Bland Televerkets gamla kontorshus på Mårbackagatan har Fujyn Zhang sin foodtruck. Hit kommer en och annan hungrig polis från den nya stationen intill. Men området ligger avsides och här jobbar inte lika många som på Telias tid.

– Det är sådär. Jag hoppas att det händer något mer med området och att jag kan få en lokal, säger han.

På spaning efter Telestaden. Fujyn Zhang vill se mer liv i området.

På spaning efter Telestaden. Fujyn Zhang vill se mer liv i området.

Mattias Kamgren

Drygt 90 procent av lokalytan på Mårbackagatan är uthyrd, berättar Ann-Sophie Forsberg, vd för Telestaden. Polisstationen med passexpedition har största huset. Konstnärernas kollektivverkstad, ett äldreboende och ett gym är några av de andra verksamheterna.

– Det en bra blandning av hyresgäster för det läge vi är i. Långsiktigt tror vi på en mer publik mix av hyresgäster och mer närservice. Det är egentligen bara gym och passexpedition som lockar besökare utifrån, säger Ann-Sophie Forsberg.

Knäckfrågor ännu olösta

Längs väggarna på hennes kontor syns visionsbilder av bostäder. Än så länge är bilderna allt som finns. Arbetet med Telestadens 2000 lägenheter har fastnat på planeringsstadiet.

Redan 2017 och 2018 skrev Mitt i Söderort om att Stockholms stad var oense med byggherrarna Ikano bostad och Rikshem. Det gällde kostnader, antal bostäder och takt på exploateringen; bolagen ville gasa och staden gå långsamt fram.

”Som fastighetsägare är vi frustrerade. Vi skulle önska att det hade gått fortare”, säger Ann-Sophie Forsberg, vd för Telestaden, om förhandlingarna med Stockholms stad.

”Som fastighetsägare är vi frustrerade. Vi skulle önska att det hade gått fortare”, säger Ann-Sophie Forsberg, vd för Telestaden, om förhandlingarna med Stockholms stad.

Mattias Kamgren

Spola fram till 2024 och läget är delvis detsamma. Enligt Ann-Sophie Forsberg pågår fortfarande en diskussion om antal bostäder och kostnader för investeringar i området.

– Det är framför allt omfattningen av exploateringen vi diskuterar. Den frågan är fortfarande inte löst, säger hon.

Kan delas upp i fler etapper

Från början nämndes 3000 bostäder. Nu är siffran 2000. För lite, anser fastighetsägaren.

– Vi tror att platsen lämpar sig för många bostäder. De behövs för att finansiera de satsningar staden och vi vill göra på infrastruktur. Minskar antalet bostäder minskar också vår betalningsförmåga. Vi är en bit ifrån varann i diskussionen om vad som ska få plats för att få det att funka, säger Ann-Sophie Forsberg.

I kontorshusen på Mårbackagatan finns bland annat polisstation, äldreboende, och verkstäder för konstnärer. Nya bostäder dröjer.

I kontorshusen på Mårbackagatan finns bland annat polisstation, äldreboende, och verkstäder för konstnärer. Nya bostäder dröjer.

Mikael Andersson

Om det var svårt att komma i mål förut har konjunkturen gjort det ännu svårare.

”Telestaden-projektet startade under en period då vi satsade på stora detaljplaner med många bostäder och stora investeringar i allmän platsmark och infrastruktur. Med ändrade ekonomiska förutsättningar har dessa projekt påverkats avsevärt”, skriver Theodor Sundh, kommunikatör på exploateringskontoret i mejl.

Diskuterar fler etapper

Planområdet har redan delats in i två etapper. Det kan bli ännu fler, för att portionera ut kostnader och komma vidare.

”Visionen för Telestaden kvarstår, men utgångspunkten är att utvecklingen sker i flera etapper och över en längre tid än ursprungligen planerat”, skriver Theodor Sundh.

Fördröjningen påverkar inte bara tillgången på bostäder. Så sent som 2021 skulle exempelvis Kvickenstorpsskolan i Farsta byggas ut till 900 elever, på grund av väntad inflyttning i Telestaden. Nu har skolan i stället tvingats stänga.

Och i prognosen över barn i förskoleålder i Larsboda, skiljer det flera hundra barn beroende på om planerade byggprojekt kommer i gång eller inte.

Ann-Sophie Forsberg på plats i norra delen av Telstaden. Här är det mesta förberett för bostäder, men fastighetsägaren avvaktar på grund av dålig marknad.

Ann-Sophie Forsberg på plats i norra delen av Telstaden. Här är det mesta förberett för bostäder, men fastighetsägaren avvaktar på grund av dålig marknad.

Mattias Kamgren

Väntar på att vinden ska vända

I Telestadens norra del, med de fyra välkända husen vid Nynäsvägen, är drömmen om bostäder inte fullt lika avlägsen. Detaljplanen är godkänd, Teletornet rivet, gator asfalterade och ledningar ligger i marken.

Där är det fastighetsägaren själv som bromsar. Höga byggkostnader och låg efterfrågan gör att de vill avvakta.

– I teorin kan vi börja bygga i vår och ha de första bostäderna klara året därpå. Men det finns en marknad att ta hänsyn till. Som det är nu är det ingen byggstart planerad varken för skola, bostäder eller annan verksamhet i området, säger Ann-Sophie Forsberg.