1 april höjs brukningstaxorna för vatten och avlopp i Österåker och Vaxholm med 13 respektive 15 procent.
Det har kommunerna beslutat. Samtidigt höjs även anläggningstaxan i Vaxholm med 6 procent medan den lämnas oförändrad i Österåker.
Skälen som anges är kostnadsökningar.
Enligt Nils Holgersson-gruppen som sammanställer och jämför olika kostnader hade Vaxholm landets näst högsta VA-brukningstaxa redan förra året, efter Norrtälje kommun.
Österåker var marginellt bättre och hamnade på plats 286 av landets 290 kommuner.
En titt bakåt visar att Vaxholm och Österåker höjt sina brukningstaxor varje år de senaste fem åren, med allt från 4 till som mest 29 procent.
Ökade kostnader
Brukningstaxan är återkommande för hushållen och ska täcka drift- och underhållskostnader för VA-nätet.
Anläggningstaxan däremot, som är en engångsavgift för att ansluta till VA-nätet, har inte ändrats lika ofta, men höjdes desto mer i Österåker 2023. Då med knappt 72 procent, från 55 399 till 95 199 kronor.
Höjningarna är inte heller unika. När Mitt i granskade kommunerna för knappt tio år sedan, 2016, visade det sig att brukningstaxan för en normalvilla i Vaxholm och Österåker hade höjts med totalt 93 respektive 83 procent de senaste sju åren.
Förklaringen, enligt Christian Wiklund, vd för Roslagsvatten, är bland annat att större delen av VA-näten i landet är byggda på 1950-1970-talet, med statliga subventioner, och att många kommuner inte hängt med när VA-näten åldrats, behövt renoveras eller bytas ut.
– VA-taxan har varit dopad och har inte motsvarat reella kostnader, säger han.
Enligt en rapport från branschorganisationen Svenskt vatten 2023 är VA-anläggningarna i hela landet i själva verket underfinansierade, med bara cirka 2/3 av det egentliga behovet för att klara underhåll och nyinvesteringar.
Underfinansierat
Att taxorna ser så olika ut i landet speglar enligt Christian Wiklund också olika geografiska förutsättningar:
– Solna ligger lägst. Den enkla förklaringen är att Solna är en liten kommun med förhållandevis många människor på en liten yta så att antal meter VA-ledning per person blir jätte-jättelåg.
Varför höjs era taxor så olika mycket från år till år? Kan ni inte ha bättre framförhållning?
– Absolut. Historiskt har det inte varit något problem när elpris varit detsamma och det inte varit inflation. Men sedan kom pandemin och utgifter och räntor ökade och elpriserna har stuckit i väg.
– Vi höjer inte för att det är roligt utan för att att täcka kostnader. Vi får ju inte göra vinst.
När det gäller anläggningstaxan för att ansluta till VA-nätet som höjdes särskilt mycket i Österåker 2023, menar han att den motsvarar den faktiska kostnaden.
– Där ligger vi väldigt högt. Vi har en princip i Roslagsvatten: Den som ansluter till VA-kollektivet ska betala kostnaderna så att de täcks till 100 procent. Så är det exempelvis inte i Stockholm där man bara behöver betala i snitt 20 procent av kostnaden.
Enligt vattentjänstlagen som reglerar VA-tjänster är kommunerna skyldiga att ordna vatten eller avlopp till områden med bebyggelse. Avgifterna till kunderna får inte överstiga kostnaderna för att ordna och driva VA-anläggningen och de ska dessutom fördelas rättvist.