EU-valet 9 juni rycker närmare. Det här valet är det drygt sju procent av de totalt 7,6 miljoner röstberättigade i Sverige som är förstagångsväljare. Men förra valet var det bara 44 procent av förstågångsväljarna som gick till urnan, visar statistik från SCB. Mitt i träffar 19-årige Edvin Mårtenson (L) som är Stockholms yngsta kandidat till Bryssel.

Vi möts över varsin kopp te på ett kafé när vårregnet slår till. Edvin pluggar ryska, bor i Näsbypark och planerar att flytta till Uppsala. Men han är också andra vice distriksordförande i Luf och har uppdrag inom Täbyliberalerna. Med en fot i båda världar resonerar han om varför valdeltagandet har varit så lågt bland unga.

– Jag är född ganska långt efter att vi gick med i EU, och jag tror ganska många tar det för givet. Om man kollar på stödet för EU så är det störst bland de som är i min ålder, men samtidigt är de samma personer som röstar alla minst, säger han.

Enligt Edvin handlar inte det låga valdeltagandet om politiskt ointresse. Tvärt om ser han det som ganska högt. Däremot tror han att unga kan bjudas in mer i EU-politiken, liksom alla svenskar.

Malin Lövkvist

En orsak, tror han, är att unga väljer andra sätt att uttrycka sina åsikter på. Genom sociala medier till exempel.

– Det finns väldigt mycket positivt med det, jag tror många är väldigt mycket mer informerade än tidigare. Men problemet blir att grundpelaren i det politiska systemet glöms bort. Det är genom partipolitiken som förändring kan ske, säger han.

Besvikna på politiken

Är det inte märkligt att folk är så informerade men ändå inte röstar?

– Jag tror det har att göra med att man inte får de resultat man förväntar sig av politikerna, till exempel i klimatfrågan. Kollar man på europaparlamentet idag är det två parlamentariker under 30 och då fattar jag att man som förstagångsväljare inte känner sig jättetaggad.

På den svenska listan är det 52 personer under 30 som är nominerade av 353 kandidater till EU-parlamentet. Ett sätt att öka både förtroende och politiskt engagemang, skulle kunna vara högre närvaro på skolor från ungdomsförbunden. Men efter pandemin har det blivit svårare att komma in, menar Edvin Mårtenson. När han har pratat med unga på skolorna i Täby är det oftast klimat och kriminalitet som kommer på tal, berättar han.

– Det är en kamp att få komma in och det är ett jättestort problem för oss som organisationer och för förstagångsväljare när man inte får prata med politiker i ens egen ålder, säger han.

Edvin Mårtenson (L) har varit i politiken sedan 2018 när han gick runt mellan valstugorna och fastnade. Men han har förståelse för att alla inte har samma intresse i hans ålder och att det därför är viktigt för ungdomsförbunden kunna komma ut till fler skolor.

Malin Lövkvist

Vill engagera Täbys ungdomar

Chanserna för att Edvin ska komma in i EU-parlamentet är mycket små. Men han hoppas kunna visa att det finns unga politiker, att de bryr sig och att det är lönt att rösta. När det kommer till att representera de unga Täbyborna vill han hålla det vardagsnära, till exempel arbeta för att återinrätta utbytesprogrammet Erasmus i Storbritanien.

– I mina kretsar tror jag ändå att de flesta är tillräckligt pålästa för att kunna göra ett val. Men det spelar väl lite roll att jag är där och pushar dem, säger Edvin Mårtenson.