Idag finns drygt tusen allmänspecialister som jobbar på vårdcentralerna runt om i Region Stockholm. Det är för få. Patienter har svårt att få en tid, och arbetsbelastningen är ofta hög med över 2 000 listade patienter per läkare.
Om tio år ska antalet vara minst dubbelt så många, och regionen ska då ha nått målet om max 1 100 listade patienter per läkare, som är Socialstyrelsens riktvärde.
Det ska ske genom att inrätta fler ST-tjänster för utbildning av specialister i allmänmedicin.
Primärvård. Christine Lorne (C) är ordförande i den nya primärvårdsnämnden.
Eira Desax
Drömjobb
Hittills har det dock inte funnits tillräckligt många kvalificerade sökande till alla tjänster. Christine Lorne (C) ordförande i primärvårdsnämnden, menar att det kanske inte alltid setts som drömjobbet, då förutsättningarna inte varit tillräckligt bra.
– Nu hoppas vi kunna ändra på det, och att läkarna ser att det här kommer att bli bra och att fler vill jobba på vårdcentral, säger hon.
Målet är 150 färdigutbildade per år.
Kostar
Med färre patienter per läkare blir det en bättre arbetsmiljö för alla på vårdcentralen, resonerar hon. Detaljstyrningen ska också minska så att administrationen blir enklare och tar mindre tid.
Vårdcentralerna måste också ha råd att anställa fler läkare. 200 miljoner kronor kommer att skjutas till för detta årligen.
Vanligaste klagomålet: Svårt få tid på vårdcentralen
Patienten lyckades inte komma fram till sin vårdcentral på telefon. Då gick hen dit för att boka tid, men se det gick inte. Det är ett av alla klagomål som kommit in till Patientnämnden.
En annan som hade tid hos sin läkare fick veta att denne slutat, och att man inte kunde erbjuda någon ny läkare att lista sig på eller någon ny tid.
Det framgår av en rapport från Patientnämnden, som sammanställt klagomål och synpunkter på primärvården som kommit in under 2023, totalt har 2 441 stycken, varav merparten gäller vårdcentraler.
Flest klagomål gäller långa väntetider.
"Anhöriga till en äldre kvinna försökte att boka tid under flera veckor men det gick inte och personalen sade varje gång att de skulle ringa en specifik dag men när de gjorde det fick de till svar att de skulle ringa veckan därpå" är ytterligare ett exempel ur rapporten.
Många brister
Andra klagomål gäller bristen på fast läkarkontakt och att remisser varit felaktiga, eller helt enkelt inte gått iväg, och patienter som skrivits ut från sjukhus och ska följas upp men nekats eller fått vänta länge på att få en tid.
Det är ingen rolig läsning, Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd?
– Nej, och jag är tyvärr inte förvånad. Vi har aldrig gett vårdcentralerna de resurser som behövs. Men detta ger ju inte en helhetsbild och många vårdcentraler fungerar väldigt bra.
Fler läkare
Tanken är att vårdcentralerna ska vara navet i vården, basen som gör att den dyrare akutvården och specialistvården inte behöver nyttjas lika mycket.
– Vi kommer nu att anta en handlingsplan för att alla ska kunna ha en fast läkarkontakt. Målet är 1 100 listade patienter per läkare. För att nå dit utökas antalet utbildningstjänster för specialister i allmänmedicin kraftigt, säger Christine Lorne.
Pengar
Men då behöver vårdcentralerna ha råd att anställa dem också.
– Det saknas pengar överallt i vården. Vårdcentralerna fick sju procent mer i år, 460 miljoner kronor, men det äts ju upp av inflationskrisen. Mer pengar måste till, säger hon.
Ska bidra till bättre vård
Patientnämnden tar emot klagomål och synpunkter på offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Det ska bidra till kvalitetsutveckling och patientsäkerhet.
Under 2023 togs 2 441 klagomål på primärvården emot, varav merparten gäller vårdcentraler.
I en rapport som Ivo, Inspektionen för vård och omsorg beställt, har nämnden nu analyserat 389 ärenden.
Källa: Patientnämnden
Patientnämnden har sammanställt och analyserat klagomål på regionen vårdcentraler.
Mostphotos