– Det här får oss att förstå varför vi åldras så olika, men också hur vi kan ge en bättre vård till äldre, säger Laura Fratiglioni, professor vid Karolinska institutet.

Hon och kollegan Amaia Calderón-Larrañaga driver tillsammans med ett enormt team, studien "Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen" (SNAC-K).

Tusentals deltagare

Sedan 2001 har de följt 4 800 personer över 60 år som bor på Kungsholmen. Studien är dessutom en fortsättning på en annan som genomfördes mellan 1987 och 1999 där 2 000 äldre Kungsholmsbor deltog.

89-årige Mårten Lagergren har varit en av deltagarna sedan 2001. Då jobbade han på Socialdepartementet och det var faktiskt hans initiativ som gjorde att SNAC-K startade.

– Det var en slump att jag även blev deltagare, eftersom jag bor på Kungsholmen.

89-årige Mårten Lagergren från Kungsholmen har varit en av deltagarna i studien sedan 2001. Då jobbade Mårten på socialdepartementet och det var faktiskt hans initiativ som gjorde att SNAC-K startade.

Pekka Pääkkö

Var tredje år genomgår han en undersökning med medicinska och kognitiva tester.

– Det är inte bara Kungsholmen som har nytta av det här. Det har skapat en kolossalt stor databas för forskning om åldrande och äldreomsorgens funktion.

Stora skillnader i dag

Laura Fratiglioni var med redan 1989 i den första studien på Kungsholmen. Hon berättar att man kan se stora skillnader i dag mot då.

Hon uppskattar att en 80-åring i dag har samma hälsa som en 70-åring hade för 30 år sedan.

– Vår data visar att det finns en klar minskning av hjärtrelaterade sjukdomar och demens. Det tror vi beror på förändringar i människors livsstil.

I dag är det betydligt fler som vet att det är bra med fysiska aktivitet, att äta nyttigare och att man inte bör röka.

Klarar sig själva längre

Det är också tydligt att det är en större del som i dag klarar sig själva under en längre period av livet. Upp till 85-87 år det en väldigt liten del av befolkningen som har större funktionsproblem.

– Om du jämför med datan på Kungsholmen från 80- och 90-talet så blir man numera beroende av hjälp senare i livet, säger Amaia Calderón-Larrañaga, docent vid KI.

Mårten Lagergren är båda deltagare och initiativtagare till studien SNAC-K. Amaia Calderón-Larrañaga och Laura Fratiglioni driver projektet där tusentals äldre på Kungsholmen har deltagit.

Pekka Pääkkö

Området för bostad spelar in

En annan intressant och nyare observation är att det finns skillnader beroende på var på Kungsholmen deltagarna bor. De som bor nära trafikintensiva platser har en viss ökad risk för demens – även om nivåerna är relativt låga.

– Men det finns variation med koppling mellan exponering av luftföroreningar och demenssjukdom till exempel.

Tips för hälsan

Vad kan man då få för tips för att behålla hälsan längre? Det gäller att så tidigt i livet som möjligt ändra sina vanor genom att inte röka och äta en balanserad kost med mindre rött kött och fett, men mycket grönsaker. Fysisk och social aktivitet är också viktigt.

– Och när man åldras och får en sjukdom är det viktigt att hälsosystemet följer upp. Det finns fortfarande en möjlig förbättring inom vården där, säger Laura Fratiglioni.

I dag är teamet bakom forskningen mycket på vårdcentraler i stadsdelen och presenterar sig.

– För oss är det viktigt att komma i kontakt med alla människor på Kungsholmen. Vi vill ha nya 60-åringar till studien!