JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Högre priser stoppar inte semmelsuget

Nu bakas det semlor i parti och minut hos Malin Eklund på Fosch Artisan Pâtisserie.

Nu bakas det semlor i parti och minut hos Malin Eklund på Fosch Artisan Pâtisserie.

Pekka Pääkkö

20250307093812
20250307095549
2025-03-07
09:38
2025-03-07 09:55

Snittpriset på 59 kronor är inget som avskräcker. En semla måste man bara ha så här års, tycker många. Och nu vill vi ha traditionella semlor, men gärna med lösvispad grädde.

Det är semmeltider och man kan behöva lätta på svångremmen – både på grund av bakverkets 400 kalorier, och priset.

För det har fortsatt uppåt, och ligger nu i snitt på 59 kronor för en konditorisemla.

Inget för den som måste dra åt svångremmen, med andra ord.

För fyra år sedan var snittpriset för en konditorisemla i Stockholm 49 kronor, enligt Nordeas "semmelindex".

– Priset spelar ingen roll, säger semmelfantasten Sten Röing.

Vi träffar honom på Fosch Artisan Pâtisserie, men den här dagen nöjer han sig med en kanelbulle. Annars äter han en semla i veckan så här års.

– Kunder kommer in och frågar efter semlor redan i mellandagarna, säger Malin Eklund, ägare till Fosch, med butik både på Löjtnantsgatan och Birger Jarlsgatan.

Fyllningen är det viktigaste på semlan, anser Malin Eklund.

Fyllningen är det viktigaste på semlan, anser Malin Eklund.

Pekka Pääkkö

Stor åtgång

Men de får snällt vänta på semlor till en bit in i februari.

– Vi är ju ett franskt-svenskt bageri och i januari bakar vi Galette roi, en trettondagstårta, säger hon.

Men nu är det full fart. 100 semlor om dagen brukar det bli under en säsong. I år tar de 58 kronor för semlan.

– De är ett av de bakverk som har relativt god vinstmarginal. Det är stor åtgång, och mindre svinn. Vi försöker att inte överproducera, vilket också är mer hållbart.

Malin Eklund har redan ätit två semlor ("man måste ju provsmaka"), och hon tycker att det är mandelmassan som är viktigast. Fosch gör den på mandlar som de rostar själva, och toppar med kanderat mandelkross.

Det är stor åtgång

Håller på traditionen

Ett bageri, som ligger på Jungfrugatan, drar igång semmeltillverkningen redan andra veckan i januari, och det brukar gå åt tusen semlor i veckan.

Det är traditionella semlor som gäller, inga wraps, ingen lakrits, inga kladdkakesemlor:

– Nej, och jag tror att trenden har vänt tillbaka till traditionella semlor, säger bagaren Filip Nilsson.

Enligt Krogguiden, som gör semmeltester varje år, är årets trend "lite avslappnad men ändå elegant". De stora bitarna rostad mandel i mandelmassan "har blivit till lite mindre stora bitar".

Huvudsaken i år är i stället grädden. Och den ska vara lättvispad, enligt dem.

Grädde, och andra mejeriprodukter, hör till de livsmedel som ökat mest i pris, 6-7 procent sedan i fjol. Och sockret har till exempel gått upp 50 procent på bara några år.

Sprängt prisvallen

Dyraste semlorna finns förstås på konditorierna i Stockholm. Snittpriset är tio kronor högre än i Göteborg, där den kostar 49 kronor.

Här har också 60-kronorsvallen sprängts. Hos Stora bageriet, med butiker på Sibyllegatan och S:t Eriksgatan, kostar semlan 62 kronor. Inför fettisdagen bakas uppemot 10 000 semlor.

– Priset beror på vårt fokus på bra råvaror. I vår fyllning finns till exempel saltrostade mandlar, säger bagaren Anton Holgersson.

Men det går att komma undan billigare. På Biltema kan man få kaffe och semla för 25 kronor. Men då är det ju förstås det där med gungor och karuseller. Och svångrem förstås.

Så mycket kostar semlan i Stockholm

2021: 46 kronor

2022: 49 kronor

2023: 54 kronor

2024: 57 kronor

2025: 59 kronor

Källa: Nordeas semmelindex, Krogguiden

IngridJohansson
08-550 551 04

Senaste nyheterna

Allt sämre resultat på nationella prov i svenska i årskurs 3 i Sollentuna.

Allt sämre resultat på nationella prov i svenska i årskurs 3 i Sollentuna.

Mostphotos

Treornas kunskaper i svenska blir stadigt sämre

Nyheter

Allt mindre andel i Sollentuna klarar de nationella proven ✔ Liberalerna vill att en rapport om åtgärder tas fram redan i vår

Sigtuna stadsängar.

Sigtuna stadsängar.

Tintin Bokesten

Tuffare för ensamstående att köpa lägenhet

Nyheter

Svårt att sälja ettor och tvåor ✔ Blir dyrare ✔ Mäklare: "Svårt för ensamhushåll att få lån"

I snitt har 83 bilar stulits i Järfälla per år under de senaste fem åren. Genrebild.

I snitt har 83 bilar stulits i Järfälla per år under de senaste fem åren. Genrebild.

Most Photos

Bilstölderna minskar kraftigt i Järfälla

Nyheter

Svårare att tjuvkoppla nya bilar

Strulig skolskjuts sliter på Väsbyfamiljen

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

Mikael Andersson

20250316061556
20250314141011
2025-03-16
06:15

Skolskjutsen kommer sent, f­örarna hittar inte – eller lämnar barn på fel plats. Alexander, 10, är en av flera hundra barn i Väsby som använder skolskjuts. Och ­avvikelserna är många – över 1 600 på ett år.

– Det ger ju ett enormt stress­påslag, säger pappa Henrik Piehl.

På landet en bit utanför centrala Väsby bor Pia Christensson och Henrik Piehl med sina två barn. Familjens hundar Jack och Molly springer nyfiket ut och undrar vilka ”inkräktarna” är.

– Så ja, Molly, lugn, säger Alexander.

Hundarna Jack och Molly är ivriga att springa ut när Alexander och pappa Henrik öppnar dörren.

Hundarna Jack och Molly är ivriga att springa ut när Alexander och pappa Henrik öppnar dörren.

Mikael Andersson

Han är 10 år och behöver skolskjuts för att ta sig till resursskolan Magneten
i Odens­lunda. Och då är ­rutinerna och tryggheten viktig eftersom Alexander har autism.

– På morgonen möter jag upp taxin som tar honom till skolan och när han kommer hem likaså. Chaufförerna ska lämna ”hand i hand”, alltså till någon på skolan, och till oss föräldrar när de kör hem från skolan, säger pappa Henrik Piehl.

Pappa Henrik och sonen Alexander.

Pappa Henrik och sonen Alexander.

Mikael Andersson

Men ibland är taxibilarna försenade utan att föräldrarna får någon avisering om det, ibland kommer de inte alls. Och ibland kör de till fel ställe. Mamma Pia tar ett skräckexempel.

– Chauffören ringde och sa att ”vi är framme och lämnar nu”. Då hör jag Alexander vara ledsen och skrika i bakgrunden: ”Jag bor inte här, bor inte här”. Då är de alltså på fel plats.

Hon berättar att föraren anger i en app när barnet är lämnat och hämtat.

– Några gånger har det stått i appen att Alexander är lämnad, men när jag tittar ut och ska möta honom är han inte där. Tänk dig paniken, man blir orolig och rädd – var är mitt barn? Då visar det sig att föraren har tryckt in i förväg att han är lämnad.

Struligt med vikarier

Problemen uppstår flera gånger i veckan och det är oftast när vikarier tas in som det blir struligt.

– Jag vet att kommunen ställer hårda krav på leverantören, men vikarierna kanske inte har förståelse för de här barnens problematik. Det har till och med varit så att en vikarie har ringt till oss och ifrågasatt om det verkligen behövs lämning hand
i hand, säger Henrik.

Han säger att familjen har övervägt att själva skjutsa in Alexander till skolan, men att de kortare skoldagarna och avsaknaden av fritids ställer till det.

Det ger ju ett enormt stresspåslag hos alla oss i familjen när det inte funkar.

– Alexanders skoldagar skulle bli alldeles för långa för vad han klarar av.

Om vårdnadshavare till elever som har skolskjuts upplever att något inte fungerar kan de rapportera in det som en avvikelse via en app.

Tusen avtalsvidriga brister

Förra året rapporterades 1 628 avvikelser, enligt Monika Jädersten, chef på elevhälsan som beviljar skolskjutsar i kommunen. Runt 60 procent, alltså nära
tusen, bedöms strida mot kommunens avtal med leverantören. De vanligaste typerna inkluderar förseningar över 15 minuter, uteblivna resor, samt att ­förare inte lämnat elever ­enligt ”hand i hand”-principen.

– Inga avvikelser är acceptabla och vi jobbar kontinuerligt med leverantören för att förbättra tjänsten. Det sker genom omedelbar uppföljning av avvikelser och månadsavstämningar mellan företaget och utbildningskontoret.

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.

Mikael Andersson

”Förbättringsområden”

Christer Holmlund, avtalsansvarig på leverantören ­Cabonline, upplever att leveransen generellt fungerar väl. Under februari gjordes 11 470 resor i Upplands Väsby, varav 112 resulterade i avvikelser.

”Vi tar varje avvikelse på stort allvar och arbetar kontinuerligt för att säkerställa högsta möjliga kvalitet. Samtidigt finns alltid förbättringsområden, och vi samarbetar med kommunen för att identifiera och åtgärda eventuella utmaningar”, skriver han i ett mejlsvar.

Hur säkerställer ni leveranssäkerheten med vikarier?

”Vi arbetar aktivt med planering och schemaläggning för att säkerställa rätt kompetens på rätt plats, även vid kortsiktiga förändringar.”

Samtidigt sliter oron och osäkerheten inför varje veckas skolskjutsar på Alexander och hans familj.

– Det ger ju ett enormt stresspåslag hos alla oss i familjen när det inte funkar. Och vi som npf-föräldrar är ju redan rätt tröttkörda av de utmaningar som följer med att ha ett barn med särskilda behov. Och funkar det inte så mår även Alexander dåligt, säger Henrik Piehl.

Skolskjutsar

Som elev i förskoleklass till årskurs 9 i grundskola och anpassad grundskola samt anpassad gymnasieskola kan du få rätt till skolskjuts om du har lång färdväg, farlig skolväg eller om du har någon funktionsnedsättning.

I Upplands Väsby har 277 elever med funktionsnedsättning skolskjuts fördelat på:

Anpassad grundskola: 69

Anpassad gymnasieskola: 26

Resursskolor: 145

Inrapporterade avvikelser 2024: 1 628

Inrapporterade avvikelser 2025: (1 januari–20 februari) 215

Antalet avvikelser är svåra att jämföra bakåt i tiden eftersom inrapporteringssystemet ändrats. Dessutom byttes leverantören ut för drygt ett år sedan. Kommunen bedömer att det handlar om ungefär lika många avvikelser med gamla och nya leverantören.

Källa: Upplands Väsby kommun

De vanligaste avvikelserna

De vanligaste avvikelserna som strider mot avtalet:

Chaufförer som inte lämnar enligt hand i hand-principen.

Uteblivna resor som inte har rapporterats i förväg.

Förseningar på över 15 minuter där kommunikation med vårdnadshavare saknas.

Säkerhetsbrister såsom att förare inte hjälper till med säkerhetsbälten.

De vanligaste avvikelserna som inte strider mot ­avtalet, men påverkar resans ­kvalitet:

Brister vid hämtning och lämning, som att taxin kommer tidigare eller senare än förväntat.

Kortare förseningar under 15 minuter som kan bero på trafikförhållanden.

Kommunikationsproblem mellan förare och resenärer/vårdnadshavare.

Källa: Upplands Väsby kommun

CharlotteArwedsson
08-550 550 58