Järnbrott
Byggnaden restes 1951
Panncentralen i kvarteret Järnbrott 12:1 på Televisionsgatan 4 var en del av det tidigare fjärrvärmesystemet där staden skapade fjärrvärme till området. Panncentralerna eldades till en början ofta med kol, koks eller sopor, men under 1960-talet blev oljan det billigaste och vanligaste bränslet, något som varade fram till 1970-talets oljekris.
Byggnaden uppfördes 1951 av betong med putsade fasader och en mycket hög röd tegelskorsten. Arkitekter var Sven Brolid och Jan Wallinder och beställare var Göteborgs stads bostads AB.
El och varmvatten
Flertalet av de fristående panncentralerna byggdes i början av 1950-talet i samband med utbyggnaden av det kommunala fjärrvärmesystemet.
Kraftvärmeverken producerade primärt el, men spillvärmen kunde med fördel nyttjas som fjärrvärme och kunde förse flera kvarter med het- och tappvarmvatten, facktermen för det vi i dagligt tal kallar varmvatten direkt ur kran, som fördelades ut via kulvertledningar. Byggnaderna kunde även inrymma exempelvis tvättstuga och personalutrymmen.
Panncentralen i Järnbrott år 2013 – när skorstenen fortfarande reste sig mot skyn.
Koda Kominari/Smokestack database
Skorstenen revs 2018
Den höga röda tegelskorstenen och klassiska landmärket som prydde panncentralen på Televisionsgatan revs redan 2018, tillsammans med två bränslesilos.
”Vi tar bort den för att vi inte använder anläggningen, vilket är ett sätt att frigöra marken. Men det är lite tidigt att svara på exakt vad som kommer hända där efter rivningen”, sa Cecilia Erdalen på Göteborg Energi i samband med att skorstenen föll.
Stängt för gott. Det krävs tillstånd för inträde.
Magnus Johansson
Rivningsplanen står fast
Planen då var att i nästa steg ta bort resterande del av anläggningen. Som snart sex år senare fortfarande står kvar. Men rivningsplanen står fast och Göteborg Energi jobbar på ”en skyndsam lösning”.
”Vi har ett antal pumpstationer som pumpar runt vattnet i fjärrvärmenätet. I dagsläget har vi en sådan i anslutning till panncentralen och vi behöver flytta den innan panncentralen rivs", förklarar Cecilia Erdalen i en kommentar.
Källa: Kulturmiljörapport 2015:01/Antikvariskt projektarbete KBA512
