I somras renoverade bostadsrättsföreningen i Täby, där Anna Westerberg hyr sin lägenhet, alla fönster i sin fastighet.

Men 21 av lägenheterna är tillgänglighetsanpassade och de nya dörrarna till balkongen fick för höga trösklar och var för smala för att till exempel en rullstol ska kunna rullas ut. Anna Westerberg är en av dem som bor i lägenheterna.

– Alla i huset, inklusive styrelsen och framförallt kommunen, är fullt medvetna om att det bor personer med fysiska funktionsnedsättningar här. Jag blir så upprörd, jag trodde vi hade kommit längre än så här, säger hon.

Enligt Anna handlar problemet inte bara om henne, utan alla de andra i huset med funktionsnedsättningar. Hon tycker att tillgänglighet ska vara en grundförutsättning.

Mikael Andersson

Svårt att avgöra ansvar

Lägenheterna ägs av kommunen och hyrs ut till personer med funktionsnedsättningar. Samtidigt är det bostadsrättsföreningen som förvaltar fastigheten. Det har gjort ärendet till ett byråkratiskt nystan där det är svårt att avgöra vem som bär ansvaret.

– Det här fönsterbytet skedde utan vår vetskap. Vi fick information när det redan var påbörjat och när vi efterfrågade mer information fick vi veta att de skulle renovera och byta ut fönstren, säger Mattias Stock, fastighetschef på kommunen.

I ett mejl till Mitt i skriver Mattias Stock att det är beklagligt att processen tagit så lång tid. Han tillägger att man kommer göra sitt bästa för att hantera det så snabbt som möjligt.

Pressbild

Ingen insyn

Bostadsrättsföreningen menar att ansvaret inte ligger där. Ola Kellberg är ordförande i föreningen och berättar att man valt att anlita en extern projektledning. Därför har de inte haft samma insyn som om de hade lett projektet själva.

– För dem som är funktionshindrade inser vi att det är ett problem. Det är en fråga mellan projektledning och fönsterinstallatör. Man har gjort vissa missar i mätningen och i vissa lägenheter har de inte blivit insläppta, säger han.

Han berättar att man nu har hittat en annan dörr, som har en tröskelhöjd på 3,5 centimeter i stället för sju. Den nya konstruktionen är bara någon månad gammal och beräknas vara på plats om fem veckor.

– Siktet hos oss är att vi provmonterar en sådan dörr, säger han.

Ola Kellberg berättar att man planerar att sätta in nya dörrar, en modell som bara har varit på marknaden i några månader. Frågan är bara vem som ska betala.

Mikael Andersson

Fler har problem

Anna Westerberg berättar att de andra boende med rörelsehinder har samma problem. Hon upplever att kommunen och brf:en pekar finger på varandra, och att hon sitter i mitten.

– Det handlar inte bara om mig, utan om alla med en fysisk funktionsnedsättning. När jag flyttar ut kommer nästa person, säger hon.

Oavsett vem som bär ansvaret känner sig Anna uppgiven. Hon berättar att hon har varit nära att gå in i väggen under processen.

Mikael Andersson

Trots att problemet skulle kunna åtgärdas relativt snabbt för dem som upplever läget som akut, gör byråkratin att processen tar tid. Mattias Stock berättar att man inte kan föregå utredningen, men att det är beklagligt att de boende har blivit drabbade.

– Det som gör är att man inte bara kan gå in och åtgärda är att det finns en ansvarsfråga. Vi måste kräva den ansvarige att åtgärda problemet, och det är det som vår jurist tittar på, säger Mattias Stock.