Små fotbollar som egentligen är stressbollar, en idolbild på Christiano Ronaldo och en saccosäck i form av en fotboll.

Det här är inte ett pojkrum. Det är ett klassrum för svenska och svenska som andraspråk i Tallbohovskolan.

– Nästan alla elever älskar fotboll. Vi har till exempel en kille som har svårt att sitta still. Men det funkar om han får sitta i fotbollen och läsa, säger läraren Adem Tirpan.

"Vad betyder vindstilla?" undrar Nagham Alarandas. "Finns det någon del av ordet som ni känner igen? Vind och stilla, precis. När vinden står still", förklarar Adem Tirpan.

Mikael Andersson

Det här en ingrediens i hans recept för det perfekta klassrummet. Konceptet ligger i framkant i hur man kan bedriva undervisning i svenska som andraspråk, enligt skolans rektor, och det finns intresse från andra skolor att komma på studiebesök. 

Det borde de verkligen, tycker Nagham Alarandras från klass 6A.

– Jag känner mig jättetrygg här, alltså wow, vilket klassrum!

Krossade fotbollsdrömmar

Fotbollssaccosäcken är från Adem Tirpans barndom, från tiden då han var målvakt i Djurgårdens akademi och skulle bli proffs.

Hemma hos honom pratade föräldrarna turkiska, så han kan känna igen sig i många av sina elever från det invandrartäta Söderhöjden. I Tallbohovskolan läser 239 av 340 svenska som andraspråk.

Vikten av att lära sig språket och klara skolan blev för honom uppenbart när han slet av korsbanden och fotbollsdrömmarna gick upp i rök.

– Jag hade dåligt självförtroende, krummad rygg. Men jag hade min storasyster, som är advokat och min stora ledstjärna i livet, säger Adem Tirpan.

"Världens bästa lärare"

Nu vill han själv vara en förebild för sina elever.

Om man frågar klasskamraterna Mawaddah Echelhi, Nagham Alarandas, Ruzana Grigoryan och Sarah Almurtädha så har han lyckats.

Mawaddah Echelhi, till höger, känner sig trygg i klassrummet. "Som hemma", säger hon.

Mikael Andersson

– Adem är världens bästa lärare! säger Mawaddah Echelhi.

Mawaddah pratar svenska hemma eftersom hon har en svensk pappa. Hemma hos Ruzana pratar de armeniska och hemma hos Sarah arabiska.

Hemspråken tar plats

Mångfalden syns i Adem Tirpans klassrum.

– Här sitter till exempel fyra elever från Ukraina. Förstår de inte så står det vanliga fraser på modersmålet här, säger han och pekar mot en tavla intill med översättningar.

Där finns också en kopia av lektionsplaneringen som översatts till ukrainska och en hängare för nyckelringar med ordkort.

Tydlig struktur och ordning och reda är en viktig ingrediens.

Mikael Andersson

För elever med ett annat modersmål kan särskilt rundade vokaler som O och U vara en utmaning. Med illustrationer och speglar får de hjälp att öva.

Mikael Andersson

– En ny elev ska inte bara sättas ner och få en bok i handen. Nej! En elev ska ju skaffa vänner, välkomnas till Sverige, kunna prata med sina lärare och kanske handla mat hem till mamma och pappa. Så det här har varit ett succédrag, säger han och visar upp "starthäftet".

Det är något han själv satt ihop, med några enkla steg med viktiga vardagliga fraser och små hemuppgifter. Målet är att så snabbt som möjligt ge nyanlända en språklig grund för att klara – och njuta av – vardagen.

En titt i spegeln kan hjälpa

I häftet finns också bilder som visar hur munnen ska forma ljuden för olika bokstäver. Likadana bilder sitter ovanför tavlan.

Till hjälp finns speglar utplacerade på bänkarna.

– Nyanlända har jättesvårt för rundade vokaler. O och U. Så om den här eleven till exempel ska uttala Rom så har han spegeln för att se så att det blir rätt, förklarar Adem Tirpan.

Utöver lättillgängliga hjälpmedel finns alltid två lärare närvarande i klassrummet. De arbetar efter en tydlig struktur, som syns i de färgglada etiketter och lådor med dokumentation som kantar väggarna.

– Det är viktigt att vara fyrkantig.

Hemma hos Sarah Almurtädha pratar föräldrarna arabiska och hemma hos Ruzana Grigoryan är det armeniska som gäller.

Mikael Andersson