När pandemin bröt ut i mars förra året kom ganska snart rekommendationen att undvika att åka kollektivt.
Det hörsammades också av många.
Men alla har inte kunnat avstå. Flest har fortsatt att resa i områden där många har låg utbildning, låg inkomst och det finns många utrikesfödda.
Stora skillnader
I Vårby gård och Alby minskade till exempel resandet med 43 respektive 44 procent.
Omvänt gäller i mer välbeställda områden. Där har resandet minskat med uppemot 80 procent.
Det visar en studie som en grupp forskare vid KTH presenterade i våras, och som DN nyligen rapporterat om.
Nu vill Socialdemokraterna i Region Stockholm att en jämlikhetsanalys görs så att kollektivtrafikens resurser sätts in där de behövs mest.
https://www.mitti.se/nyheter/forslaget-billigare-sl-kort-pa-udda-tider/repudA!LxWEdxeMBgGl@WzNEPBDsA/
Känt till länge
Oppositionsrådet Jens Sjöström (S) tycker att den styrande majoriteten varit passiv i frågan. Enligt honom visade en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin redan våren 2020 att de som bor i socioekonomiskt utsatta områden är de som har svårast att avstå från att åka kollektivt, och att de därmed är mer utsatta för smitta.
– Den politiska majoriteten har undvikit att se det som regionens eget forskningscentrum har pekat på, säger han.
Föreslog omprioritering
Socialdemokraternas förslag om omprioritering av trafiken, extra bussar på vissa linjer, omflyttning av personal, enbart långa tåg på t-bana och pendel och ett lågtrafikkort så att fler reser när det inte är trängsel har inte fått gehör, menar han.
– Vi har fått höra att det inte går att genomföra, att trafiken är uppdelad i olika trafikområden, på olika trafikbolag och med avtalskonstruktioner som sätter stopp.
Samarbete
En tanke med KTH-studien är att socioekonomiska data ska kunna användas när SL planerar kollektivtrafiken.
– SL har försett oss med data och vi har stått för metoden. Nu kommer vi att fortsätta studera var och när det uppstått trängsel för att se var belastningen varit störst under pandemin, säger Erik Jenelius, docent vid KTH och en av författarna.
Om några åtgärder är på gång känner han dock inte till.
– Förhoppningsvis närmar sig pandemin slutet, och nu handlar det väl snarast om hur SL ska få tillbaka resenärerna. Värt att fundera på är om människor kommer att resa på ett annat sätt, kanske bara pendla till jobbet 2–3 dagar i veckan, och se över hur biljettsystemet kan möta det.
Extra bussar
Enligt SL har extra trafik satts in där de sett att behoven har varit större, totalt 50 000 extra avgångar.
– Men det finns en gräns i systemet. Till exempel buss 179, där har vi satt in det som går, gatorna klarar inte fler bussar. Vi har också kört långa tåg på blå linje, säger Suss Forssman Tullberg, kommunikationschef vid trafikförvaltningen.
Hon säger att de hela tiden följer trafiken, och har gjort vad de kunnat.
Fel dra in avgångar
Men Jens Sjöström är inte nöjd. Socialdemokraterna kommer att föreslå att regionfullmäktige tillsätter en jämlikhetskommission.
– Det behövs en annan struktur i kollektivtrafiken vad gäller tillgänglighet, kapacitet, taxor och anslutningar mellan bostadsområden och arbetsplatser. Inte som nu, dra in avgångar i nattrafiken och morgontrafiken, som ju drabbar dem som jobbar inom till exempel sjukvården, säger han.
Inga slutsatser
Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) säger dock blankt nej till en jämlikhetskommission:
– Vi vill använda skattebetalarnas pengar till att köra bussar och tåg, inte till byråkratiska kommissioner.
Kristoffer Tamsons tycker inte att det går att dra alltför långtgående slutsater av KTH-rapporten.
– Jag har hela tiden sagt att vi ska köra allt vi kan och mer därtill, plus att vi har särskilda insatser där det uppstår trängsel, säger han.