Artillerigranaten som hittades på botten vid kajrenoveringen i Västerhamnen 28 mars var skarpladdad med tre kilo sprängmedel.
Det visar polisens röntgenbild och expertutlåtanden.
– Granaten var skarp och stridsladdad så det var ganska farligt förraförra fredagen, säger Robert Klingvall, projektansvarig för kajrenoveringen på Vaxholms stad.
– Hade vi vetat det hade vi evakuerat. Vi borde ha gjort det. Den hade kunnat göra extremt stor skada om den exploderat.
Kajen i vaxholm renoveras, Robert Klingvall, projektledare för kajrenoveringen, Vaxholms stad
Malin Lövkvist
Blindgångare
Enligt Försvarsmaktens tidigare besked var säkerhetsavståndet för granaten 800 meter.
Det var ganska farligt förraförra fredagen.
Experter tror också att granaten någon gång innan den hamnade i vattnet blivit laddad i en kanon och kanske rent av skjutits i väg, men att den av någon anledning inte exploderat, en så kallad blindgångare.
Bedömningen är att det inte är troligt att det finns fler granater på platsen. Sedan i fredags (4/4) är därför arbetet i hamnen igång igen, men med en del försiktighetsåtgärder.
– Det är lite bombmattor som läggs ut. Även om det inte är sannolikt att det finns fler så måste man ändå ha lite säkerhetsåtgårder, säger Robert Klingvall.
Här i Västerhamnen hittades granaten under den pågående kajrenoveringen.
Vaxholms stad
Granaten i hamnen analyserad – var från 1885
Nu vet Vaxholms stad mer om granaten som hittades på botten i Västerhamnen. Det visade sig att det var en 16 centimeters artillerigranat modell 1885. Men det är svårt att veta om det finns fler på platsen, uppger Polisen.
Det var en artillerigranat med diameter 16 cm som hittade i Västerhamnen.
Det har Polisen och Vaxholms fästnings museum kommit fram till efter att ha granskat fyndet.
”Det rör sig mycket riktigt om en artillerigranat – i detta fall av modell 1885” skriver Daniel Wikdahl, presstalesperson på Polisregion Stockholm.
Daniel Wikdahl, polisens presstalesperson, region Stockholm
Minna Ridderstolpe/Polisen
”När själva granaten tillverkats går inte att svara på. Det beror på hur länge granater av det här slaget var i bruk, men man kan tänka sig ett tidsspann mellan 1885 och några decennier in på 1900-talet.”
Hur granaten hamnat i Vaxholm är däremot oklart.
Aldrig använd i Vaxholm
Enligt Erik Himmelstrand, chef för Vaxholms fästnings museum har typen vad han vet aldrig använts i Vaxholm, utom möjligen på försök runt förrförra sekelskiftet.
Polisen anser inte att det går att bedöma om det kan finnas fler granater på samma plats. Detta eftersom man inte vet hur den som hittades hamnade i vattnet.
Nu har granaten som hittades i Västerhamnen i Vaxholm analyserats.
Polisen
”Är det till exempel en enskild granat som tappats vid lastning/lossning? Eller har den medföljt fyllnadsmassor från något gammalt skjutfält i området?” skriver Daniel Wikdahl på Polisregion Stockholm.
Erik Himmelstrands teori är att den kan ha tappats i vattnet vid omlastning från pråm till land eller tvärtom.
”Man kan spekulera i varför den inte togs upp” skriver han.
Fraktades bort i bombkula
”Kanske berodde det på ”mänsklig” rädsla. Straffen var hårda även för förseelser vid den här tiden och att ha tappat en skarp granat var givetvis förenat med hård bestraffning. Kanske ville någon eller några undvika disciplinära åtgärder?”
Erik Himmelstrand, chef Vaxholms fästnings museum
Fredrik Sjöquist
Om granaten fortfarande var farlig när den hittades kan polisen inte ge svar på, eftersom skicket gjorde att man bara kunde undersöka den på utsidan. I stället tog Nationella bombskyddet det säkra före det osäkra och fraktade bort den på fredagen (28/3) i en så kallad bombkula, en specialkonstruerad stålbehållare, så att den senare kunde destrueras.
Enligt Vaxholms stad uppger Nationella bombskyddet att granaten var cirka 45 centimeter hög, vägde 31,64 kilo och innehöll 3 kilo sprängmedel.
En annan 16 cm granat m/1885, fast i bättre skick, på museum.
Armémuseum
På onsdagen, veckan efter fyndet, hade arbetet med kajrenoveringen återupptagits – men en bit från fyndplatsen. Utifrån Polisens uppgifter ska kommunen besluta hur man ska arbeta vidare i hamnen meddelar Robert Klingvall, projektansvarig på Vaxholms stad.
Vad har hänt?
Vid renoveringen av Vaxholms kajer hittades en artillerigranat på botten i Västerhamnen/Gästhamnen. Fyndet gjordes fredagen 28 mars och polisen larmades 10:51.
Arbetet stoppades efter fyndet och granaten togs om hand av polisens nationella bombskydd.
Efter att ha undersökts på utsidan fraktades granaten bort och bilder och mått har analyserats för att bedöma dess ålder och eventuella farlighet.
På tisdagen, 1 april, låg renoveringsarbetet i Västerhamnen i Vaxholm fortfarande nere, men på onsdagen hade det återupptagit en bit bort från fyndplatsen.
Källa: Mitt i, Polisen, Vaxholms stad
Granaten var konstruerad för försvarsmaktens haubits m/1885. Men sådana kanoner har aldrig använts i Vaxholm. Här fotograferade i Karlsborg 1908.
Okänd/Miliseum
Mystiska granaten analyserad – aldrig använd i Vaxholm
Granatfynd i Vaxholm stoppade kajbygget – kan finnas fler
Det kan gömma sig fler granater på botten i hamnen i Vaxholm.
Nu har arbetet stoppats och militären kopplats in.
– Det finns risk att granaterna kan detonera, säger Robert Klingvall, projektansvarig på Vaxholms stad.
På tisdagen låg renoveringsarbetet i Västerhamnen i Vaxholm fortfarande nere efter att man fann en artillerigranat på botten i hamnen i fredags.
Granaten togs om hand och förstördes av polisens nationella bombgrupp, men kommunen försöker nu utröna om det kan finnas fler granater på botten och hur farliga dessa kan vara.
– Vi vet inte vad vi ska göra än. Det finns ju risk att det finns fler granater och att de kan detonera. Det är det vi pratar med militär, polisens bombgrupp och fästningsmuseet om, säger Robert Klingvall, projektansvarig för kajrenoveringen på Vaxholms stad.
Stort säkerhetsavstånd
– Militärens anlitade expert har meddelat oss att det är 800 meters säkerhetsavstånd för den här typen av granater. Det är ju halva Vaxholm! Då kan vi inte fortsätta jobba.
Den upphittade granaten bedöms ha varit från slutet av 1800-talet och kan därför ha legat på botten även när den tidigare kajen byggdes 1936 – utan att smälla.
Enligt museet ligger fyndplatsen i Västerhamnen inte vid någon känd lagringsplats och är heller ingen plats där man skjutit med granater. En teori är därför att man tappat den i vattnet vid en omlastning.
– Frågan är om man tappat en eller flera granater, säger Robert Klingvall.
Kan vara ofarliga
Vaxholms stad hoppas nu få mer data om granaten från polisen: Exakta mått så att fästningsmuseets experter kan avgöra vilken typ av granat det rörde sig om. Är det en typ med svartkrut kan dessa bli ofarliga när vatten trängt in.
– Arbetet ligger nere i dag, men om polisen har data så det går att räkna ut vad det var för granat kan arbetet snabbt komma i gång igen. Vi står redo att börja jobba.
Enligt tidigare uppgifter togs granaten i fredags upp av dykare. Rätt är att den hittades i samband med schaktningsarbete med grävmaskin på botten i Gästhamnen.
Frågan är om man tappat en eller flera granater.
Granaten som hittades och Robert Klingvall.
Privat/Malin Lövkvist