ett gårdshus i trä på innergården. Planen är att det ska rymma sex mindre hyresrätter.
– Viktigt är att huset inte belastar församlingens ekonomi och ger oss intäkter. Dessutom har vi stor bostadsbrist i Stockholm – kan vi bidra med att dämpa den är det positivt, säger kyrkorådsordförande Ove Andersson (S).
– Innergården är uruselt nyttjad, det är nog Stockholms fulaste innergård. Så på så sätt vore det ju bra, för då kan man passa på att snygga till den.
Kyrkan har även tankar på att göra om församlingssalen, i källaren men först måste detaljplanen ändras.
Emil Salmaso
För tungt
Stadsbyggnadskontoret har gett tummen upp att undersöka förutsättningarna. Att det saknas gårdhus på innergårdar i den här delen av Vasastan är relativt ovanligt.
– I det här kvarteret och längs med Karlbergsvägen ser man många gårdshus och flyglar. Det hade inte varit konstigt om den här fastigheten också hade det, säger Anna Duarte, stadsplanerare på stadsbyggnadskontoret.
Att det inte finns något gårdshus just här kan bero på att man tidigare inte klarat av att bygga ett som inte väger för mycket för församlingslokalen i källaren som ligger under gården. Tidigare fanns en lanternin på gården för att få in ljus i källarlokalen, men den täcktes över av plåt.
– I dag kan man knappt vara på gården, det är i princip bara ett plåttak som ser ut som en skidbacke. Förhoppningsvis kan ett gårdshus göra att man förbättrar gårdens utformning, säger Anna Duarte.
Gårdshuset kommer inte att påverka stadsbilden, enligt Stockholms stadsbyggnadskontor.
Emil Salmaso
Liten påverkan
Nu ska man se över hur stort bygget skulle kunna bli och vilka material som får användas. Vid en brand kan det bli särskilt knepigt, och därför kommer brandutredningen att bli avgörande för utformningen.
Planen är tänkt att gå ut på samråd tidigast i november. Då får bland annat grannar tycka till. Grannfastigheten tillhör en bostadsrättsförening som har utsikt över gården.
– Ljusmässigt kommer intilliggande nog inte att påverkas överhuvudtaget. Men vi ska göra en sådan studie, det är en jätteviktig fråga. Vi vill inte försämra för grannar, säger Anna Duarte.
Detaljplanen måste ändras för att församlingslokalen ska få vara kvar, och det måste tydliggöras vad den får användas till.
Skulle bygget få grönt ljus kan det dra dra igång under 2028, enligt kyrkorådsordförande Ove Andersson.
– Vi väntar med spänning på vad stadsbyggnadskontoret och företaget vi jobbar med ska säga.