Det började med en vattenläcka sommaren 2022. Men skadorna på kommunägda Herrgårdsvillan på Sättra gård, som hyrs ut som privatbostad, visade sig vara betydligt mer omfattande. Kostnaderna för renoveringen drog i väg – från 7 miljoner till 24 miljoner, något Mitt i tidigare rapporterat om.
En av skadorna i Herrgårdsvillan.
Privat
I april beslutade kommunstyrelsen att tillsätta en extern granskning av kostnaderna och den politiska processen. Utredningen, som kostat nästan en halv miljon kronor, är nu klar.
Den visar på brister vad gäller avsaknad av styrning och dokumentation av renoveringen. Från projektets start i augusti 2022 till november 2023 är dokumentationen begränsad och saknas i vissa delar. Med anledning av detta byttes projektledaren ut i november.
– Vi behöver se över våra processer och rutiner för att lära oss av det här ärendet och så långt möjligt förebygga liknande situation i framtiden, säger Derk de Beer, kommundirektör i Upplands Väsby.
Derk de Beer, kommundirektör i Upplands Väsby.
Rosie Alm
Utredningen visar också att det under arbetets gång beställts 18 garderober för 814 875 kronor. När det upptäcktes försökte kommunen annullera ordern, men utan framgång.
– Jag har förstått att beställningen gick via projektet och att den avsåg platsbyggda garderober. Det är inte helt enkelt med standardlösningar i gamla hus, säger samhällsbyggnadschef Anna von Axelson.
Är det rimligt att garderober ska kosta kommunen över 800 000 kronor?
– Det har jag jättesvårt att uttala mig om.
Anna von Axelson, samhällsbyggnadschef i Upplands Väsby kommun.
Upplands Väsby kommun
Polisanmälde leverantör
Efter att utredningen blev klar valde kommunen att polisanmäla en av leverantörerna, bland annat för dubbelfakturering. Enligt den externa utredningen ska företaget ha skickat flera fakturor för samma jobb till en summa på 1,7 miljoner kronor. Kommunen har dock fått tillbaka pengarna via kreditering av fakturorna.
Polisen har lagt ner förundersökningen.
– Vi lutar oss på den bedömning polismyndigheten gjort och nöjer oss med den, säger Derk de Beer.
Politiska processen
En annan punkt i granskningen har varit den politiska processen kring renoveringen – att kostnaden drog i väg utan några nya beslut i teknik- och fastighetsutskottet.
Men enligt utredningen har inga formella fel begåtts. Det eftersom kostnaderna för renoveringen höll sig inom ramen för utskottets totala drifts- och underhållsbudget. Därmed behövdes inga nya politiska beslut fattas när kostnaden ökade.
Fastighetsförvaltningen har även enligt utredningen regelbundet informat utskottet om kostnadsökningarna.
– Vi har ett stort mandat i tjänsteorganisationen att hantera kommunens fastigheter. Vi har en delegationsförteckning som gör att vi kan ta ganska stora belopp utan politiska beslut, säger Anna von Axelson.
Men trots det säger hon att kommunen hade hanterat renoveringen annorlunda om de vetat hur omfattande skadorna var på Herrgårdsvillan.
– När man hittar en skada vill man åtgärda den så fort som möjligt. Men hade vi förstått omfattningen hade vi tillsatt en styrgrupp. Vi hade även högst troligen haft en mer formell dialog med teknik- och fastighetsutskottet: Ska vi ta de här kostnaderna när de ökat så mycket? säger Anna von Axelson och fortsätter.
– Samtidigt måste vi ju se till att våra äldre fastigheter behåller sitt värde för framtiden.
Bilden är från 1920–1930-talet då herrgårdsvillan var nybyggd.
Privat
Även Derk de Beer är självkritisk.
– Även om den oberoende utredningen visar att kommunen inte har gjort några formella fel visar den också på ett behov att utveckla samarbete och dialog mellan den politiska nivån som uppdragsgivare och tjänsteorganisationen.
Har det skadat förtroendet för kommunen?
– Ja, enligt min bedömning. För att minimera förtroendeskadan vill vi nu vända på varenda sten och förebygga att det händer igen.