MF Estelle började trafikera Kungsholmen-Södermalm förra veckan.

Färjan som kan ta 24 passagerare är den första i sitt slag då den är elektrisk, kommersiell och autonom – alltså självkörande.

Det är ingen som människa styr båten under färden, utan båten kan liknas vid en linfärja där linan är virtuell.

Hur realistisk?

Även om ingen styr så är det alltid personal ombord – en befälhavare står i en hytt på båten. Men norska rederiet Torghatten hoppas att en människa i framtiden i stället kan sköta allt från land, och på så vis kunna kontrollera flera båtar samtidigt.

Men frågan är hur realistisk denna vision är.

– Alla regelverk för sjöfart bygger på att det ska finnas besättning ombord, säger Styrbjörn Bergström, sakkunnig för behörig bemanning vid Transportsstyrelsen.

Färjan ska ta 24 passagerare och kosta 35 kronor per tur för en vuxen. Fem minuter tar det mellan Söder och Kungsholmen.

Pekka Pääkkö

Frågan om autonoma fartyg är aktuell även på internationell nivå. I forskningsprojekt tittas det på vilka ändringar som behöver göras i regelverken för att göra helt autonoma fartyg möjliga.

– Sverige deltar också i det här är arbetet, men det är inget som kommer att ske de närmaste åren.

Enligt sjölagen får befälhavaren inte lämna sitt fartyg om det inte ligger förtöjt i hamn eller på en säker ankarplats.

I fartygssäkerhetslagen står det också att varje passagerarfartyg måste ha säkerhetsbesättning.

– Den kan inte vara någon annanstans än på fartyget.

Duger inte att vara på land

I MF Estelles fall räcker dock befälhavaren som säkerhetsbesättning. Men det duger alltså inte att ha säkerhetsbesättningen på land eller på en annan båt i närheten.

Och att ändra på dessa regler är inget som sker över en dag.

– Det krävs en lagändring och det är inget man bara gör rakt av. Och sjölagen bygger dessutom sin grund på internationella regelverk.

Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) klippte bandet när färjan invigdes i juni.

Pekka Pääkkö

Att navigera båten på resan är en lättare fråga att lösa – säkerhetsbiten är knepigare, menar Styrbjörn Bergström.

– Att ta hand om passagerare i en nödsituation är svårare. Om det brinner eller händer något annat måste besättningen vara där.

Reidun Svarva, affärsutvecklingschef på Torghatten har tidigare sagt till Mitt i att rederiet ska jobba med Transportstyrelsen och forskningsinstitutioner för att se hur obemannade fartyg kan övervakas från kontrollrum i framtiden.

– På så sätt blir vår rutt i Stockholm ett "kommersiellt forskningslaboratorium.