"Vi fick såga ut i trappen för att sänka översta trappsteget till källartrappen. Marken hade sjunkit så pass" säger Peter Bursell som pekar var marknivån tidigare fanns.
Anders Björklund
I början av 90-talet förlängdes t-banans linje 17 till Skarpnäck. I samma veva sprängdes berg bort för tågtunnlar under Bagarmossen. Spåren som tidigare gått ovan mark fick ny sträckning.
Till muntra miner invigde Kungen Skarpnäcksbanan 1994. Men för familjen Bursell, som äger flerfamiljshuset mitt emot macken på Lagavägen i Bagarmossen, handlar 90-talets tunnelbana nu mest om en strid.
Både Skarpnäck och Bagarmossen fick nya stationer 1994.
Ekestang, Hans. Spårvägsmuseet. 1994.
Huset ligger vid den västra infarten till centrum.
Anders Björklund
De hävdar att tunnelbygget gett konsekvenser som fortgår än i dag. Utanför syns hur marken sjunkit på framsida och gård. Inne i huset finns skador på väggar och golv. Källargolvet har sjunkit och lutar. Innerväggar som vilar på golvet har börjat släppa från taket.
Golvet har sjunkit. Husets stomme är fäst med bergplintar. Men källargolvet vilar på jord med organiskt innehåll som är ovan lös lera.
Anders Björklund
Sprickan i väggen här går över halva rummet.
Anders Björklund
– Det kommer att bli dyrt att reparera, säger Peter Bursell som räknar med miljonkostnader och överväger att stämma SL.
Varningen
Enligt familjen beror skadorna på att grundvatten under fastigheten försvunnit iväg. Detta har i sin tur gett så kallade marksättningar vilket i grunden är SL:s och tunnlarnas fel, hävdar Bursells. Den bedömningen gör även en geolog familjen anlitat i en rapport.
Att det fanns risker med tunnelbygget var känt för Region Stockholm och Stockholms stad i början av 1990-talet.
"En grundvattensänkning skulle ge stora och kostsamma sättningar” skrev staden i en rapport 1992.
En bostadsrättsförening bredvid stationen i Skarpnäck hävdar också att tidigare slukhål, en nedsjunken mur och nedsjunkna uthus beror på tunnelbanan.
Anders Björklund
Skulle ge stora och kostsamma sättningar.
Men att den sjunkande marken och skadorna på huset vid Lagavägen skulle bero på tunnlarna får familjen inget riktigt gehör för i dag.
"Eftersom det inte är visat att tunnelbanan orsakat marksättningarna är trafikförvaltningens utgångspunkt att det inte är tunnelbanan som är orsaken", svarar trafikförvaltningens presskommunikatör Claes Keisu i ett mejl.
Enligt en rapport från konsultbolaget WSP har sättningar pågått i området även före tunnelbygget, vilket det kan finnas flera orsaker till. I närheten finns även andra tunnlar.
"Dels kan befintliga VA-tunnlar, i underliggande berg, byggda under 1940- och 1960-talen, ha påverkat grundvattennivåerna och därmed orsakat marksättningar", står det, varpå WSP anger att t-banan kan ha påverkat ytterligare.
Enligt rapporten finns inga kända mätningar som visar på sättningar i närtid efter tunnelbanebygget. Fler undersökningar behövs, menar WSP.
Får inget svar
Men en mätserie Peter Bursell visar fram visar på sjunkande nivåer som tar fart på 90-talet.
– Det är från på framsidan av huset, säger Peter Bursell.
Bursell efterlyser också mätserier från de dammar som ska visa på inläckage av vatten till tunnlarna. Men varken han eller trafikförvaltningen har lyckats få fram dessa.
Peter Bursell och hans far Rolf vid en ingång på baksidan. Gården har sjunkit och trots att man byggt på med en platå har översta trappsteget släppt.
Anders Björklund
Något svar om mätserien som visar på sjunkande nivåer på 90-talet får aldrig Mitt i av trafikförvaltningen.
"Vi vet alltså inte vad sättningarna beror på och vi avstår från att spekulera i vad som orsakat dem", skriver Claes Keisu.