Av de 520 eleverna är det bara en som har svenska som modersmål.
94 procent har somalisk familjebakgrund, vilket gör Kista International School i Akalla till en av Stockholms mest etniskt segregerade skolor.
Den är samtidigt en av de mest framgångsrika.
I hela Sverige finns bara en annan skola som presterar bättre meritvärden, i förhållande till det socioekonomiska utgångsläget.
– Förra året var det tyvärr tre elever som inte nådde gymnasiebehörighet. Vi hade klarat 100 procent om det inte varit för coronan, säger Johan Segerfeldt, rektor sedan fem år tillbaka.
– Det är omöjligt att lyckas så bra i ett socialt utsatt område om man inte har föräldrarna med sig, tillägger han.
För det är det som gör skolan unik: att den ägs och drivs av föräldrarna själva.
Bandet till föräldrarna är helt avgörande, intygar Dahir Jeite och Mohamed Hagi Farah, aktiva i den ideella föräldraförening som startade skolan för tio år sedan.
– Vi kan kulturen och språket. Vi vet vad föräldrarna tänker, känner och tycker, säger Dahir Jeite, själv lärare till yrket.
– Samtidigt är vi etablerade i det svenska samhället och kan förklara allt som skapar missförstånd och kulturkrockar. Det gör att hemmet och skolan kan jobba sida vid sida. Barnen blir trygga eftersom de känner igen sig, säger Mohamed Hagi Farah.
Så hur mycket styr föräldrarna?
– Inte alls, om man ser till utbildningens innehåll, säger Johan Segerfeldt.
– Vi följer skollagen och läroplanen i minsta detalj. Vi har sexualundervisning och gemensamma idrottslektioner.
Relationen till föräldrarna gör det i själva verket lättare att prata om olika modeller för barnuppfostran, om hur det fungerar i ett jämställt samhälle och få med sig familjerna, framhåller Dahir Jeite.
– Jag pratar mycket om olika uppfostringsstilar med föräldrarna, om varför man kommer längre med en mer demokratisk modell där man lyssnar på barnen, säger han.
– Att vi nu har föräldrar som står i kö beror på att de ser att barnen lyckas – inte att vi har anpassat oss efter somaliska eller muslimska traditioner, tillägger Mohamed Hagi Farah.
Positiva till läxor
Föräldrastyrningen märks framförallt i synen på läxor.
– I den svenska skoldebatten är läxor omstridda. Men här ser föräldrarna läxorna som något positivt. Vi lägger mycket resurser på organiserad läxhjälp för att alla ska ha lika chanser, säger Johan Segerfeldt.
Relationen till föräldrarna gör det lättare att prata om olika modeller för barnuppfostran och hur det fungerar i ett jämställt samhälle – och få med sig familjerna.
– Och vi jobbar med en konstant återkoppling till föräldrarna. Vi rapporterar hem allt som händer, både det som är bra och det som är problem.
Det tycker Yusuf Omar i åttan är bra. Han ägnade ett par dagar av sportlovet, på eget initiativ, åt att plugga extra med lärarstöd för att få upp mattebetyget.
– Det är bra att föräldrarna vet vad deras barn gör i skolan, då kan man lättare hitta lösningar om det händer något, säger han.
Skolans dörrar alltid öppna
Skolans dörrar står alltid öppna. Föräldrar hälsar ofta på spontant, berättar rektorn. Om det blir stökigt i en klass bjuder skolan in alla föräldrarna till ett möte.
– Ibland tar föräldrar själva initiativ till att sitta med i klassrummet ett par veckor. Då brukar det lugna sig, säger Johan Segerfeldt.
"Räddar livet på dem"
Om alla skolor i Järva hade 90 procent godkända elever skulle kriminaliteten minska och området skulle inte längre räknas som utsatt, framhåller Mohamed Hagi Farah.
– Här får våra barn inte bara utbildning. Vi räddar livet på dem. Det är viktigt för mig som förälder, säger han.
Hur ser ni på att så stor del av eleverna kommer från samma grupp?
– Våra elever går vidare till jobb och utbildning och får en plats i samhället. Det är det som är det centrala. Det är så vi skapar integration. Bostadssegregationen är svår att påverka, men vi gör det bästa vi kan av situationen, säger Dahir Jeite.
Kan föräldramakten leda till att ni sätter för höga betyg?
– I matematik har vi haft ett sånt problem, men inte i de andra ämnena. Vi jobbar hårt för att också betygen i matte ska återspegla elevernas verkliga kunskaper, säger Johan Segerfeldt.