DET HÄR ÄR DEL FEM I EN SERIE OM SPRÅKETS BETYDELSE. LÄS ÄVEN DEL ETT, DEL TVÅ, DEL TRE och DEL FYRA.
Havreknäcke eller knäckebröd? Rounza Aboud, barnskötare i Skärholmen, hade inte tänkt så mycket på nyanserna, på alla olika ord som går att använda för bröd eller pasta.
Hon har jobbat inom förskolan i sex år, pratar svenska nästan obehindrat och har den utbildning som krävs för yrket. Ändå kände hon sig osäker på stavning, grammatik och ordförråd.
– Nu lär jag mig många nya ord och synonymer. Jag stavar bättre och känner att jag vågar mer när jag skriver i barnens lärloggar. Det är viktigt att det blir rätt i kommunikationen med föräldrarna, säger Rounza.
En rik svenska
Hon är en av de 34 barnskötare och förskollärare i Skärholmen som sedan förra våren har gått en svenskakurs, två timmar i veckan på arbetstid, en del i stadsdelens satsning på att höja språknivån i förskolorna.
– Barnen behöver ha personal som pratar en rik svenska, för att de ska bli förberedda för livet. Och det är klart att vi har utmaningar kring det, säger Britt Karlsson, chef för förskolorna i Skärholmen.
I stadsdelen har 70 procent av barnen ett annat modersmål än svenska, samtidigt som 78 procent av personalen är flerspråkig. I Rinkeby-Kista, där 78 procent av barnen har annat modersmål, är andelen flerspråkig personal ännu högre.
Mycket mer noggranna
– Pedagoger med annat modersmål är en guldgruva för oss, inte minst som brygga till föräldrarna. Men förskolans uppdrag har förändrats, med mer fokus på undervisning. Och för att kunna klara det i dag krävs det att du även har en mycket god svenska. Vi är mycket mer noggranna med det när vi anställer i dag, säger Kim Lagerquist, avdelningschef för förskolan i Rinkeby-Kista.
Att det finns problem med språknivån i många förskolor kan både föräldrar och personal vittna om, på flera håll i Stockholm.
Fick använda teckenspråk
– Nyligen fick vi in en vikarie som pratade så lite svenska att vi fick använda teckenspråk. Det går inte att lämna över ansvaret för en barngrupp då. Hon förstod inte vad barnen sa och de tappade respekten för henne, berättar en förskollärare i Västerort.
– Samtidigt måste man förstå vilken skillnad det gör för de här kvinnorna att de får ett yrke och kan försörja sig. Men barnen hamnar i kläm, tillägger hon.
En mamma på södra röda linjen är uppgiven och kritisk:
– Jag hör personalen prata med barnen på sitt eget språk. Mina barn lär sig nästan mer arabiska än svenska på förskolan.
Håller barnen hemma
Joanna Waligora, trebarnsmamma i Tumba, berättar att hon valt att hålla sina båda yngre söner hemma efter att hon gett upp om språknivån i barnomsorgen.
– Det blir hela tiden missförstånd. Och min äldre son backade i sitt språk, han pratade sämre svenska efter några år i förskolan än när han började, säger hon.
Rounza Aboud, barnskötare i Skärholmen, är glad över att kommunen satsar på utbildning.
– Jag hör till dem som aldrig gillat skolan. Jag ville komma ut och jobba så tidigt som möjligt, det är så jag har lärt mig att prata. Men nu tänker jag fortsätta studera, det känns roligt, säger hon.
Grim Karlgren, Bredäng
– Min dotter börjar först i januari och står i kö till flera förskolor här i området. Jag har många kompisar som har sina barn i förskolor här och jag har aldrig hört någon nämna att språket skulle vara ett problem.
– Eftersom vi pratar svenska hemma räknar jag nog med att det kommer automatiskt. Och jag tycker det är bra att det talas många olika språk i omgivningen.
Mahmoud Abatli, Vårberg
– Jag tycker att det fungerar bra. För mig är förskolan framför allt en plats där barnen får leka och träffa andra barn. Jag känner mig trygg med att de kommer att få den svenska de behöver när de kommer upp i grundskolan om några år.
Lena Åkerström, Vårberg
– Vi hade tidigare våra barn i en förskola här i Vårberg. Jag tänkte på att en del personal pratade med brytning och att jag ibland fick använda ett lite enklare språk i kommunikationen med dem.
– Men jag såg det inte som ett problem. De hade den pedagogiska utbildning som krävs för att kunna lära ut svenska bra.