Det är en helt vanlig torsdagsförmiddag på Spånga IP. Någon använder löparbanan, en parkarbetare blåser löv, men annars är det stilla.

Vid gräsplanens ena kortsida ligger idrottshallen. I dag är även den tom i väntan på att eftermiddagens träningar ska dra i gång, men hade det inte varit en helt vanlig torsdagsförmiddag hade det kanske sett annorlunda ut.

Platsen är nämligen en av två trygghetspunkter i Järva stadsdelsområde – det är hit du ska gå om något oväntat inträffar, när en så kallad samhällsstörning sker.

– Händer det något, som ett långvarigt strömavbrott eller att nätet och telefonlinjer slås ut och många är beroende av information, då kan du komma hit. Här kan du få vatten, värma dig, ladda mobilen eller få information när ordinarie kommunikationskanaler inte fungerar, berättar Halima Maronsi, som är samordnare för civil beredskap i Järva.

I Järva finns två trygghetspunkter dit invånarna kan vända sig vid händelse av kris. En av dem är Spånga IP, den andra är medborgarkontoret i Husby. Halima Maronsi är ansvarig från stadsdelen.

Stefan Källstigen

Finns ett lager

För några år sedan började stadsdelsförvaltningen förbereda sig mer ordentligt för eventuella kriser.

Pandemi, krig i Ukraina och en orolig omvärld i stort gjorde att många samhällsinstanser började rusta upp, efter att under många år snarare ha rustat ner.

I samband med stadsdelens upprustning klev Halima Maronsi på uppdraget som samordnare för civil beredskap, och har i ett års tid arbetat med bland annat trygghetspunkterna.

– Sverige håller på att bygga upp sin civila beredskap, så även vi. Nu, ett år senare, kan jag säga med säkerhet att vi kan aktivera trygghetspunkterna redan i morgon om det skulle vara så. Vi har lager med elgenaratorer, filtar, blöjor, mikrovågsugnar, vattenkokare, alternativa kommunikationssystem – allt man kan tänkas behöva.

Vid händelse av en större samhällsstörning skulle hallen vid Spånga IP snabbt kunna omvandlas till trygghetspunkt.

Stefan Källstigen

Alla har en skyldighet

Ungefär 60 medarbetare har utbildats för att kunna bemanna trygghetspunkterna vid händelse av en större samhällsstörning. 

Stadsdelen har, förutom idrottshallen vid Spånga IP, även utsett medborgarkontoret i Husby som en trygghetspunkt. Vid större kriser kommer dessutom en mobil enhet att kunna aktiveras.

Vattendunkar hemma

Som samhällsmedborgare har man dock även en skyldighet i att förbereda sig själv på att oförutsedda saker skulle kunna hända, understryker Halima Maronsi.

– Alla bör ha en egen beredskap. Ju längre vi klarar oss, desto mindre blir belastningen på samhället i stort. Tumregeln nu är att man ska klara sig i en vecka utan att behöva handla, och helst kunna laga mat utan ström, på ett stormkök. Man bör även ha vattendunkar hemma som alltid ska vara fyllda med vatten, vilket självklart ska bytas ut med jämna mellanrum.

Medborgarkontoret i Husby är en av Järvas trygghetspunkter.

Malin Lövkvist

Verksamheter ska fungera

Samtidigt har stadsdelen själva även en skyldighet att kunna upprätthålla sina egna verksamheter, som exempelvis äldre- och barnomsorg.  

– Våra verksamheter ska ha ett lager så att verksamheten klarar sig i sju dagar. Klarar man sig så pass länge köper man sig tid, förhoppningsvis är krisen över innan veckan är slut. 

Hur stor är sannolikheten att trygghetspunkterna någon gång kommer behöva aktiveras, bedömer du?

– Det är inte alls helt osannolikt. I början av 00-talet drabbades Järva av ett strömavbrott som varade i flera dagar, då fanns inte trygghetspunkterna, men det var ett typexempel på när de hade aktiverats. Vi kan råka ut för cyberattacker eller stora oväder som slår ut funktioner – det finns flera scenarier att ta hänsyn till.  

Vid långvarigt strömavbrott, cyberattack eller annan samhällsstörning kan Järvaborna ta sig till Spånga IP.

Stefan Källstigen

Informerar allmänheten

På måndag den 23 september drar årets beredskapsvecka, som arrangeras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i gång – där många samhällsinstanser deltar på olika sätt.

Järva stadsdelsförvaltning gör det i år framför allt genom att finnas ute på olika platser i området (se tid och plats i faktaruta) för att informera om just trygghetspunkterna.

– Det är väldigt viktigt att alla i stadsdelen får veta vart man kan gå och hur man kan agera vid kris. Det kan vara läskigt att tänka på och man ska självklart inte gå runt och oroa sig, men oavsett är det mycket bättre att vara förberedd – om något faktiskt skulle hända.