I juni öppnade den nya sjöräddningsstationen på Djurö. Här ligger en sprillans ny räddningsbåt, redo för utryckning 24 timmar om dygnet.

Tajmingen kunde knappast ha varit bättre. Hemmasommaren 2020 har det kryllat av båtar i Stockholms skärgård.

– På vissa ställen har det varit som på Sveavägen i rusning. Vi har haft väldigt mycket att göra. Vår båt har gått lika mycket på två månader som en fritidsbåt gör på 4-5 säsonger, berättar Thomas Brzezinski, stationschef på RS Värmdö.

Bekymrad över brist på sjömanskap

Även andra stationer i Stockholms skärgård har haft fullt upp – på vissa håll en 50-procentig ökning jämfört med i fjol, enligt Thomas Brzezinski.

Grundstötningar, tampar i propellern och motorhaverier är de vanligaste orsakerna till att båtägare kontaktat sjöräddningen på Värmdö.

Kollisionen nära Nämdö härom veckan, då två barn skadades, är en av få riktigt allvarliga olyckor.

Ändå är Thomas Brzezinski bekymrad över vad han uppfattar som en försämring av beteendet till sjöss.

– Tyvärr är det många som tagit med sig bilkonceptet ut på sjön. Många kör för fort och för nära och då blir det svall som kan leda till kollisioner. Vatten är inte asfalt, poängterar han.

Räddningsbåten vid den nya räddningsstationen  i Djurö hamn. Foto: Stefan Källstigen.

Räddningsbåten vid den nya räddningsstationen  i Djurö hamn. Foto: Stefan Källstigen.

Stefan Källstigen

Många nybörjare på sjön

En del av problemen tillskriver han nya båtägare.

– Det märks tydligt att det är många nya på sjön. Vi har sett de som köper båt och ger sig ut helt utan förkunskaper – och tar familjen med sig.

Samtidigt som han välkomnar att fler vill njuta av skärgård och båtliv, efterlyser Thomas Brzezinski vad han kallar för sjömanskap.

– Man måste gå rätt väg och förbereda sig. Man bör veta hur man lägger till, hur man ankrar och hur man uppger sin position om man behöver hjälp. Har man ingen erfarenhet själv bör man ta med en erfaren kompis ut, säger han.

Thomas Brzezinski, stationschef på Sjöräddningssällskapet Värmdö. Foto: Stefan Källstigen.

Thomas Brzezinski, stationschef på Sjöräddningssällskapet Värmdö. Foto: Stefan Källstigen.

Stefan Källstigen

Har stött på flera skräckexempel

Han ger exempel på när det hade kunnat sluta illa:

– På norra Nämdöfjärden var det en båt som höll på att driva upp mot klipporna på Hölö. När vi kommer fram för att hjälpa ser vi att ingen i sällskapet bär flytväst.

Barn som får sitta i fören och dingla med benen är ett annat skräckexempel.

– Kör du på E4:an med barnet på motorhuven? Faller man i därifrån hamnar man i propellern. Det är livsfarligt.

Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som funnits sedan 1907 och som beräknas stå för 80 procent av räddningsinsatserna till sjöss. Foto: Stefan Källstigen.

Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som funnits sedan 1907 och som beräknas stå för 80 procent av räddningsinsatserna till sjöss. Foto: Stefan Källstigen.

Stefan Källstigen

Behövs fler frivilliga

Vad som händer med båtboomen när corona är över återstår att se. Fortsätter det som nu behöver RS Värmdös 26 frivilliga sjöräddare få sällskap av tio till, enligt Thomas Brzezinski.

– Man kan helt klart konstatera att behovet av den här stationen fanns. Det är glädjande att hjälpsökande på sjön får hjälp snabbare.