När ledningen på Hersby gymnasium fattade beslut om att ta bort skolans så kallade A-dagar var det många lärare som reagerade. Det rör sig om 18 dagar om året som inte är schemalagda – vilket är tio procent av årets skoldagar. Karl Jacobson, lärare i matematik, skrev en debattartikel på lidingonyheter.se om saken.

– Alla 15 officiella matematiklärare på Hersby med flera står bakom texten, säger han.

A-dagarna har använts för studiebesök, utflykter och föreläsningar med inbjudna föreläsare – men framför allt för prov. Prov som flera klasser har gemensamt och nationella prov som inte är obligatoriska.

– De är grunden för att eleverna hamnar på rätt betygsnivå. Det blir mer rättvist för Hersbys elever och för elever i resten av Sverige, säger Karl Jacobson.

– Det blir inte godtyckliga betyg utefter vilken lärare man hamnat hos, säger biologi- och kemiläraren Katarina Bedecs.

Är inte 18 sådana dagar lite mycket?

– Det är kompenserat för det genom att fler timmar är utlagda i veckorna. Sedan ligger studiebesök där också, som går att betrakta som lektionstid. Och det är en tolkningsfråga om prov ska räknas in i kurstiden, säger Karl Jacobson.

Katarina Bedecs, Lars Magnusson, Stanislav Popovych och Karl Jacobson vill bevara de gemensamma proven.

Pekka Pääkkö

A-dagarna i sig är inte heliga för lärarna, men möjligheten att ha gemensamma prov är det.

– Det finns ingen plan för hur vi fortsatt kan ha dessa prov. Det är en stor press att sätta betyg, från både elever och föräldrar, säger biologi- och kemiläraren Lars Magnusson.

Ingen provskola

Katarina Bedecs menar att lärarna inte fått klarhet i varför förändringen genomförs.

– Det ska inte vara en ”provskola”, säger man. Men vad betyder det?

Patrik Nimmerstam, rektor på Hersby gymnasium, säger att det har kommit nya allmänna råd vad gäller betygssättning. Det innebär att lärare ska ha ett allsidigt underlag för att sätta betyg.

– Då måste vi komma lite ifrån det fokus som finns i dag på de skriftliga proven.

A-dagarna innebär att skolan bryter undervisningen och därmed måste koncentrera den på kortare tid, menar Patrik Nimmerstam.

– Vissa lärare är upprörda, andra har kritiserat A-dagarna i åratal. Man måste tänka lite nytt kring upplägget när de frivilliga nationella proven avskaffas. Men så kallade provbanksprov finns i många ämnen. Dessa har Skolverket utformat för vägledning kring bedömning. När man har gemensamma prov tar man ingen hänsyn till gruppen och hur långt de kommit i undervisningen. Så det kan också bli orättvist. Vi tycker att proven ska anpassas till undervisningen och inte undervisningen till proven.

De lektionsfria dagarna där lärarna kan ha prov ska plockas bort till nästa läsår.

"Det kan absolut finnas en poäng med gemensamma prov men det viktiga är att man gemensamt diskuterat hur proven ska bedömas utifrån betygskriterierna", säger Patrik Nimmerstam.

(Hittade denna bild i vårt arkiv. Står ingen fotograf?)