Gunnel Frick-Meijer har bott i lägenheten på Nimrodsgatan i Hjorthagen i 30 år. Det är tre trappor utan hiss, men hyran är låg och utsikten över den stora innergården är fin.
– Jag har svårt att tänka mig att bo någon annanstans, men jag borde kanske ha en plan.
När hon blev sjuk i cancer ställde hon sig i bostadskön igen.
– Jag skulle gärna vilja ha en seniorlägenhet på sikt, men jag kan inte betala 10 000 kronor i månaden för en etta.
Gunnel Frick-Meijer, 80, har arbetat som lärare ända till 77 års ålder. På sikt vill hon flytta till en seniorlägenhet.
Pekka Pääkkö
En tillgänglig bostad, där man kan ta sig ut själv även med rollator eller rullstol, är en viktig faktor för att äldre ska kunna bo hemma längre. Just nu planerar Stockholms stad för att bygga drygt 2 500 nya seniorlägenheter. Men det finns en hake.
– Det är dyrt som fan, säger Curre Hansson, ordförande i PRO Stockholm.
– En av våra lokala ordföranden här i Stockholm ramlade och bröt armen och nu kommer hon varken ut eller in i sin lägenhet. Hon skulle aldrig ha råd att flytta till en seniorlägenhet.
Låga pensioner
Precis som vanliga hyresrätter är nyproducerade seniorlägenheter både dyra att bygga och att bo i. Till detta kommer att målgruppen – seniorerna – ofta har betydligt sämre ekonomiska förutsättningar än yrkesarbetande.
– Det handlar dels om de låga pensionerna, dels om att bostadstillägget inte har höjts på flera år. I dag går det upp till hyror på 7 500 kronor i månaden, om det höjdes skulle fler äldre ha råd, säger Joel Stade, ekonomiskt sakkunnig på PRO.
Del av lösningen
I rapporten Äldreboendeplan 2025 har Stockholms stad räknat på hur många som har råd med en nybyggd seniorlägenhet med hyresrätt. Om man utgår från hur stor andel av inkomsten som hushållen lägger på boendet i dag skulle åtta procent av ensamhushållen över 70 år ha tillräckligt med pengar.
Räknar man i stället på Kronofogdens normalbelopp, vilket är likvärdigt med existensminimum, skulle 27 procent ha råd.
– Det visar att nyproduktion omöjligt är hela lösningen, säger Charlotta Jaensson, boendestrateg på äldreförvaltningen i Stockholms stad.
Förtur för äldre
I rapporten finns flera förslag på hur man i stället kan jobba med det befintliga bostadsbeståndet. Att äldre får förtur till tillgängliga lägenheter är ett av dem.
– Förtur är alltid en känslig fråga, men vi står inför en så pass omfattande utmaning att man kan behöva acceptera förändringar.
Charlotta Jaensson menar också att man inte behöver begränsa sig till etiketten ”seniorlägenhet”.
– Det finns mängder med bra bostäder som kan vara lämpliga även om de inte räknas som seniorlägenheter. Tittar man på lägenheterna i miljonprogrammet är de kanske inte fullt tillgängliga, men med hissar och rymliga badrum är de betydligt bättre än det som byggdes på 1940- och 1950-talet. Att ta bort höga trösklar är en förhållandevis billig anpassning.
Torun Boucher (V), äldreborgarråd i Stockholms stad.
Maurits Otterloo
Samhällsproblem
Torun Boucher (V), äldreborgarråd i Stockholms stad, säger att det kommunala bolaget Micasa, som bygger och förvaltar seniorlägenheter, har ett politiskt ägardirektiv om att hålla hyrorna nere.
– Micasa har haft lägre hyreshöjningar än allmännyttan överlag.
Hon menar att hyrorna i nyproduktion är ett samhällsproblem som till stor del ligger utanför kommunens makt.
– Det är en missgynnad bostadsbostadsmarknad där regeringen behöver skjuta till mer pengar, den typen av stöd har funnits tidigare.
Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!
Så ska Stockholms äldre hålla sig friskare
Ta hand om din hälsa innan du blir sjuk. Och flytta medan du kan.
Det är några av råden som ska göra så att platserna i äldreomsorgen räcker till alla.
När antalet platser i äldreomsorgen ska räcka till den snabbt växande äldre befolkningen satsar staden stort på förebyggande arbete.
I Norra innerstaden har ett 90-tal seniorer anmält sig till ett nytt projekt där de ska bli coachade till att förändra sin livsstil för bättre hjärnhälsa.
– Det kan handla om att förändra vanor kring allt från kost och motion till social samvaro. Det blir inga pekpinnar, för det är mycket större chans att lyckas om det kommer från en själv, att man blir motiverad, säger Gosia Holmberg, äldreomsorgschef vid Norra innerstadens stadsdelsförvaltning.
Svårast i innerstan
Det förebyggande arbetet är en gemensam strategi för hela Stockholm. I innerstan, där antalet 80-plussare kommer att öka mest, är situationen extra knivig.
Redan i dag finns här ett underskott på platser på vård- och omsorgsboenden, och de 970 nya platser som beräknas byggas till 2040 täcker inte ens upp för det lågt räknade behovet.
– Vi behöver jobba hälsofrämjande för att äldre ska kunna bo kvar så länge som möjligt i sina hem. Därför behöver vi bland annat kompetensutveckling i hemtjänsten för att möta behoven när målgruppen med demens ökar. Men de äldre som får beviljad vård- och omsorgsboende kommer att få plats inom stadens geografiska område som är mycket större än och innerstaden, säger Gosia Holmberg.
Gosia Holmberg, äldreomsorgschef i Norra innerstaden.
Stockholms stad
Flytta innan det är för sent
Det är dock skillnad på hem och hem.
Charlotta Jaensson, boendestrateg på äldreförvaltningen, säger att det finns forskning som visar att äldre som flyttar till en bostad i rätt läge får bättre livskvalitet och hälsa.
– Det kan handla om att du kan ta dig ut själv, att det är nära till service så att du kan handla själv och att det är nära till grönområden så att du kan få fysisk aktivitet.
Ett vanligt misstag är att vänta för länge med att flytta. När man väl behöver en mer tillgänglig bostad är det inte alltid så lätt att orka med en flytt.
Charlotta Jaensson uppmanar alla seniorer att ställa sig i bostadskön, och undersöka möjligheterna till internbyte om man bor i allmännyttan.
– Nedsättningar kommer gradvis, man kan känna av det redan i 60-årsåldern. Då är det bra att tänka: Hur bor jag? Om jag ramlar och bryter benet, hur klarar jag mig i min nuvarande bostad?
Roland Eriksson, 80, Per Hamnström, 69, och Kamal Heydari, 72, spelar schack på Rioträffen på Gärdet.
Pekka Pääkkö