Femåriga Alya Kargin sitter och ritar vid det stora träbordet i foajén mellan utställningssalen i Botkyrka konsthall och Fittja bibliotek. Hon visar stolt upp bild på Anna från filmen Frost.
Alyas mamma sitter intill henne.
– Vi brukar komma hit när de har aktiviteter här, berättar mamman som inte vill ha sitt namn i tidningen.
Alyas mamma är i 35-årsåldern och har bott i Fittja hela sitt liv. Så när en man mördades inne på en restaurang i centrum för åtta månader sedan var det ett av fler våldsbrott som hon, och Fittja, fått uppleva.
– En sådan sak påverkar hela området, oavsett om man upplever det direkt eller inte, resonerar hon.
Alya Kargin ritar och målar i foajén mellan Botkyrka konsthall och Fittja bibliotek. Hennes mamma ser på, men vill själv inte medverka med namn eller bild i tidningen. Hon säger att hon inte sett ordningsvakterna i Fittja, men vetskapen att de finns gör att hon känner sig trygg. Också att polisen rör sig aktivt i Fittja bidrar också till den känslan, menar hon.
Angie Gray
Men trots det hemska i det sker också mycket gott som ska stärka känslan av trygghet för Fittjaborna. För knappt två månader sedan började ordningsvakter patrullera i och runt centrumområdet.
– Det är bra. Jag har inte sett dem men bara att veta att de är där gör att jag känner mig trygg. Och att poliserna syns är också bra, säger mamman.
En otrygghetsskuld
Fittja ska bli en plats där invånarna känner sig trygga och säkra i hela kommundelen, oavsett tid på dygnet. Det är en av flera målbilder som bland annat kommunen, polisen, centrumägaren och bostadsbolagen satt upp för aktörernas gemensamma arbete i utvecklingen av Fittja.
De fick sig däremot en rejäl kalldusch när Polismyndighetens trygghetssiffror landade tidigare i höstas: mer än varannan i Fittja känner sig otrygg på kvällen enligt deras enkätundersökning som boende kunde svara på i våras.
– Fittja har historiskt sett haft en problematik med öppna drogscener och grova våldsbrott. Det påverkar naturligtvis, och det jobbar vi mycket med. Men det finns en otrygghetsskuld från den tiden, säger Lotta Thyni, kommunpolis i Botkyrka.
Tror du att trygghetssiffrorna påverkats sedan ordningsvakterna började röra sig i Fittja?
– Vi har sedan tidigare ett långsiktigt arbete i Fittja och upprustningen av torget är en del i det. Ordningsvakterna också. Hur de har påverkat trygghetssiffrorna är nog för tidigt att säga. Men i våra samtal med näringsidkare är responsen positiv. De är vår förlängda arm i vårt arbete mot att skapa tillit, förtroende och trygghet.
"Polis kan göra stora skillnaden"
Flera andra som tidningen pratar med denna måndag i slutet på november tycker också att ordningsvakterna är ett bra tillskott till Fittja – trots att de inte sett dem.
– Det känns som ett steg mot att få oss i Fittja att känna oss tryggare, och det är bra, säger en kvinna i 30-årsåldern som inte heller vill ha sitt namn i tidningen.
Hon efterfrågar dock mer polisnärvaro.
– Jag ser dem oftare, och det känns bra. Men jag tror att det är polisen som kan göra den stora skillnaden – inte ordningsvakterna. Så fler poliskontroller hade varit önskvärt, säger hon.
I biblioteket träffar vi en kvinna i tidigare 20-årsåldern som arbetar som vikarie över flera bibliotek i Botkyrka. Hon är född och uppvuxen i Fittja.
Hon berättar att hon inte tänker så mycket på att varken polisen eller ordningsvakter rör sig i området.
– Det har inte gett så stor skillnad, säger hon.
I stället hade hon velat se fler aktiviteter för barn.
– Som här i biblioteket. Om man ökar budgeten så kan vi skapa fler aktiviteter för barn. För redan nu är det många som vistas här efter skolan. Man kan nästan säga att vi är ett barnbibliotek, säger kvinnan.
Nu går ordningsvakter på Fittjas gator
Sedan 1 oktober finns det ordningsvakter i Fittja centrum. Det är en gemensam satsning från flera aktörer i området.
Det nya Fittja torg står klart, och i helgen invigdes det efter att ha renoverats under ungefär ett års tid. Det innehåller bland annat träd, sittplatser och ett konstverk.
Det nya torget är en del i ett mer omfattande trygghetsskapande arbete i Fittja som av flera bostadsbolag i området, kommunen och polisen.
Invigning av Fittja torg.
Botkyrka kommun
En annan del är att samma aktörer har gått ihop och infört patrullerande ordningsvakter i Fittja. De började i dag, onsdag.
Tanken är att ordningsvakterna ska kunna patrullera stora delar av Fittja centrum till fots mellan klockan 15–23, alla dagar i veckan. Tidsintervallet är noga uttänkt.
– Det är då det är mest folk i rörelse. Man kommer hem från jobbet, rör sig mellan skola och fritidsaktiviteter och det är då behovet är som störst, sa Stina Lundgren (M), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, i samband med att de skickade in ansökan om ordningsvakter till polisen.
Totalt avsätter alla aktörer 2,7 miljoner kronor till ordningsvakterna, varav kommunen står för 675 000 kronor. Efter ett år ska satsningen på ordningsvakterna utvärderas.
Skillnad på ordningsvakt och väktare
Ordningsvakter förordnas och utbildas av polisen och har begränsade polisiära befogenheter. De får i dag omhänderta berusade personer som utgör skada för sig själva eller andra, avlägsna personer som stör allmänna ordningen och tillfälligt omhänderta personer som utgör en fara för allmänheten.
Väktare får bara ingripa på samma sätt som vem som helst, så kallat envarsgripande, när en person har begått brott som leder till fängelse och tas på bar gärning eller är på flykt. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för vaktbolagen.
Källa: Polisen
Ny lag
En ny lag från 1 januari 2024 gör det möjligt för ordningsvakter att användas på fler platser och i fler syften är tidigare.
Den som vill använda ordningsvakter ansöker om tillstånd hos Polismyndigheten.
Polisen har förlängt grundutbildningen till ordningsvakt från 80 till 160 timmar.
Källa: Polisen/Regeringen
Ordningsvakter patrullerar nu i Fittja.
Botkyrka kommun
Nu går ordningsvakter på Fittjas gator
Så (o)trygga känner sig stockholmarna
Stockholmarnas trygghet ökar kvällstid – men var du bor spelar stor roll. Det visar polisens senaste trygghetsmätning.
Andelen stockholmare som känner sig otrygga på kvällarna har sjunkit. I år är det 20,5 procent som uppger att de känner oro när mörkret faller – en minskning från förra årets 21,3 procent.
Totalt har otryggheten gått ned med 5,1 procentenheter sedan 2020.
Både män och kvinnor i alla åldersgrupper känner sig tryggare, men mätningen visar att kvinnor fortfarande rapporterar dubbelt så hög otrygghet som män.
Brottslighet mer digital
Trygghetsmätningen har genomförts i samverkan mellan polisen och Stockholms kommuner varje år sedan 2020.
Medan brott som våld, stöld, skadegörelse och hot har minskat, är det en brottstyp som går mot strömmen: bedrägerierna.
Den vanligaste formen av bedrägeri sker på nätet, enligt polisens brottsförebyggande samordnare Patrick Widell.
– Det innebär att utsattheten för brott sker över kommungränserna, det behöver vi ha med oss i det gemensamma brottsförebyggande arbetet, säger han.
Skillnader mellan områden
Trots en mer positiv trygghetskänsla totalt sett ser det olika ut beroende på var man bor.
Botkyrka toppar listan över andelen otrygga invånare på kvällstid, med 35 procent. Haninge, Sigtuna och Järfälla ligger inte långt efter, runt 30 procent.
I den andra änden finns platser som Vaxholm, Ekerö, Danderyd och Värmdö, där färre än 10 procent av invånarna känner sig otrygga på kvällarna.
Känner att polisen bryr sig
Samtidigt känner fler invånare att polisen bryr sig om de problem som finns i deras närområde – i år tycker 56,7 procent det, en ökning sedan 2020.
Kommunerna ligger lite efter, men även där har förtroendet stigit till drygt 46 procent, vilket är bättre än både 2021 och 2023.
Brott sker över kommungränserna.
Yngre känner sig otryggast
Polisen har tillsammans med samtliga kommuner i Stockholms län genomfört en trygghetsmätning under våren 2024.
Andelen som känner sig otrygga kvällstid ligger på 20,5 procent, en minskning från förra årets 21,3 procent.
Yngre (16–29 år) känner sig otrygga i större utsträckning än andra grupper. Samtidigt är äldre (65–85 år) den grupp där flest uppger att de inte alls går ut ensamma på kvällen av oro för att utsättas för brott.
Det är stora variationer mellan olika delar i Stockholm. Andelen otrygga kvällstid varierar mellan 3 och 35 procent beroende på kommun.
Källa: Polisregion Stockholm
Resultatet av polisens senaste trygghetsmätning visar att den upplevda tryggheten ökar men att det finns stora skillnader mellan kommunerna.
Angie Gray