För femton år sedan hade Fisksätra – ett miljonprogramsområde i utkanten av Saltsjöbaden – tre kommunala grundskolor.
Nu är alla tre nedlagda, efter att under lång tid ha tappat elever och attraktionskraft.
https://www.mitti.se/ettsthlm/skolsegregationen-nu-har-nastan-alla-etniska-svenskar-forsvunnit/reptlr!M@qezNa4O7Rj2Ec5DEcJ8Q/
Förväntningarna är därför höga när den icke vinstdrivande Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor nu i augusti slår upp dörrarna för en totalrenoverad F-9-skola i Fisksätraskolans gamla lokaler.
Viktor Rydbergs driver eftertraktade skolor bland annat i Djursholm och vid Odenplan.
Det speciella med nystarten i Fisksätra är antagningsmodellen, som ingen skola har provat förr: häften av eleverna tas in via närhetsprincipen och hälften via en kö där alla kan ställa sig.
"Locka etniska svenskar"
– Det är bra, eftersom det är två saker man vill uppnå, säger YuSie Rundkvist Chou, Fisksätrabo och lokalpolitiker för Nackalistan.
– Å ena sidan vill man att Fisksätraborna ska få en bra skola i sitt eget område. Å andra sidan vill man locka hit de etniska svenskarna från villor och radhus så att det blir en bra mix. Det är ingen jättelätt uppgift, säger hon.
https://www.mitti.se/ettsthlm/villa-eleverna-om-kulturkrocken-i-borjan-var-jag-lite-radd/repsjA!OsEXu9oJPLOXSNE@rqixtA/
Kön har varit öppen sedan i september. Amanda Hurst, skolchef inom Viktor Rydbergs skolor, är optimistisk.
– Det ser väldigt positivt ut. Vi har sökanden både från det näraliggande området och längre bort i kommunen, även från Saltsjöbaden. Vi kommer att kunna få den verkligt heterogena elevgrupp vi vill ha, säger hon.
Varför vill ni ha det så?
– Det handlar om lärandet. Om vi ska ha en progressiv skola som fostrar barn och ungdomar för den reella framtiden, då måste elever få möta människor med många olika perspektiv som tar med sig olika erfarenheter in i klassrummet, säger hon.
Rektor blir Mats Strandler, som lämnar en rektorstjänst på kommunens mest eftersökta högstadium, Eklidens skola i centrala Nacka.
Han tonar ner elevmixens betydelse.
– Alla föräldrar vill att deras barn ska ha bästa möjliga utbildning. Det är ingen skillnad här. Vi ska erbjuda en bra skola där alla elever kan utvecklas, säger han.
YuSie Rundkvist Chou ser en stor fördel i att barn med olika bakgrund kan sammanföras redan i förskoleklass.
– Det känns som att samhället trasas sönder när barnen delas upp så tidigt. Jag har sett hur Saltsjöbads- och Fisksätrabarnen slutar leka med varandra när de kommer upp på mellanstadiet. Det här måste man fortsätta jobba med, men det blir lättare om man börjar när de är små, säger YuSie.
"Behövs kritisk massa"
Hon menar också att föräldrar som vill ha blandade skolor behöver prata ihop sig kring skolvalet.
– Det är inte rationellt, men mänskligt, att föräldrar flyr från en skola när andelen elever med annat modersmål ökar. Alla vill ha det bästa för sitt barn. Och då behövs en kritisk massa. Det behövs att en hel föräldragrupp tillsammans bestämmer sig för att stanna, så att deras barn inte känner sig ensamma. Det gynnar också hela skolan, säger hon.
https://www.mitti.se/ettsthlm/elever-en-segregerad-skola-kan-kannas-tryggare/repuas!dmeICMcAjph3lfifK0PdA/
Vad hoppas du på att skolan ska få för elevmix?
– Vi hoppas få en verkligt heterogen elevgrupp som kan föra in många olika perspektiv och dynamik i vår verksamhet. Vi varken får eller vill välja enskilda elever. Och vi är duktiga på att ta hand om alla som går hos oss.
Ser du några speciella utmaningar i Fisksätra?
– Jag är medveten om den demografiska skillnaden mot de andra platserna där vi driver skola. Att det i Fisksätra pratas 40 olika språk ger fantastiska möjligheter. .
Har ni beredskap för elever med större stödbehov?
– Ja, vi är väl förberedda. Vi kommer att erbjuda modersmålsundervisning och extra stöd till dem som behöver. I alla våra skolor har vi internationell personal och elever med olika bakgrunder.
Hur gör ni för att mötet mellan olika sociala bakgrunder ska bli bra för alla?
– Vår styrka är att vi har en stark kultur och en vi-känsla bland både elever och personal, en stolthet i att vi gör saker tillsammans. De olikheter som finns kommer vi att använda i undervisningen så att alla kan ta plats, bli sedda och känna delaktighet.
Tror du att den här delade antagningsmodellen kan minska skolsegregationen?
– Mitt huvudfokus är att skapa en bra utbildning som så många som möjligt kan ta del av. Om vi också kan motverka skolsegregationen är det väl jättebra. Vår modell tror vi är mycket bättre än de alternativ som lagts fram, som lottning till exempel. Om det här fungerar hoppas vi att fler kan ta efter.
Många kommuner försöker hitta formeln som kan bryta skolsegregationen.
I Örebro la man ner högstadiet i det utsatta området Vivalla och spred ut barnen för att få mer blandade skolor. För vissa av de bussade eleverna tycks effekten vara positiv. Men liknande planer väcker nu starka protester bland medelklassföräldrar i Trollhättan.
På andra håll, som i Nyköping, har man försökt samla högstadieelever från flera olika områden i en nybyggd, gemensam jätteskola. Det har fungerat sisådär.
Eftersom föräldrarna har kvar sin valfrihet har många kunnat flytta barnen till friskolor i omgivningen.
Svårt att stoppa
”White flight” är en mekanism som är svår att stoppa om inte friskolorna involveras, konstaterar skolforskaren Stefan Lund.
Det fria skolvalet har lagt ett alltför tungt ansvar i de enskilda familjernas knä, menar han och flera andra forskare: även om många ideologiskt är för blandning vinner egenintresset nästan alltid.
Det som krävs för att föräldrarna ska välja annorlunda är att den blandade skolan faktiskt framstår som bättre för det egna barnet rent kvalitetsmässigt, framhåller Stefan Lund.
"Att blanda räcker inte"
Mycket hänger också på hur skolan organiserar och hanterar mångfalden, Att bara blanda barnen räcker inte, är hans poäng.
Viktor Rydbergs skolor gör nu något helt nytt. ”Om vi lyckas ser vi gärna att andra tar efter”, säger stiftelsens skolchef Amanda Hurst.
Skolsverige kommer att följa försöket med intresse.