Det råder stor platsbrist på de så kallade Sis-hemmen i Sverige – Statens institutionsstyrelses hem som bland annat tar emot ungdomar för tvångsvård och sluten ungdomsvård.

I Stockholmsområdet handlar det om ett tiotal personer som just nu står i kö, och för hela landet ligger siffran på 45 stycken.

Konsekvenserna blir att socialtjänsten i stället tvingas använda HVB-placering, vilket innebär att personen kan välja att lämna när som helst.

Avvek från hemmet

I Järva, liksom på flera andra platser, har man drabbats av problemet.

För ett tag sedan bedömde socialtjänsten att en ungdom hade omfattande behov av vård och stöd och att en placering på slutet Sis-hem var behövligt, utifrån inblandning i kriminalitet och dödligt våld.

En socialsekreterare hade upprepade kontakttillfällen med Sis, för att informera om situationen.

När ungdomen anhölls för ett brott ställdes hen i kö till en Sis-plats, men när hen senare släpptes fanns ingen sådan tillgänglig. Personen placerades i stället på ett HVB-hem, och avvek samma dag.

– Det här innebär att en ung person inte får den vård och det stöd som han eller hon har rätt till, och fortsätter vara en del av en dödlig konflikt. Personen riskerar att själv att dö, eller döda någon annan, säger Victoria Callenmark, stadsdelsdirektör i Järva.

Victoria Callenmark, stadsdelsdirektör i Järva, där man gjort en Lex Sarah-anmälan av sig själva.

Mikael Andersson

Anmäler sig själva

Efter händelsen valde stadsdelsförvaltningen i Järva att Lex Sarah-anmäla sig själva.

– Vi har identifierat ett behov av skydd och vård, och så kan vi inte tillgodose det. Därför väljer vi att anmäla, vi kan inte fullfölja vårt uppdrag helt enkelt, säger Victoria Callenmark.

Platsbristen har varit ett problem i flera år, berättar hon, men är nu påtaglig och får ödesdigra konsekvenser. 

– I Järva har vi under de senaste åren utvecklat ett nära samarbete med polis och skola. Vi försöker agera snabbt, vara offensiva och professionella för att identifiera behov av stöd, skydd och åtgärder – och så kan vi inte tillgodose den vård ungdomarna har rätt till. Att anmäla blir även som en markering om att det här är en oerhört allvarlig situation.

Sis: "Beklagar"

På Sis är man väl medvetna om situationen.

– Vi har en stor förståelse för frustrationen och för konsekvenserna det här kan få, vi beklagar verkligen. Det här är ingenting vi tar lätt på och är vår högst prioriterade fråga som präglar all vår planering, säger ekonomi- och planeringsdirektör Anna Sandahl.

Bakgrunden till platsbristen är den enorma och snabba ökningen av personer som placeras enligt LSU, lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård.

I januari 2023 fanns 50 ungdomar som verkställde sluten ungdomsvård, jämfört med nulägets 140. Det har gjort att Sis har haft svårt att hänga med i tempot, och att det blir en målkonflikt mellan kvalitet och kvantitet, enligt Anna Sandahl.

Myndigheten kan exempelvis inte använda sig av dubbelbeläggning på samma sätt som kriminalvården gjort.

– För oss är det helt avgörande att ha en vård som är trygg och säker, och då kan vi inte ta in fler än vi har plats för. När man väl placeras måste det vara säkert och tryggt, det är grunden för hela vår verksamhet.

Anna Sandahl, ekonomi- och planeringsdirektör på Sis.

Anton Enerlöv

Vidtagit åtgärder

Flera åtgärder har dock vidtagits, men det dröjer ett tag innan de kan implementeras ordentligt.

– Vi bygger nytt i hela landet, och vi kommer kunna utöka kapaciteten så småningom. Vi tar även fram konceptbyggnader med tillfälliga bygglov. Med den beläggningsprognos vi har nu räcker det dock inte, så vi arbetar även med att ställa om från missbruksvård till ungdomsvård, eftersom efterfrågan på missbruksvård har minskat, säger Anna Sandahl.

Den omställningen går snabbare än att bygga nytt, men tar fortfarande några månader eftersom lokaler behöver byggas om och personal kompetensutvecklas, berättar hon.

När kommer problemet vara löst?

– 2026 tror vi att 90 procent av behovet kommer kunna uppfyllas, men målbilden är att det ska gå snabbare så klart, säger Anna Sandahl.

Situationen är akut – vad gör ni nu direkt?

– Det här är det snabbaste vi kan göra med de medel vi har. Vi stärker även insatserna kopplat till kompetensförsörjningen, eftersom vi ibland har svårt att rekrytera. Det är en prioriterad åtgärd, precis som att säkra lokaler för att kunna ha så många platser öppna samtidigt.