De flesta niorna i Tyresö har möjlighet att börja gymnasiet – men inte alla. Resultaten mellan högstadieskolorna skiljer sig dessutom kraftigt åt.

I Strandskolan kunde nästan varenda elev som gick ut nian i våras söka till de högskoleförberedande programmen, som ekonomi och samhälle.

Men i Dalskolan hade var tredje elev inte godkända betyg i tillräckligt många ämnen för de högskoleförberedande program. Något fler, 73 procent, klarade kraven till yrkesprogrammen.

Dalskolans resultat har försämrats kraftigt på bara ett år. Förra året hade 85 procent bra betyg nog för att börja yrkesprogram.

Även eleverna på Kumla skola försämrade sina resultat från förra året. Då kunde 91 procent söka till högskoleförberedande program och 96 procent till yrkesprogram. Siffrorna för i år är 79 och 81 procent.

Pandemin kan vara orsak

Enligt Klara Watmani (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, ligger Tyresö bra till nationellt sett, men hon vill att kommunen ska bli ännu bättre.

Strandskolan.

Sandra Samppala

– Målet är att alla som lämnar grundskolan ska ha behörighet till gymnasiet och jag är inte nöjd förrän vi uppnår det målet. En lyckad skolgång är det viktigaste vi kan ge våra barn.

Årets meritvärden och siffror över behörigheten ska nu analyseras av barn- och utbildningsförvaltningen, tillsammans med rektorerna. Innan analysen är klar vill inte Klara Watmani uttala sig alltför mycket om vad för orsaker som kan ligga bakom.

– Vi vill kunna beskriva det på ett rättvist sätt. Men att åldersgruppen började högstadiet under pandemin skulle kunna vara en av de underliggande orsakerna.

Någon gång innan årets slut ska analysen vara klar. Då beslutas det om vad som måste till för att siffrorna ska förbättras.

Hon berättar att satsningar görs hela tiden för att öka meritvärdet och behörigheten. I år har skolorna bland annat haft gemensamma projekt kopplade till matematik och läsning.

För att få barn och unga med problematisk frånvaro att vara i skolan oftare har flera projekt testats. Bland annat har en grupp fått umgås och tagit hand om hästar, en annan har fått skapa musik.

Endast 70 procent av eleverna i Dalskolan var behöriga till högskoleförberedande gymnasielinjer i våras.

Malin Lövkvist

– Jag är stolt över att vi vågar vara kreativa, vi måste fortsätta tänka brett för att hitta insatser som kan behövas, säger Klara Watmani.

I Tyresö finns ett socioekonomiskt stöd som fördelas utifrån hur upptagningsområdet ser ut. Grunden är statistik från Statistiska centralbyrån.

Jämna ut socioekonomiska skillnader

Tillägget ska jämna ut skillnader mellan skolor som antas uppstå på grund av socioekonomiska förutsättningar, som exempelvis föräldrarnas utbildningsgrad eller om någon förälder får försörjningsstöd.

– Vi ska inte ha en skola där bakgrunden spelar någon roll, säger Klara Watmani.

Kommunen fördelar pengarna mellan skolorna utifrån en modell skapad av Sveriges kommuner och regioner, SKR. Det är sedan rektorerna som beslutar vad pengarna ska användas till på respektive skola, exempelvis att tillsätta fler lärare.