Kameran Al Brznje ska snart gå i pension, men han hoppas kunna fortsätta sälja mattor i den lilla butikslokalen i Fittja centrum i åtminstone två år till. Precis som han har gjort ända sedan han flyttade från Karlstad till Fittja för snart 30 år sedan.
Fittja var fint på den tiden, tycker han. Men 2003 började han se en förändring: många ungdomar och gäng i centrum som sålde knark inför öppen ridå.
– Det var ett helvete under den tiden. Det var ungdomar som hängde utanför centrum, och doften från deras droger letade sig in i våra lokaler och gjorde att ingen ville handla här, säger han.
Kameran Al Brznje driver mattbutiken i Fittja och det har han gjort i 30 år. Han har sett Fittja förändras.
Angie Gray
Men för något år sedan vände det. Nu ser Kameran Al Brznje knappt till några stökiga ungdomar, varken i eller utanför centrumbyggnaden. Hans bild bekräftas också av flera andra företagare och boende i området som Mitt i pratar med.
– Jag tycker det har blivit lite bättre. Förut kunde det vara många ungdomar utanför centrum som sålde knark, men nu ser jag inte dem så ofta, säger Fittjabon Caroline Hanna.
Vistelseförbuden förändrade allt
I flera år har den öppna drogförsäljningen gäckat polis, Fittjabor och verksamhetsutövarna i centrum. Det är en bild som späddes på ytterligare i förra veckan när Polismyndigheten och länsstyrelsen i Stockholm presenterade en lista över öppna drogscener i länet. På 42 plats säljs droger helt öppet och i Botkyrka pekades tre platser ut: Alby, Fittja och Tumba.
Men listan tar bara hänsyn till en fråga: Är orten en öppen drogscen eller inte? Den tar inte hänsyn till en öppen drogscen har blivit bättre eller sämre och det ger Fittja en orättvis bild, menar lokalpolisområdeschef Michael Johansson.
– Narkotikaförsäljningen tar inte slut; folk kommer fortsätta att sälja. Men vi ser inte samma öppna drogscen i dag som vi sett tidigare och där spelar vistelseförbuden en stor roll. Vi har kunnat belägga tongivande personer i Fittja med vistelseförbud som öppet stått och sålt narkotika, säger han.
Kortfattat kan man sammanfatta vistelseförbud som att en person förbjuds från att vistas i ett område där hen anses kunna utgöra fara eller skapa otrygghet för andra som vistas i området. Förbudet ska vara begränsat i geografi och i tid, max sex månader. I Fittja har polisen dömt ut 15 vistelseförbud, varav nio är aktiva i skrivande stund.
Riskerar detta bara att flytta på droghandeln?
– Delvis har den redan gjort det. Men jag tror ändå att det här är ett verktyg som kan störa droghandeln. Det tar tid, kraft och ork att etablera en verksamhet på ett nytt ställe. Genom att störa på det här sättet tror jag att vi långsiktigt kan göra en förändring över tid, säger Michael Johansson.
Drogscenen kan komma tillbaka
Men vissa känner en oro för vad som kommer hända när vistelseförbuden löper ut. Som två kvinnor som driver en av verksamheterna i centrum. De vill inte dra till sig några oönskade blickar, varken mot sig själva eller deras verksamhet, och vill därför vara anonyma.
Fittjabon Caroline Hanna säger att hon tycker att det har blivit lugnare i Fittja.
Angie Gray
Det var ett helvete under den tiden
– Alla vet vilka de här killarna är och vi känner deras familjer. De har aldrig gjort något mot oss, men man vill inte att de ska börja förstöra för en när de får komma hit igen, säger den äldre av de två kvinnorna.
De säger att centrumet har blivit mycket lugnare sedan vistelseförbuden trädde i kraft.
– Innan kunde man se folk som köpte och sålde inne i centrumet, men nu finns inte det längre. Man kunde höra om andra i centrum som blev störda av dem. Det har aldrig varit lugnare än nu, säger den yngre.
Vi tar vidare deras oro till lokalpolisområdeschef Michael Johansson.
Riskerar den öppna drogscenen att komma tillbaka när vistelseförbuden löper ut?
– Det finns en sådan risk. Det finns också en risk att andra tar över när de som tidigare varit här inte längre får det. Vi följer detta och kan utfärda fler vistelseförbud mot personer som försöker ta över, säger han.
Folk vågar sig till Fittja
Polisen i Botkyrka fick möjligheten att dela med sig av sina erfarenheter av vistelseförbuden för justitieminister Gunnar Strömmer (M) som besökte Fittja under förra veckan. Det var den här effekten han såg framför sig när regeringen presenterade förslaget om vistelseförbud för drygt ett år sedan.
– Den tidigare öppna drogscenen är nedstängd och tryggheten ökar. Det tycker jag också bekräftas när vi pratar med medborgare och butiksägare här, säger han.
Gunnar Strömmer syftar på mattförsäljaren Kameran Al Brznje som hoppas att affärerna vänder snart.
– Jag trivs jättebra! Även om affärerna inte går lika bra. Men det beror mer på att folks intresse för mattor svalnat än att de inte vågar sig hit längre, säger han.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) besökte Fittja och fick en dragning om hur vistelseförbuden har använts i Botkyrka. Med honom var kommunstyrelseordförande Stina Lundgren (M) och lokalpolisområdeschef Michael Johansson.
Angie Gray
42 platser i Stockholm: Här säljs droger helt öppet
Antalet platser i länet där bruk och försäljning av droger sker offentligt har minskat, enligt en årlig kartläggning.
– Det är också glädjande att inga tidigare öppna drogscener återuppstått eller några nya tillkommit, säger biträdande regionpolischef Tobias Bergkvist.
Antalet så kallade öppna drogscener i Stockholms län har minskat med 11 stycken, enligt en rapport från Samverkan Stockholmsregionen.
I dag finns 42 öppna drogscener i 7 av länets 26 kommuner. Resultatet visar också att drogscenerna totalt sett har blivit mindre till ytan samt att inga nya drogscener har tillkommit på andra platser.
– För tre år sedan fanns 64 öppna drogscener i Stockholms län. Att vi för tredje året i rad lyckas pressa tillbaka den öppna droghandeln visar att vårt fokus på regional och lokal samverkan ger resultat, säger Tobias Bergkvist i ett pressmeddelande.
Unga rekryteras
Öppna drogscener är inte bara platser för bruk, försäljning och hantering av narkotika utan har även ett samband med våldsbrott samt rekrytering av barn och unga till kriminalitet. Detta eftersom många av de utpekade områdena är samlingsplatser för ungdomar och utsatta grupper i samhället.
Den grova brottslighetenm skjutningar och sprängningar, är fortsatt allvarlig i Stockholms län men det finns ljusglimtar, enligt rapporten. Förutom att de öppna drogscenerna minskar i antal och yta så har även otryggheten gått ner det senaste året.
Men det är viktigt att komma ihåg att lösningen på problemen med droger i samhället inte är att få bort de öppna drogscenerna, enligt Tobias Bergkvist.
– Drogerna hittar nya vägar vilket vi gemensamt måste fortsätta att prioritera att motverka då vi ser en tydlig koppling mellan brottsvinsterna i droghandel och det grova våldet, säger han.
Ojanne: Krävs ett samhälle som håller ihop
Lokal samverkan är av stor betydelse för att lyckas i arbetet att få bort de öppna drogscenerna, enligt rapporten.
Exempel på sådana insatser är hög närvaro av trygga vuxna och att skapa positiva aktiviteter i samverkan mellan olika aktörer på platsen.
– Trygghetsarbetet är tätt sammankopplat med det sociala arbetet. För att tryggheten ska öka måste vi bygga ett samhälle som håller ihop. Där fler får hjälp att lämna missbruk och färre dras in i narkotikaförsäljningen, säger trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S).
Öppna drogscener som försvunnit 2025
Hökarängsplan, Hökarängen
Skarpnäcks torg, Skarpnäck
Älvsjö Station, Älvsjö
Brandbergens C, Brandbergen
Jordbro C, Jordbro
Sibeliusgången, Järva
Hagalund, Solna
Turingelunden, Södertälje
Lina, Södertälje
Råcksta torg, Råcksta
Storvreten, Botkyrka
Källa: SSR Trygg i Stockholms län
Alla öppna drogscener 2025
Botkyrka: Alby C, Fittja C, Tumba C
Söderort: Högdalen C, Hagsätra C, Rågsveds C, Gullmarsplan,
Skärholmen: Bredäng C, Skärholmen C, Sätra C, Vårberg C
Järva: Kista C/Busstorg och tunnelbanestation, Rinkeby C/Hällbybacken, Tenstagången/Tensta C
Tyresö: Granängstorget
Kungsholmen: Fridhemsplan/Stadshagen
Norrmalm: Klaraområdet
Södermalm: Centrala Södermalm, Mariakvarteren, Västra Södermalm
Sollentuna: Västra Tureberg/Malmparken
Solna: Bagartorp, Huvudsta, Solna C norra
Sundbyberg: Rissne centrum, Hallonbergens centrum
Bromma: Blackebergs C, Vidängsvägen Alvik
Västerort: Hässelby torg, Maltesholmstorget, Vällingby C
Södertälje: Brunnsäng C, Fornhöjden, Geneta, Grusåsen, Hovsjö, Ronna, Saltskog, Södertälje C, Södertälje C - Stationsplan, Västergård, Västra Blombacka
Källa: SSR Trygg i Stockholms län
Påverkar invånarna
Personer som bor i ett område med en öppen drogscen upplever en högre grad av otrygghet kvällstid än personer som inte har en öppen drogscen i sitt område, enligt 2024 års regionala trygghetsmätning som genomförs av polisregion Stockholm och kommunerna i Stockholms län.
2024 upplevde 31,3 procent av de som bodde i ett område med en öppen drogscen att de var otrygga, att jämföra med 20,5 procent för hela länet. Den upplevda otryggheten under kvällstid har dock minskat i 74 procent av områdena med öppna drogscener.
Källa: SSR Trygg i Stockholms län
Genrebild.
Stefan Källstigen
42 platser i Stockholm: Här säljs droger helt öppet
Ny kartläggning i hela länet: Så är situationen i ditt område ✔ Minskar för tredje året i rad ✔ Polischefen: ”Ger resultat”
Fittja mår bättre – men drogscenen är kvar
Fittja mår sakta bättre. Livskvaliteten och skolresultaten har förbättras, men samtidigt brottas orten med en öppen drogscen. Botkyrka kommun kartlägger alla utsatta områden i kommunen och nu är den om Fittja klar.
Ett 20-tal barn i mellanstadieåldern är på fritidsklubben Pulsen i Fittja. En del spelar datorspel, andra sitter och gör sina läxor. Föreståndaren Magnus Nylund har tillfälligt tagit tillflykt i ett litet kontor. När han kommer ut hälsar flera av barnen på honom innan de kilar i väg för dagens utomhusaktiviteter.
– Varje måndag planerar vi vad vi ska göra resten av veckan, och vilket mellanmål de vill ha, säger han.
En röd tråd. Så sammanfattar Magnus Nylund sitt engagemang i Fittja. Samma röda tråd måste man nysta lite i för att området ska må bättre än vad det gör i dag. Och mycket har redan gjorts, menar han. Som gratis skolfrukostar och mellanmål.
Angie Gray
Magnus Nylund är ett välkänt ansikte i Fittja. Kanske inte så konstigt när han varit verksam i fritidsklubben i över två decennier. Nu brinner han för orten där han själv växte upp.
– Jag tycker att det har blivit mycket bättre i Fittja. Det känns som att man vill satsa här. Kommunen alltså, och centrumägaren.
Ordningsvakter på gång
För att få en uppfattning om hur läget är i de utsatta områdena i Botkyrka gör kommunen en kartläggning av varje kommundel. Nu är genomgången om Fittja klar.
Den ska ligga till grund för olika insatser som kommunen och andra aktörer ska göra i området.
Pernilla Vera Jr, trygghets- och säkerhetsdirektör på kommunen, instämmer i Magnus Nylunds analys att det har blivit bättre i Fittja.
Pernilla Vera Jr är trygghets- och säkerhetsdirektör på kommunen.
Anders Björklund
– Vi ser att de insatserna som har gjorts tillsammans med andra aktörer har en positiv betydelse för områdets utveckling, säger hon och nämner exempel som upprustningen av Fittja torg och bygget av nya bostäder.
Mer är på gång. Senare i höst förväntas ordningsvakter börja patrullera i Fittja, något som kommunen, bostadsbolagen i området och centrumägaren gått ihop för att få till.
Vad måste till för att det ska bli ännu bättre i Fittja?
– Vi måste fortsätta ha en långsiktighet. Fittja har fina förutsättningar för att bli en ännu mer levande kommundel som vi måste fortsätta bygga vidare på tillsammans med andra aktörer i området, säger hon.
Fittja torg håller på att rustas upp och nu byggs 109 bostäder i centrum.
Arkitekt: Enter arkitektur. Renderingar: Visulent.
Positiv påverkan på segregationen
Fittja är ett av fyra områden i Botkyrka som finns på polisens lista över utsatta områden. De andra är Alby, Hallunda-Norsborg och Storvreten. Men trots förbättringar i området bedömer kommunen att Fittja fortfarande har många socioekonomiska utmaningar.
När Region Stockholm och kommun redovisar andel personer i Fittja med låg ekonomisk standard, personer med förgymnasial utbildning samt personer som haft ekonomiskt bistånd i tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader i Fittja, visar detta på en positiv utveckling från år 2012 till 2022. Magnus Nylund känner igen bilden.
– Jag tror att vi är på rätt inslagna väg, samtidigt är det en kommun med många utmaningar där man måste prioritera bland alla områden. Man måste ha tålamod, säger han.
Magnus Nylund nämner flera satsningar på Fittjas barn och unga, så som gratis skolfrukost och mellanmål, och möjlighet att påverka i sitt närområde. Det kan handla om att få bättre belysning på skolgården och på fotbollsplanen. Det i sin tur kan leda till att fler elever går ut med fullständiga betyg, kan plugga vidare och bygga en starkare självkänsla, tror han.
– Om man ger barnen de här förutsättningar blir integrationen i området bättre.
Barnen på Fittja Pulsen får varje måndag bestämma vilka aktiviteter och vilket mellanmål de vill ha. Det skrivs sedan upp på en lista som personalen håller sig strikt till. Det enda stående inslaget är fredagsmyset.
Angie Gray
Fortsatt öppen drogscen
Samtidigt brottas kommundelen med en drogproblematik med både personer som brukar och säljer på offentliga platser.
Men Björn Johansson, kommunpolis i Botkyrka, berättar att det minskar.
– För tio år sedan var det ett ganska hårt klimat i Fittja centrum. Då var det många säljare som styrde och ställde. Fick vi ett larm i Fittja var vi alltid tvungna att åka med två bilar – en som gjorde själva jobbet och en annan som vaktade bilarna.
Björn Johansson är kommunpolis i Botkyrka och har sett Fittja förändras till det bättre under åren.
Malin Lövkvist
Att droghandeln var så utbredd tror han beror på att kollektivtrafiken till och från Fittja är god, och att området brottas med socioekonomiska utmaningar.
– Tidigare var det ofta barn som inte klarade skolan eller saknade ett tryggt hem utan något mål om att komma därifrån. Det är ett problem att ungdomar inte kommer ut i jobb. Det är grunden. Drogscenen är symptomet, säger han.
I dag arbetar flera aktörer tillsammans för att försöka göra Fittja bättre. Det är polisen, kommunen, bostadsbolagen, centrumägaren och civilsamhället.
Och även om polisen inte längre måste åka med två patruller när de larmas till Fittja så finns det fortfarande saker att arbeta med i orten.
Vad behöver göras för att Fittja ska må ännu bättre?
– Fortsätta jobba tillsammans med andra aktörer och fördjupa vårt samarbete med dem. Vi måste komma närmare medborgarna, lära känna dem och få dem att lita på oss och andra myndigheter ännu mer, säger Björn Johansson.
Jag tror att vi är på rätt inslagen bana.
Kartläggningen
Genomlysningen av de utsatta områdena är ett politiskt uppdrag.
Kommunens syfte är att förstå utvecklingen i Fittja under senare år. Det ska ligga till grund för senare djupanalyser om området.
Kartläggningen tittar på livsvillkor, kollektiv förmåga, trygga offentliga miljöer, brottsligheten, ungas risk- och skyddsfaktorer samt riskindivider.
Källa: Botkyrka kommun
Detta har blivit bättre i Fittja
Andelen elever i Fittjaskolan i årskurs 9 som druckit
alkohol och som berusat sig har minskat kraftigt under de senaste 15–20 åren.
Under den senaste 10-årsperioden uppger allt färre unga i Fittja i skolenkäter att de begått brott.
Skolresultaten på Fittjaskolan blir bättre.
Boende i Fittja har relativt sett stort förtroende för både polisen och kommunen men något större för polisen.
Färre känner sig otrygga i Fittja jämfört med för tre-fyra år sedan.
Den socioekonomiska nivån har förbättrats i Fittja under perioden 2012–2022.
Oron bland Fittjabor för att utsättas för brott har minskat de senaste åren.
Källa: Botkyrka kommun
Magnus Nylund är född och uppvuxen i Fittja. I dag arbetar han som föreståndare på fritidsklubben i orten och har under sina år sett hur området har utvecklats till det bättre. Men det kan bli ännu bättre. ”Vi måste ha tålamod”, säger han.
Angie Gray
Fittja mår bättre – men drogscenen är kvar
Fler trygghetsinsatser på gång – kommunen: ”Vi måste fortsätta ha en långsiktighet”
Nu börjar bygget av 109 bostäder i Fittja
109 nya bostäder ska byggas i centrala Fittja, och i förra veckan började arbetet med ett symboliskt spadtag.
Projektet, Fittja light, är den tredje etappen i ett större utvecklingsarbete i kommundelen. På sikt är planen att bygga 300 nya bostäder i fem etapper. När bostäderna inom ramen för Fittja light står klara återstår ett till flerbostadshus och ”Fittja tower”, en byggnad på 15 våningar med kontor, bostäder, centrum och hotell. Det ska byggas på den redan tre våningar höga centrumbyggnaden.
– Genom nära samarbete med lokala aktörer siktar vi på att göra verklig skillnad för invånarna och bidra till en positiv utveckling av området, säger Mi Sundquist, fastighetschef på fastighetsägaren Kungsvåningen, i ett uttalande.
Inflyttning av Fittja light planeras till 2026.
Nu är bygget med 109 bostäder i Fittja igång.
Botkyrka kommun
Nu börjar bygget av 109 bostäder i Fittja
Tredje etappen av fem i centrala Fittja
Tryggare med ordningsvakter i Fittja – men få har sett dem
I snart två månader har ordningsvakterna patrullerat i Fittja. Flera Fittjabor som tidningen pratar med säger att de inte sett ordningsvakterna, men att veta att de finns i området gör att flera känner sig tryggare.
Femåriga Alya Kargin sitter och ritar vid det stora träbordet i foajén mellan utställningssalen i Botkyrka konsthall och Fittja bibliotek. Hon visar stolt upp bild på Anna från filmen Frost.
Alyas mamma sitter intill henne.
– Vi brukar komma hit när de har aktiviteter här, berättar mamman som inte vill ha sitt namn i tidningen.
Alyas mamma är i 35-årsåldern och har bott i Fittja hela sitt liv. Så när en man mördades inne på en restaurang i centrum för åtta månader sedan var det ett av fler våldsbrott som hon, och Fittja, fått uppleva.
– En sådan sak påverkar hela området, oavsett om man upplever det direkt eller inte, resonerar hon.
Alya Kargin ritar och målar i foajén mellan Botkyrka konsthall och Fittja bibliotek. Hennes mamma ser på, men vill själv inte medverka med namn eller bild i tidningen. Hon säger att hon inte sett ordningsvakterna i Fittja, men vetskapen att de finns gör att hon känner sig trygg. Också att polisen rör sig aktivt i Fittja bidrar också till den känslan, menar hon.
Angie Gray
Men trots det hemska i det sker också mycket gott som ska stärka känslan av trygghet för Fittjaborna. För knappt två månader sedan började ordningsvakter patrullera i och runt centrumområdet.
– Det är bra. Jag har inte sett dem men bara att veta att de är där gör att jag känner mig trygg. Och att poliserna syns är också bra, säger mamman.
En otrygghetsskuld
Fittja ska bli en plats där invånarna känner sig trygga och säkra i hela kommundelen, oavsett tid på dygnet. Det är en av flera målbilder som bland annat kommunen, polisen, centrumägaren och bostadsbolagen satt upp för aktörernas gemensamma arbete i utvecklingen av Fittja.
De fick sig däremot en rejäl kalldusch när Polismyndighetens trygghetssiffror landade tidigare i höstas: mer än varannan i Fittja känner sig otrygg på kvällen enligt deras enkätundersökning som boende kunde svara på i våras.
Rahmeh El Shobaki, Fittja. Jag har bott i Fittja i 35 år. Det är nära till allt och ett aktivt område. Det sker skjutningar och sånt, men annars känner jag mig trygg. Ordningsvakterna är bra – de behövs och gör att jag känner mig tryggare. Men de behövs mer av annat också. Som mer föräldraansvar i skolorna och där måste alla hjälpas åt. Jag tror att vi behöver fler aktiviteter för unga, och kvinnor så att de kan hitta ut i jobb.
Angie Gray
Kwadwo, Alby Jag flyttade från Fittja 2017, men hälsar på släktingar och vänner här i Fittja ofta. Då var det mycket kriminalitet och grabbar som brukade sälja droger. Men det har blivit bättre i Botkyrka. Ordningsvakterna och polisen är bra, men jag tror att man måste ha en nattpatrull också som ser till att folk inte gör saker på kvällen.
Angie Gray
– Fittja har historiskt sett haft en problematik med öppna drogscener och grova våldsbrott. Det påverkar naturligtvis, och det jobbar vi mycket med. Men det finns en otrygghetsskuld från den tiden, säger Lotta Thyni, kommunpolis i Botkyrka.
Tror du att trygghetssiffrorna påverkats sedan ordningsvakterna började röra sig i Fittja?
– Vi har sedan tidigare ett långsiktigt arbete i Fittja och upprustningen av torget är en del i det. Ordningsvakterna också. Hur de har påverkat trygghetssiffrorna är nog för tidigt att säga. Men i våra samtal med näringsidkare är responsen positiv. De är vår förlängda arm i vårt arbete mot att skapa tillit, förtroende och trygghet.
"Polis kan göra stora skillnaden"
Flera andra som tidningen pratar med denna måndag i slutet på november tycker också att ordningsvakterna är ett bra tillskott till Fittja – trots att de inte sett dem.
– Det känns som ett steg mot att få oss i Fittja att känna oss tryggare, och det är bra, säger en kvinna i 30-årsåldern som inte heller vill ha sitt namn i tidningen.
Hon efterfrågar dock mer polisnärvaro.
– Jag ser dem oftare, och det känns bra. Men jag tror att det är polisen som kan göra den stora skillnaden – inte ordningsvakterna. Så fler poliskontroller hade varit önskvärt, säger hon.
I biblioteket träffar vi en kvinna i tidigare 20-årsåldern som arbetar som vikarie över flera bibliotek i Botkyrka. Hon är född och uppvuxen i Fittja.
Hon berättar att hon inte tänker så mycket på att varken polisen eller ordningsvakter rör sig i området.
– Det har inte gett så stor skillnad, säger hon.
I stället hade hon velat se fler aktiviteter för barn.
– Som här i biblioteket. Om man ökar budgeten så kan vi skapa fler aktiviteter för barn. För redan nu är det många som vistas här efter skolan. Man kan nästan säga att vi är ett barnbibliotek, säger kvinnan.
Det känns som ett steg mot att få oss i Fittja att känna oss tryggare
Platssamverkan Fittja
Består av representater från Botkyrka kommun, Botkyrkabyggen, Kungsvåningen, Willhem, SL, MTR och Polisen.
Arbetar för att:
Gator, platser och parker är rena och trivsamma.
Fittjaborna ska känna sig trygga och säkra att vara i kommundelen, oavsett tid på dygnet.
Det ska vara enkelt och tryggt att använda sig av kollektivtrafiken.
Det ska finnas ett levande utbud av service och butiker som motsvarar Fittjabornas daglig behov.
Källa: Botkyrka kommun
Upplevd otrygghet kvällstid
Fråga: Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, känner du dig trygg eller otrygg eller går du i stort sett aldrig ut ensam på kvällarna?
Andel i procent som svarat: Mycket otrygg | Ganska otrygg | Går ej ut ensam på kvällen av oro för att utsättas för brott
Albyberget: 51 procent.
Albydalen: 50 procent.
Brantbrink-Tullingeberg-Rörmossen: 17 procent.
Eriksberg-Sturehov: 36 procent.
Fittja: 55 procent.
Grödinge: 7 procent.
Hallunda: 33 procent.
Kassmyra-Skäcklinge: 24 procent.
Lanthem-Tullinge centrum-Tullingeberg: 24 procent.
Norsborg: 37 procent.
Riksten: 14 procent.
Slagsta: 41 procent.
Storvreten: 39 procent.
Tullinge parkhem: 29 procent.
Tullinge villastad: 31 procent.
Tumba centrum-Segersjö-Sandstugan: 34 procent.
Tuna: 27 procent.
Uttran-Broäng: 18 procent.
Vretarna-Hamra: 32 procent.
Vårsta: 16 procent
Svarsfrekvens: 36 procent.
Källa: Polisen
Flera som tidningen har pratat med berättar att de inte sett ordningsvakterna i Fittja – trots att de patrullerat gatorna i nästan två månaders tid. Men vetskapen att de finns gör att flera känner sig tryggare. Däremot svängde två poliser förbi Fittja centrum en tisdagseftermiddag i november.
Angie Gray
Tryggare med ordningsvakter i Fittja – men få har sett dem
Fittjas ordningsvakter har varit på plats i nästan två månader