2021 ser ut att bli året då det fria skolvalet görs om i grunden.
I början av hösten väntas regeringen lägga fram förslag till ett förändrat urvals- och antagningssystem, med utgångspunkt i förra årets starkt omstridda utredning ”En mer likvärdig skola”.
Utredningen föreslår bland annat att platserna till populära skolor ska lottas ut för att skapa en jämnare elevmix. Kvotering och förtur för vissa elevgrupper är andra förslag som politikerna nu ska ta ställning till. Stockholms skolborgarråd Isabel Smedberg Palmqvist (L) säger till Mitt i att hon välkomnar utredningen.
Friskolors ansvar
– Det är hög tid att friskolereformen moderniseras. Jag brinner för valfrihet. Men friskolorna behöver vara med och ta ett större ansvar för att motverka segregationen och bidra till en mer likvärdig skola, säger hon.
Liberalerna vill att föräldrar inte längre ska kunna ställa sina barn i skolkö när de är nyfödda. Tidigast ett år innan skolstart ska en skola kunna öppna sin kö, anser Isabel Smedberg Palmqvist.
– Jag är också nyfiken på möjligheten att kvotera in vissa elevgrupper som ett sätt att skapa en jämnare sammansättning. Det är oerhört viktigt för Stockholm att våra unga får möjlighet att möta alla slags elever, säger Isabel Smedberg Palmqvist
Nackdelen med kvotering, framhåller utbildningsförvaltningen, är att skolor i ytterstaden skulle kunna få svårt att fylla sina platser om elever därifrån gavs förtur i innerstan.
– Jag tycker inte att man ska skjutsa sina barn över halva stan. Men vi har goda erfarenheter av att placera nyanlända elever på högstadieskolor i innerstan. Jag är angelägen att frågan utreds vidare, säger Isabel Smedberg Palmqvist.
Hur ser du på lottning?
– På attraktiva skolor finns det sällan lediga platser att lotta ut. Men jag utesluter det inte. Vi måste lyfta på varenda sten.
Viktor Rydbergs nya skola i Fisksätra ska ta in hälften från närområdet och hälften via kö. Hur ser du på det?
– Det är ett fint exempel på hur man tar gemensamt ansvar för att få en jämnare elevsammansättning. Det är en typ av önskemål som vi skulle kunna framföra från stadens sida i samband med nyetableringar.
Oppositionsborgarrådet Kadir Kasirga (S), vice ordförande i Utbildningsnämnden, tycker att de flesta av förslagen är bra.
Det är oerhört viktigt för Stockholm att våra unga får möjlighet att möta alla slags elever
– Det är väldigt glädjande att också Liberalerna nu har börjat prata om hur vi får en rättvisare skola, säger han.
Kadir Kasirga vill att kötid till friskolor helt ska skrotas som urvalsprincip. Istället föreslår han ett gemensamt antagningssystem för kommunala skolor och friskolor, för att alla slags familjer ska få lika chanser.
Dränerar resurser
– Dagens modell har dränerat kommunala skolor på högpresterande elever. Vi kan inte ha ett system som skapar reservat för vissa grupper, det är jättefarligt för sammanhållningen i samhället, säger han.
Kadir Kasirga menar också att skolor skulle kunna göra mer för att underlätta för elever med olika bakgrund att mötas.
M säger nej
– Här i Hässelby Villastad där jag bor har vi två skolor på varsin sida av en asfaltsväg, med enorma klasskillnader där eleverna aldrig möts. Varför börjar man inte med att ha idrott tillsammans, i mindre grupper, omväxlande i varandras lokaler?
SD: "Drabbas negativt"
Både S och L säger ja till utredningens förslag att ge friskolor lägre skolpeng per elev, med hänvisning till att de inte har samma ansvar och därmed lägre kostnader än de kommunala. Detta säger dock Moderaterna nej till.
Sverigedemokraterna markerar att de är emot kvotering: ”Förslagen kommer att drabba väldigt många barns och ungdomars skolgång negativt” skriver SD.