Sommaren börjar lida mot sitt slut, och för många är det dags att gå tillbaka till jobbet igen. För en del innebär hösten även en nystart, och att det är läge att söka sig till nya arbetsplatser.

Men människor behandlas olika i ansökningsprocesser, och kan sållas bort beroende på faktorer som ursprung, namn, dialekt och klädsel, enligt en studie utförd av Kantar Sifo i maj tidigare i år, på uppdrag av Järvaveckan Research.

"Skrämmande"

I undersökningen svarar 1 046 företagsledare från små till medelstora företag runt om i Sverige på frågor kring anställningsprocessen och hur de bildar en uppfattning om de jobbsökande under anställningsintervjuer.

Resultaten beskriver Ahmed Abdirahman, grundare och vd för Järvavackan, som "skrämmande".

– Det är fruktansvärt. Det finns en bild av Sverige som öppet och tolerant, att vi är färgblinda och enbart går på meriter, framför allt brukar näringslivet säga sig vara så noggranna med det, men nu ser vi tydligt att så inte är fallet. Det här handlar alltså om människor som redan kommit till intervju. Man har skickat in cv och personligt brev, först blivit bedömt på det. Men trots det spelar namn och hudfärg så pass stor roll för många, säger han.

Ahmed Abdirahman, grundare och vd för Järvaveckan.

Handelskammaren

Namn påverkar intervjun

Undersökningen visar bland annat att 47 procent av respondenterna påverkas negativt om någon har religiös eller kulturell klädsel som slöja, kippa eller kors, på sig under intervjuer. De grupper som sa att de skulle påverkas mest var företag med 20–99 anställda, samt män.

Namn och ursprung var också viktigt, där 17 procent sa att de vid en arbetsintervju skulle bli negativt påverkade om en kandidat hade ett namn som lät som att personen var från Mellanöstern, och 14 procent av ett afrikanskt namn. Även här var män mer benägna att påverkas negativt jämfört med kvinnor.

33 procent skulle påverkas negativt om en kandidat talade svenska med förortsbrytning på sin intervju. För företag med 20–99 anställda var siffran 49 procent.

– Allt sammantaget är det här ett hot mot välfärden och integrationen. Om uppemot 50 procent av alla chefer påverkas negativt av vissa sådana här faktorer – hur ska vi någonsin få ett jämställt, inkluderande samhälle? Det drabbar samhällsekonomin. Alla förlorar på det, jag tror det är det man måste inse, säger Ahmed Abdirahman.

Vad måste göras för att förändra det här?

– Man måste jobba aktivt med mångfald och inkludering, på exakt alla nivåer inom ett företag. Man måste ta upp frågorna i styrelserummen, titta på hur arbetet ser ut, jobba med det precis som man gör med andra frågor, som miljö och försäljning. Företag bör även ställa sig frågan hur deras egen styrelse ser ut. Har man ingen inkludering på sådana positioner är det så klart en längre startsträcka till att titta på frågorna och ta in det i det vardagliga arbetet, säger Ahmed Abdirahman, och fortsätter:

– Det måste även ske en stor förändring på politisk nivå för att det ska kunna avspegla sig i samhället. Av någon anledning har det blivit en fråga förknippad med vänstern, vilket gör att andra partier inte verkar vilja ta i ämnet. Det är farligt och bakåtsträvande, det här är en högst allvarlig situation för hela Sverige.