– Svenska språket är avgörande för alla skolämnen. Vi vill att varje elev får rätt stöd i tid och att utbildningsnämnden arbetar aktivt för att stärka resultaten, säger han.
Det var när utbildningsnämnden skulle godkänna sin egen verksamhetsberättelse för 2024 som tredjeklassarnas resultat på de nationella proven i svenska uppmärksammades.
Rapport om åtgärder
Andelen elever som klarat alla delprov i matematik och svenska har över tid legat under kommunens styrgräns. I matematik, där stora utvecklingsinsatser har gjorts, syns en uppåtgående trend. Men i svenska var resultatet 2024 lägre än tidigare år.
Utbildningsförvaltningen menar att undervisningskvaliteten på lågstadiet måste öka, och att det behövs en översyn av de screeningar och bedömningar som görs av elevernas kunskaper.
Men Liberalerna ville agera mer och yrkade därför på att förvaltningen ska återkomma under våren i år med en rapport om åtgärder för att lyfta resultaten i de nationella proven för åk 3 i svenska.
– Inget barn ska lämna lågstadiet utan att kunna läsa och förstå texter, säger Henrik Thureson.
Oenighet i Alliansen
Yrkandet fick stöd av C och KD och även av oppositionspartierna S och SD – och fick därmed majoritet i nämnden.
Alliansen i Sollentuna är sällan oense, men nu skedde det då Moderaterna valde att inte ställa sig bakom L:s yrkande.
– Vi är överens om att det behövs åtgärder för att höja resultaten, men Liberalerna ville ha ett formellt beslut om återrapportering. Moderaterna tyckte att återrapporteringsplanen som förvaltningen har funkade bra, säger nämndens ordförande Soley Aksöz Lithborn (M).
Vad beror det på att treornas resultat i svenska har försämrats stadigt?
– Det kan finnas många skäl. Viktigast är att resultaten ökar framöver, och vi har satsat 20 miljoner extra i årets budget på kvalitetsutveckling inom våra kärnämnen.
Minskad läsning en orsak
Kommunens grundskolechef Maria Nyström berättar att Sollentuna följer en nationell trend med lägre resultat inom läsförståelse.
– När det gäller nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 år hämtar vi igen det i de högre åldrarna, resultaten i sexan och i nian är mycket bra, men vi borde ha möjlighet att ligga högre än vad vi gör även i trean, säger hon.
En trolig orsak till treornas lägre resultat är att läsandet och skrivandet går ner generellt, förklarar Maria Nyström.
– Vi ser det på det så kallade sommarlovstappet, att många har tappat när de kommer tillbaka efter sommaren. Vi ser också att barn som inte har gått på förskola generellt ligger efter när de börjar i skolan. Vi har en teori att många läser mindre hemma med sina barn i dag och vi behöver därför jobba mer med att kompensera för det i skolan.
Ytterligare en orsak kan vara att Svenska som andraspråk ingår i statistiken, och där har Sollentuna utmaningar berättar Maria Nyström.
– Där har vi en lägre grad av behöriga lärare, men just nu har vi 21 lärare igång på fortbildning i Svenska som andraspråk. En annan satsning gör vi på skolbibliotekarier, och här handlar det om bibliotekarier som ska vara delaktiga med lärarna i undervisningen. Vi får också statsbidrag för litteratur, det kommer att bli en skjuts för våra skolbibliotek, säger hon.