Enköping/Håbo

Enköpings Filatelistförening arrangerar Antik- och samlarmässan, vars historia går tillbaka över 30 år i tiden.

Sedan 1991 har mässan funnits i sin nuvarande form, men själva föreningen har funnits betydligt längre. I höstas firade de 75 år.

Bålstabon Konrad Hölbling har inte riktigt varit med i föreningen så länge, men har ändå flera års erfarenhet i den. Han är en av medlemmarna i mäss-kommittén.

– På mässan kommer det finnas ett hundratal bord. Det är lite av allt möjligt. Porslin, gamla vykort, frimärken och mynt. Det kommer även finnas en dam från Dalarna som är specialist på att värdera mynt, säger han. 

5-öres-frimärken från Konrad Hölblings egen samling.

5-öres-frimärken från Konrad Hölblings egen samling.

Privat

Hoppas på tusen

På mässan den 1 april väntas mellan 500 till 1 000 besökare komma.

– Om man räknar ihop säljarna, medlemmarna och deras familjer samt betalande besökare så har vi varit runt 1 000 personer tidigare år, ibland ännu fler. Vi vet egentligen inte hur det blir i år, men vi har räknat ut att vi blir minst 500. Det är ett minimum, men jag tror snarare det blir tvärtom, eftersom det inte hänt så mycket på de senaste åren, så folk är jäkligt sugna, säger han.

Konrad samlar även på gamla brev.

Konrad samlar även på gamla brev.

Privat

Stridspilot blev nedskjuten

Konrad är själv samlare, och
i hans samlingar finns lite av allt möjligt.

Till exempel mynt, frimärken, Beatles-autografer och ett gammalt brev som hans mamma fått.

– På vykortet syns ett flygfält
i Paris från 1938 innan kriget där hennes man fick sin flygutbildning. Han var stridspilot, men kom aldrig tillbaka. Det här var det sista brevet han skickade hem innan han blev nedskjuten, säger han.

Konrad har visserligen varit samlare i flera år, men det var framför allt på äldre dagar som intresset blossade upp – igen.

– Jag höll på och samlade lite när jag var liten, men sen kom fotbollen och tjejerna. Då hade man inte tid med det längre, säger han och tillägger:

– Jag följde med min fru på auktioner. Då såg jag att det gick hela frimärkssamlingar för en spott­styver, så jag tänkte att det här kan man ju ropa in. Så jag gjorde det och slängde in allt i ett rum i min villa. Det såg ut som ett bombnedslag.