De senaste tolv åren beräknas antalet igelkottar ha minskat med 40 procent och sedan april 2020 har igelkotten varit klassad som "nära hotad" på Artdatabankens rödlista.

– Den är inte rödlistad idag som hotad men är på väg dit. Om inget händer så kommer den bli det inom kort, säger Therese Wåtz, Artexpert och biolog på Världsnaturfonden, WWF.

Det är i takt med att igelkottarnas naturliga livsmiljöer har försvunnit som de söker sig till områden där vi människor bor. Igelkotten bor vanligtvis i lövskogsdungar, gles lövskog och småbrukat landskap.

– Det finns några teorier om varför igelkotten minskar. En av de främsta är att livsmiljön försvinner när vi moderniserar och expanderar jordbruk, bygger fler hus och har mer uppstyrda trädgårdar.

Igelkottsveckan

Eftersom alla orsaker bakom minskningen av igelkottar inte är helt fastställd anordnade WWF för första gången en igelkottsvecka. Alla i landet uppmanades att räkna både levande och döda igelkottar mellan den 12 och 18 augusti.

Hur vanligt är det med igelkottar i Vallentuna?

– Jag bor själv i Vallentuna. Vi har igelkottar i kommunen som väcker mycket engagemang runtomkring sig, särskilt den här veckan. Mina barn har växt upp med igelkottar, men de har blivit mer ovanliga, säger Therese Wåtz.

WWF hopppas att initiativet ska ge forskarna bättre förståelse för var igelkottarna finns och hur många de är. Något som i framtiden kan leda till insatser för att hjälpa arten.

– Vi har hittat flera igelkottar i Vallentuna. Jag tycker man kan berömma Vallentuna för det. Det kan bero på att vi låter våra trädgårdar vara gröna och blommande och att vi har mycket grönytor kvar.

Therese Wåtz, Artexpert och biolog

Ola Jennersten

All statistik från igelkottsveckan samlas in på nationell nivå för fortsatt forskning om varför igelkotten minskar.