Mitt i har rapporterat om Solnas allt större förskolor. En trend som kritiserats, ett föräldranätverk i Stockholmsområdet vill sätta stopp för nya förskolor med över 100 barn.

De anser att de stora enheterna bryter mot barnkonventionen och skapar stojiga miljöer som liknas vid barnkalas.

Med 240 barn är Raoul Wallenbergförskolan Sveriges fjärde största. Rektor Monica Lagnetoft har hört debatten.

"Jag ser bara fördelar", säger rektorn Monica Lagnetaft om RWS-förskolans storlek. Att den byggdes för 240 barn var ett önskemål från Solna stad för att möta behovet i växande och barntäta Järvastaden. Idag står 160 barn i kö.

Stefan Källstigen

– Jag kände bara att de inte vet vad de pratar om. Barnkalas? Då har de inte förstått vårt uppdrag, att vi arbetar med undervisning.

Hon ser bara fördelar med stora förskolor.

– Allt handlar om hur verksamheten är organiserad och om personalens kompetens.

Vi följer efter genom avdelningar med namn som Glädjen, Tilliten och Lyckan där grupper av rosiga ett- och tvååringar just kommit in från gården för samling.

Femåriga Henry Lindberg har 239 förskolekompisar, ändå känns förskolan inte stor, tycker mamma Linda. "Det viktigaste är att pedagogerna är bra, det kan inte kopplas till om förskolan är liten eller stor".

Stefan Källstigen

Vi blir visade biblioteket, ateljén och det digitala torget. De många rummen bidrar både med kreativitet och lugn, enligt Lagnetoft.

– Man kan tro att det blir rörigt med 240 barn. Men de flesta som kommer hit brukar säga att det är så tyst.

Önskemål från staden

På förskolan jobbar ett 40-tal vuxna fördelat på 12 avdelningar med varsin "vänavdelning" där pedagogerna går emellan.

– Så de yngsta barnen har sex pedagoger som de står nära.

Rektorn berättar att förskolan i början hade ganska hög personalomsättning. Nu jobbar man för en gemensam "känsla" i huset.

– I mindre förskolor utmanas inte pedagogerna lika mycket. Här finns ett driv i personalgruppen som kommer barnen till godo. Nu har vi låg personalomsättning, några som slutat har till och med ringt mig och vill komma tillbaka.

Möter du föräldrarna som reagerar på att det är så många barn?

– Ja. Det kan finnas oro kring att barnet ska "försvinna" bland alla andra, man kan tycka "oj, så stort". Då får vi berätta om våra rutiner och hur vi arbetar.

Vad finns det för utmaningar?

– Att hålla ihop personalgruppen och likvärdigheten, att barnen får med sig samma saker under sina fem år hos oss.

"Som flera små"

I en av femårsgrupperna går Henry Lindberg. Mamma Linda hjälper till med mössan. Hon är nöjd med förskolan, den känns inte stor, säger hon.

– Det är nog för att det finns flera olika gårdar och att barnen är uppdelade. Det blir som flera småförskolor i en.

Storleken var på pluslistan när familjen sökte förskola.

– Henry är lite tillbakadragen och vi såg det som en positiv utmaning.

Även Linda har hört om debatten om "megaförskolor". I uppropet vittnar föräldrar om att de saknar insyn och lämnar barn i tårar hos personal de inte känner.

Men Linda, som även har sin treåriga Celine här, tycker att förskolan jobbar smart och att det känns personligt och tryggt.

– Varje morgon kan man se i appen om det är en vikarie, och namn och bild på vem.

Lär av kollegor

Förskollärare Camilla Fares ser den stora personalgruppen som en tillgång. Man möts i grupper varje månad på olika teman som hälsa eller matematik.

– Det blir kreativt, man lär sig av andra.

 Camilla Fares och Linda Bergström tycker inte att det är en stressigare arbetsplats än andra mindre förskolor de jobbat på.

Stefan Källstigen

Kollegan Linda Bergström säger att storleken kräver struktur. Varje morgon går sms ut i huset med dagens planering och personalstyrka.

– Är man den som stänger behöver man få ordentliga överlämningar för att kunna uppdatera föräldrar om vad barnets dag.

Så som det är uppbyggt, med tvärgrupper och fasta husvikarier, har barnen många trygga vuxna, menar hon.

– Får vi inte till en bra organisation på ett så stort ställe så faller det. Sen hade vi som många andra förskolor önskat lägre barnantal i grupperna, men det är ju upp till politikerna.