Det är inte bara Mozart och Beethoven när medlemmarna i Sundbybergs orkesterförening träffas och repar i Hallonbergen. Men mycket klassiskt blir det.

Är det kanske därför det är svårt att locka yngre förmågor?

– Just nu är medelåldern hög, säger Per Simonsson, ordförande i föreningen.

Fram till nyligen jobbade han som ingenjör på Ericsson. Symptomatiskt för orkestern, som består av en blandning av proffs och amatörmusiker.

– Vi spelar till största del för att vi tycker att det är kul. Men man får skärpa sig också, för det ska ju låta bra, säger Per Simonsson.

Vill locka fler

För att en orkester ska kunna bli 90 år gammal krävs dessutom en och annan eldsjäl, tror han.

Men de får också hjälp av kommunen.

– Vi har ett samarbetsavtal. I den bemärkelsen är vi inte bara som en ideell förening som får föreningsbidrag. Det hör ihop med att vi har ett samarbete med kulturskolan.

Per Simonsson vid ett tidigare tillfälle i Allaktivitetshusets stora sal på Sturegatan. Här håller man konserterna, men man repar i Hallonbergen.

Jannie Flodman

Målsättningen är att kunna locka fler medlemmar. Gärna sådana som spelar stråkinstrument, och gärna just kulturskolelever.

Grundades av frisör

Det fina med orkesterföreningen är att folk får chansen att musicera lokalt i Sundbyberg, resonerar Simonsson.

– Vi spelar de populäraste klassiska styckena och plockar även upp lite ovanligare klassiska stycken.

Per Simonsson har varit medlem i drygt fyra av orkesterns nio decennier.

Därmed hann han träffa Allan Forsberg som grundade orkestern 1934 och fortfarande var medlem på åttiotalet.

– Han var väldigt social och engagerad. Men han var ren amatör och jobbade som frisör.

Spelade han sax?

– Haha. Han spelade fagott.