Föreställningarna som Turteatern arrangerar brukar inte vara av typen som får infarterna mot Stockholm att tjocka igen med busslaster av glada gamänger från Borås och Borlänge. Anslaget brukar vara smalare och mer experimentellt. Föreställningarna har hittills inte hittats i något erbjudande inklusive hotell från någon matkedja eller pensionärsorganisation.
– Vi vill presentera berättelser som rör om intellektuellt och känslomässigt. Vår idé är att vara progressiva i varje given tid och att fråga oss vad som utmanar både branschen och publiken. Men det innebär för den skull inte att allt är svårtillgängligt för publiken, säger Turteaterns verksamhetsledare Siri Nyke.
Skuggteater som gett eko
I september bjöd man exempelvis ut publiken till ett tält i Nackareservatet. Åskådarna fick följa en föreställning om finska vinterkriget med hörlurar och kikare. Och nu är det dags för skuggteatern Kill Devil.
Scen ur Kill Devil som handlar om den transatlantiska slavhandeln.
Lars Gunnar Liestol
Föreställningen som handlar om den dansk-norska transatlantiska slavhandeln och kolonialismen har fått stor medial uppmärksamhet i grannlandet. Ända in i slutveckan på teatern i Kristiansand har föreställningarna varit utsålda.
– Det vore ju härligt om det blev utsålt även här, säger Siri Nyke.
Kill Devil framförs i form av skuggteater där bilder, föremål och rörelser projiceras på en skärm som ramas in i trä. Likt en barockteater skjuts nya sceniska skärmar in från sidan. Enligt norska NRK som sett föreställningen visas en storm på ett slavskepp med hjälp av en vindmaskin som tar tag i segel och genom en allt starkare och ödesmättad ljud och ljusbild.
Likt i en barockteater skjuts nya kulisser ut och in under föreställningen.
Lars Gunnar Liestol
Ett plantage med sockerrör visualiseras här genom både projiceringar och föremål vid scenkanten.
Lars Gunnar Liestol
Slavar i svenska kolonin
Sverige är inte i fokus i berättelsen. Men även Sverige hade några koloniala besittningar och handelsstationer runt om i världen, även om merparten var kortvariga. Längst, mellan 1784 och 1878, varade Saint-Barthélemy i Västindien. Här var merparten av öns afrikaner slavar.
– Vi ser det här som en nordisk historia och räknar med att Sveriges del kan läsas in i föreställningen.