Livet i Vaxholm på 1000-talet och de sju vikingabyar som fanns här.

Det, och mycket annat, får du veta mer om i början av april om du besöker Hembygdsgården.

Då håller arkeolog Mikaela Lodén föreläsning om de första bosättarna i Vaxholm under temat ”Landhöjningen och förhistoria”.

– Jag kommer att berätta om Vaxholms äldsta historia och börjar med att inlandsisen smälter. Det finns några lösfynd, stenyxor, och sedan finns två bronsåldersrösen. Det är de äldsta spåren, säger hon.

Om rösena är tecken på att folk verkligen bodde här under bronsåldern är oklart. Däremot finns lämningar som visar att det fanns sju byar i Vaxholm under yngre järnålder, vikingatiden.

– Då har vi gravfält och runstenar. Det är mycket fokus på järnåldern: Var och vilka som bodde här då, säger Mikaela.

Flera byar på Bogesund 

Fem av byarna fanns på Bogesund: I Söderby, Sundby, Frösvik, Askrike samt vid nuvarande Bogesunds slott.

Dessutom fanns en by på Rindö (ungefär vid nuvarande Rindö by) samt en på Resarö nära Överbybadet.

– De absolut äldsta gravarna man kan se är vid Askrike. De är från äldre järnålder. 

Fanns det inga byar på Vaxön?

– Nej, det bodde ingen på Vaxön på vikingatiden. Det var antagligen för bergigt och litet då. Vaxön bebyggdes mycket senare.

Det blir också en del om Vaxholms två runstenar, stenen i Söderby och runstenen i Fridhem. Den senare upptäcktes så sent som 2013, efter att ha varit försvunnen i flera hundra år.

– Ja, det var fantastiskt att Torun Zachrisson (forskare och docent i arkeologi vid

Stockholms universitet, red anm) fann den. Den står kvar på samma ställe där den ställdes upp. Det är jätteroligt, säger Mikaela Lodén.

Hedrade sonen

Texten på stenen i Fridhem berättar att ett par lät resa den efter sin avlidne son.

– Det står att han blev begraven på kyrkogården. Det visar att de var kristna, säger Mikaela.

– Det visar också att de ägde ganska mycket mark, men man kan inte säga exakt vilken roll de spelade.

Föreläsningen avslutas när medeltiden tar vid, ungefär runt år 1050.

Tidigare under våren har två föreläsningar hållits utifrån kommunens nya kulturmiljöprogram: ”1800-talets utveckling med sommarnöje” samt det ”Det militära Vaxholm”.

Ytterligare en föreläsning om ”Medeltida förhållanden och agrarhistoriska strukturer” planeras i maj månad.

Syftet med förläsningarna är att höja kunskapen om Vaxholm och visa exempel på hur kommunens unika miljöer kan bevaras och utvecklas.