Utställningen är ett samarbete mellan Sollentuna kommun och museet, som en gång för alla vill avliva myten om ”japanen som försvann”. Samtidigt är syftet att presentera en idrottsman som ägnade ett helt liv åt att få fler att upptäcka glädjen i idrott.

I samband med invigningen fick Sollentuna kommun nyligen besök av Takahiro Kurahara, borgmästare i Kanakuris födelsestad Tamana i södra Japan.

– Över tid har Sollentuna och Japan gemensamt uppmärksammat en speciell idrottshistoria, säger kommunstyrelsens ordförande Henrik Thunes (M).

Hälften bröt i värmen

Men åter till 1912. Maratonloppet den 14 juli blev en hård prövning för alla löpare. Temperaturen på eftermiddagen var över 30 grader. Många av deltagarna virade linnedukar runt huvudet eller sprang i ljusa hattar, men det hjälpte föga.

Start och mål skedde inne på nybyggda Stockholms Stadion. Därifrån gick banan två mil norrut och vände i höjd med Sollentuna kyrka för att sedan gå tillbaka samma väg, men endast 34 av 68 deltagare fullföljde i värmen.

Kanakuri passerade vändpunkten, men efter 30 kilometer slog utmattningen till. I Tureberg blev han erbjuden att stärka sig med saft och bullar i en villaträdgård som tillhörde familjen Petré.

Han valde att därefter bryta loppet och tog sig framåt kvällen tillbaka med tåg till Stockholm.

Deltog i två OS till

I den samtida nyhetsrapporteringen påtalades inte något mystiskt försvinnande och Kanakuri åkte med den japanska delegationen från Stockholm efter de Olympiska spelens slut.

Han ställde upp i ytterligare två Olympiska maratonlopp,1920 i Amsterdam där han blev 16:e man, och i Paris 1924 där han tvingades bryta.

Men även om Kanakuri hade en lång och framgångsrik elitkarriär så är det inte de egna meriterna som gör honom till en av de stora i idrottens historia.

Han verkade i hela sitt liv för att stimulera intresset i för långdistanslöpning i Japan, där han blivit känd som den ”Japanska maratonlöpningens fader”, och han ägnade en stor del av sitt liv åt att arbeta för flickor och kvinnors möjlighet att idrotta.

I mål 55 år senare

Myten om den försvunna japanska maratonlöparen uppstod i Sverige under 1950-talet, då författaren Björn Grandien publicerade novellsamlingen ”Japanen som försvann”.

Efter att Stockholms-Tidningen ”löst gåtan” 1962 bjöd Sveriges olympiska kommitté några år senare in den då 77 årige forne elitlöparen till Sverige, där han inför TV-kamerorna symboliskt fick avsluta maratonloppet på Stockholms stadion med en totaltid på 54 år, 8 månader, 6 dagar, 32 minuter och 20,3 sekunder.

Åter till Tureberg

Kanakuri fick också åter kliva in i trädgården i Tureberg och ta ett glas saft med Bengt Petré, som var 9 år när Kanakuri 55 år tidigare kollapsat i familjens trädgård.

För familjen Petré hade Kanakuri aldrig varit försvunnen, de hade tvärtom upprätthållit kontakten med vykort och brev efter Kanakuris hemkomst till Japan.

– Vi har fått material till utställningen från Japan, från vårt eget arkiv, och från barnbarnsbarnen till familjen Petré. Ett väldigt roligt projekt att jobba med! Jag brinner för den här historien, och för budskapet att man kan slutföra vad man har påbörjat – även om det blir över 50 år senare, säger May Hamaoui Johnson, kultursekreterare i Sollentuna och projektledare för utställningen.

Pågår ända till i höst

Utställningen på pågår till och med den 1 oktober på Riksidrottsmuseum på Djurgårdsbrunnsvägen 26.