När Kumla skola moderniseras har stommen behållits, i stället för att riva hela. Det samma gäller kommunhuset där utsidan behålls intakt när insidan blåses ut.
Det är ett par exempel där man valt bort att riva när behoven förändras. Bevara, återbruka och återanvända är ord som blivit allt vanligare i byggindustrin de senaste åren i och med att bygg- och fastighetsindustrin står för cirka 20 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige.
– Kan vi minska det tar vi stora kliv mot att nå Parisavtalet. Det finns jättemycket att vinna på en omställning, säger Louise Bergman, avdelningschef för strategi- och projektavdelningen i Tyresö kommun.
Louise Bergman, avdelningschef för strategi- och projektavdelningen i Tyresö kommun.
Tyresö kommun
Hon berättar att när kommunen står inför ett förändrat behov, exempelvis en förändring i behovet av skolplatser, så tittar de över vad det finns för lokaler i beståndet. De undersöker först ifall det finns någon lokal de kan nyttja eller en annan verksamhet som har behov av lokalen.
"Lite som lego"
Om inte det är aktuellt ser de över ifall det går att bygga om lokalen för att få den att fungera, och det sista alternativet är att riva.
Ett färskt exempel på det är Njupkärrs skola som ska rivas, och byggas på samma plats.
– När vi står inför det tittar vi på hur mycket vi kan återanvända på nästa plats, säger Louise Bergman.
Kommunen är med i ett forskningsprojekt, Återhus 3.0, som syftar till att bygga hus av hus. Just nu tittar de om balkar och pelare från den gamla skolan kan användas i den nya, men även allt från kök till takpannor ses över.
Det blir vanligare och vanligare att bygga om eller återbruka. Så är fallet i bland annat Marievik, där många av kontorshusen först skulle rivas. Nu byggs flera stycken om.
Tom M Kronestedt
– Vi går mer och mer från rivning till att plocka loss det som går att använda i sina beståndsdelar, lite som lego. Det är allt från det lilla i toalettstolar som är relativt nyinstallerade, till det stora i balkar.
Letar samarbetspartners
Nyligen togs ett beslut om att upprätta en detaljplan över ett äldreboende vid Björkbacken. Där ska kommunen se över vad som kan komma till användning.
Enligt Louise Bergman har kommunen arbetat med frågor om hållbar och cirkulär utveckling länge då det funnits ett brett politiskt engagemang. Men ju mer det händer i branschen, desto enklare och fortare går det.
– Många aktörer har drivit på utvecklingen. Det är en omställning som hela bygg- och fastighetsbranschen genomgår.
Ett av Sveriges miljömål är att 70 procent av bygg- och rivningsavfall återvinns eller förbereds för återanvändning. Louise Bergman berättar att kommunen ständigt letar efter fler samarbetspartners som vill hjälpa kommunen att arbeta mer hållbart.
– Det är en del i kommunens arbete och krav, att ställa om till en mer klimatneutral process.