Irene Svenonius (M), Désirée Pethrus (Kd) och Amelie Tarschys Ingre (L) sitter med skygglappar och vägrar inse att sjukvårdssystemet de skapat i Region Stockholm inte fungerar så bra som de hade tänkt sig. Det har lett till långa väntetider för svårt sjuka patienter, många nedlagda mottagningar i länets yttre delar och i förorterna, nya har öppnat i områden där hälsan är bättre och tillgången till vård redan är god.
Dyrt och lågt förtroende
Idag betalar invånarna i Region Stockholm mest pengar i landet för sin hälso- och sjukvård. Trots det har stockholmarna lågt förtroende för sjukvården och våra akutsjukhus har Sveriges längsta väntetider. De förändringar vi nu går fram med är helt avgörande för att patienterna med störst behov prioriteras, och för att vårdpersonalen, snarare än olika särintressen, är styrande i utvecklingen av vården. När vi ställer om till en mer sammanhållen och behovsstyrd vård gör vi det i nära dialog med patienter, vårdpersonal och vårdgivare.
Konsekvenserna av en delvis uppsplittrad vård slår allra hårdast mot redan sårbara patientgrupper. När världen drabbades av en global pandemi visades att systemet inte var rustat för kris och tuffa påfrestningar. Genomlysningen av vårdvalen är en del av att skapa en robust vård som står pall när krisen väl är ett faktum.
Oroa er inte för valfriheten
Svenonius (M), Pethrus (Kd) och Tarschys Ingre (L) behöver inte oroa sig, patienternas valfrihet är inte hotad. Är det något som skulle kunna hota valfriheten på riktigt, och än mer urholka förtroendet för sjukvården i Region Stockholm, så är det att vägra inse att vårdvalssystemet inte fungerar väl i alla delar, och framför allt inte för de patienter som har störst vårdbehov.
Det är beklagligt att M, Kd och L inte ser att de har kört in i en återvändsgränd med både skygglappar och hörselkåpor på. Men det spelar kanske mindre roll när väljarna såg det och röstade för förändring för sjukvården i Region Stockholm.