Landets första radhus byggdes här. Det var i början av 1900-talet och tanken var att skapa ett nytt, trevligt bostadsområde för arbetare och lägre tjänstemän bortom innerstadens slum och trångboddhet. Gamla Enskede fick butiker, biograf och en polisstation. Men radhusen, i det som blev Sveriges första trädgårdsstad, blev svårsålda. I stället kom man att satsa mer på villor och parhus.
I dag är biografen och polisstationen borta. Låginkomsttagare kan inte längre få förmånliga lån för att ha råd med ett hus i området. Men känslan från förr finns fortfarande kvar.
Bara en rak gata
Ett exempel på det är den äldre utformningen av gatunätet. Faktum är att det bara finns en enda rak väg i hela Gamla Enskede. Det är Korta vägen, nere i södra hörnet av området där Stockholmsvägen och Sockenvägen möts.
– Men den är knappt 100 meter, säger Magnus Westlund.
En gammal Enskedevilla – med branta tak. Numera utbyggd på båda sidorna.
Angie Gray
Han, Helena Friman och Lisbeth Wållberg är med i Gamla Enskede trädgårdsstadsförening. De är måna om att området ska bevaras som ett riksintresse, alltså ett av staten utpekat kulturhistoriskt område.
I dag har många villor renoverats och uteplatserna gjorts om. Men när de tre flyttade till området på 1970-talet var Gamla Enskede fortfarande ganska omodernt.
– Badrummen kunde ligga i källaren i flerfamiljshusen, minns Lisbeth Wållberg.
Utställning om området
1970-talet var också perioden när Stadsmuseet inventerade varenda hus i Gamla Enskede, varpå det sedan hölls en utställning om området.
– Jag tror att det var efter det som anseendet höjdes. Många upptäckte då hur fint området är, säger Helena Friman.
En krok i Gamla Enskede. Mellan husen ligger små krokar, stigar som kan leda till ett grönområde där barnen kan leka.
Angie Gray
I dag innebär riksintresset att man inte får bygga ut sina hus hur som helst. Stycka av tomter tillåts inte och attefallsregler gäller ej. Allt för att områdets karaktär ska bevaras.
Planerar möte
I höst planerar trädgårdsstadsföreningen att ordna ett möte med olika myndigheter för att belysa frågan om regler och ansvar för riksintressen. Ett exempel när detta berörts är när boendeparkering infördes för några år sedan. Då gjorde flera husägare om sina uppfarter för att ge plats åt bilar, och med det förändrades gatans karaktär något. Därför vill föreningen att det blir tydligare vilken myndighet som värnar om området.
– Det råder en osäkerhet om ansvaret för riksintresset, säger Helena Friman.
Det är ingen slump att det röda huset ligger placerat i mitten. Gatornas utformning är noggrant genomtänkt.
Angie Gray
Riksintressen – en fysisk historiebok
Föreställ dig en skattkarta där varje plats berättar en del av Stockholms historia. Riksintressen skyddar dessa kulturmiljöer och integrerar dem i dagens samhälle.
Riksintressen är statens verktyg för att bevaka och skydda områden av nationell betydelse. Dessa områden kan vara både mark- och vattenområden och är viktiga för olika samhällsintressen, som kulturmiljöer, transporter eller totalförsvaret.
– Riksintressanta kulturmiljöer fungerar som en fysisk historiebok. Man ska kunna få bra exempel ur vår 10 000-åriga historia, säger Tina Mathiesen, handläggare på Riksantikvarieämbetet.
Många fornminnesmiljöer
Stockholms län är särskilt rikt på riksintressanta kulturmiljöer tack vare dess skärgård, landsbygd och herrgårdsmiljöer, berättar hon. Dessutom finns många fornlämningsmiljöer, såsom runstenar och gravfält, i norra norra delen av länet, tillägger Johan Aspfors, även han handläggare på Riksantikvarieämbetet.
– Stockholm har så klart också intressanta bebyggelsemiljöer som räknas som riksintressen.
Blivit färre
I hela Sverige finns det ungefär 1 500 riksintressanta kulturmiljöer, varav 108 ligger i Stockholm. Sedan 1987 har få nya områden lagts till på listan, men under de senaste åren har vissa områden tagits bort eller krympt i storlek.
Detta beror på att de inte längre uppfyller de nya kriterierna eller har förändrats så mycket att deras kulturvärden blivit svåra att urskilja, förklarar Johan Aspfors.
Inte museum
Riksintressesystemet är statens främsta verktyg för att arbeta med kulturmiljöer ur ett helhetsperspektiv. Det fungerar som ett anspråk, medan direkt skydd av kulturhistoriska värden sker genom annan lagstiftning.
Kommunerna har det största ansvaret för riksintressen genom att integrera dem i sin samhällsplanering, och Länsstyrelsen övervakar att detta sker på rätt sätt. Men riksintressanta kulturmiljöer behöver inte bevaras som museer, förklarar Tina Mathiesen.
– Man ska kunna utveckla och förändra området, men man måste ta hänsyn så att historien fortfarande kan upplevas, säger hon.
Som en historiebok.
Här är alla olika riksintressen
En lista på de olika riksintressena som finns enligt miljöbalken 3 kap. och vilka myndigheter som ansvarar för dem:
Rennäringen – Sametinget
Yrkesfisket – Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Naturvården – Naturvårdsverket
Friluftslivet – Naturvårdsverket
Kulturmiljövården – Riksantikvarieämbetet
Fyndigheter av ämnen och material – Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Anläggningar för industriell produktion – Tillväxtverket
Anläggningar för energiproduktion och energidistribution – Energimyndigheten
Anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall – Strålsäkerhetsmyndigheten
Anläggningar för kommunikation, elektronisk – Post- och telestyrelsen
Anläggningar för kommunikation, trafikslagen – Trafikverket
Anläggningar för avfallshantering – Naturvårdsverket
Anläggningar för vattenförsörjning – Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Totalförsvarets anläggningar – Försvarsmakten
Det finns också riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken, som gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet. De omfattar delar av våra kuster, fjäll och älvar.
Källa: Riksantikvarieämbetet/Boverket