Uppdatering på hemsida blir fråga för domstol

Allianspartierna i Upplands-Bro har svarat på en kritisk ledartext via kommunens hemsida. Det här fick Vänsterpartiet att ta agerandet till domstol. Kan styrande partier använda kommunens kanaler enligt tycke och smak, eller rör det sig om ett brott mot kommunikationspolicyn?

Söndagen den 6 oktober publicerade Expressen en ledartext med rubriken ”Här kör Liberalerna skolan i botten”. 

Texten är skriven av ledarskribenten Linnea Lindquist. Den berör allianspartierna i Upplands-Bro och deras arbete med att locka fler friskolor till kommunen. I texten togs även upp utbildningsnämndens mål som säger att Upplands-Bro har en ambition att 40 procent av eleverna ska gå i friskola 2025.

Måndagen den 7 oktober publicerar alliansens företrädare ett svar på ledartexten på kommunens egen hemsida. Rubriken lyder: "Tack för engagemanget kring skolfrågor i Upplands-Bro". Även Expressen publicerar alliansens text som en replik.

Uppdatering på Upplands-Bro kommuns hemsida blir fråga för förvaltningsrätten.

Upplands-Bro kommun

Publiceringen på kommunens egen hemsida får oppositionen att reagera starkt. Starkast reagerar Vänsterpartiet, som har valt att vända sig till förvaltningsrätten i Stockholm. Partiets gruppledare Erik Karlsson vill att domstolen prövar om agerandet att publicera ett svar på ledartexten på kommunens hemsida är förenligt med kommunens kommunikationspolicy.

Under punkt nummer 5 i policyn står det nämligen: "Politiska partier ansvarar för egen information och spridning".

Erik Karlssons ståndpunkt är att agerandet strider mot kommunens egna regler och den kommunikationspolicy som antogs vid fullmäktige i februari förra året.

Därför tar V frågan vidare

V skriver till förvaltningsrätten: "Att över huvudtaget använda kommunens resurser, skattebetalarnas pengar till propaganda för ett parti eller för att försvara ett parti i politiskt syfte är förkastligt".

Varför väljer ni att ta det här till domstol?

– Vi har märkt i tidigare annonser och i gratistidningen som kommunen själv ger ut att det är väldigt mycket om allianspartierna. De får alltså en massa gratisreklam, medan vi är helt utestängda från dessa forum. Någon gång måste vi sätta ner foten, säger Erik Karlsson.

Alliansen styr kommunen, är det inte naturligt att man då också syns och hörs mer i kommunens kanaler?

– Jo det är det. Men här ser vi titt som tätt att de här fyra partierna använder sig av annonser, kommunens tidning och hemsidan för att framhäva sig. De går även ut med inlägg som vi i oppositionen i viss mån skulle vilja debattera och ifrågasätta.

KSO svarar

Mitt i har varit i kontakt med kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M). På frågan om alliansen anser att svaret på Expressenartikeln är något som ryms inom kommunens kommunikationspolicy, svarar Kjos via sms:

"Frågor som rör beslut tagna av tjänsteorganisationen skall självklart ställas till tjänstepersoner. Kommundirektör och kommunikationschef."

På en följdfråga om det är tjänstepersoner som bestämt att alliansens text skulle publiceras och inte politikerna själva så svarar inte Fredrik Kjos. Han återkommer däremot med en kommentar som lyder:

”Jag har fullt förtroende för kommundirektör Ida Texell och hennes kollegor och är trygg i att de beslut som fattas av kommunens tjänstepersoner är korrekta. Lika tråkigt är det att se det misstroende Vänsterpartiet visar kommunens tjänstepersoner.”

Mitt i söker kommundirektören Ida Texell eftersom Fredrik Kjos hänvisar till henne. Texell återkommer och hänvisar tidningen vidare till Eva Feldt, chef för kommunikation, näringsliv och samhällskontakter.

Eva Feldt, chef för kommunikation, näringsliv och samhällskontakter

Pressbild

Eva Feldt kände inte till att Vänsterpartiet lämnat in en laglighetsprövning. Hon uppger att det är mycket riktigt hon och kommundirektören som beslutat att publicera alliansens text på kommunens hemsida.

– Det är våra kanaler så det är vårt beslut, säger Eva Feldt.

Kommunens kanalerna kan inte påverkas av politiken?

– Nej, inte alls.

I kommunikationspolicyn står det: "Politiska partier ansvarar för egen information och spridning", ryms den här publiceringen inom den punkten?

– Vi gör ju en liten annan tolkning av det här. Kommunen ska självklart inte driva partipolitik för något enskilt parti eller i någon enskild fråga, och det gör vi inte. Vår motivering till varför vi har publicerat den här artikeln är att nationell media har lyft upp vår kommun i en ledare i Expressen och skriver om skolorna i våran kommun, och den texten består av en massa felaktigheter.

Eva Feldt förklarar att styret då väljer att besvara artikeln. Från kommunens sida ser man att det finns ett stort intresse både bland medborgare och medarbetare att få ta del av vilket svar man ger på artikeln, eftersom det rör kommunens skolor.

– Vi fick en hel del samtal efter att den här artikeln i Expressen publicerades, och då tyckte vi att vi behöver gå ut med den här informationen.

Det korta svaret från dig är att den här publiceringen ryms inom kommunens antagna kommunikationspolicy?

– Ja. Vi anser att vi har informerat våra medborgare om en viktig fråga som berör väldigt många i kommunen. Vi bedriver inte partipolitik och vi driver inte några enskilda politiska frågor överhuvudtaget. Det gör partierna själva.

Det är alliansen som skrivit under artikeln, blir det inte partipolitik då?

– Nej, för att de har skrivit den här artikeln för att förklara sin politik som är beslutad och som vi genomför i kommunen, säger Eva Feldt.

Då Mitt i kontaktar förvaltningsrätten berättar domstolen att man ännu inte hanterat ärendet.

Jag har fullt förtroende för kommundirektör Ida Texell och hennes kollegor.

Entré till Förvaltningsrätten i Stockholm på Tegeluddsvägen.

Mostphotos

Uppdatering på hemsida blir fråga för domstol

Vänsterpartiet: "Är förkastligt" ✔️ Kommunen: "Gör en annan tolkning"

Kommunens tvärvändning: Återanställer uppsagd personal

30 fick gå innan sommaren från förskolan och skolan i Upplands-Bro. Nu meddelar kommunen att man kommer erbjuda nio personer återanställning.

Den 21 augusti publicerar Upplands-Bro kommun ett meddelande på sin webbplats. De skriver:

"Tidigare i somras blev tio barnskötare och assistenter inom grundskolan och den anpassade grundskolan uppsagda på grund av arbetsbrist. Nu återanställs nio av dessa medarbetare."

Färre barn

Minskat antal barn och elever var förklaringen till att personal sades upp. Samtidigt blev det känt att kommunen som helhet hade ett underskott på 90 miljoner kronor för 2024 och att samtliga kontor behövde se över sin bemanning.

Detta besked kom dock efter att arbetet med övertaligheten inom utbildningskontoret hade inletts, förklarar kommunens utbildningschef Anna Bjurenstam.

Hon menar att hennes kontor inte fått något besparingskrav och att det enda de har att förhålla sig till är att ha en budget i balans.

Därför kan kommunen vända

Som förklaring till att man nu kan återanställa nio personer i skolan lyfter kommunen fram att medarbetare har gått i pension, börjat studera och blivit föräldralediga.

– Vi ser att det är flera personer som har valt att börja plugga. Det finns en del som har gått i pension och blivit föräldralediga. Så vår bedömning är att vi kommer kunna erbjuda återanställning till dessa nio, säger Anna Bjurenstam.

Rektorerna ska snacka

Nu ska rektorerna prata med de nio personerna. Hur många som tackar ja till återanställning vet inte Anna Bjurenstam då Mitt i talar med henne.

Var det nyheter för arbetsgivaren att ni hade nio personer som ville gå i pension, plugga eller vara föräldralediga?

– Arbetet utgår från våra rektorer, så ja, absolut, jag kan säga att saker har hänt där folk valt att göra annat, och då har den här möjligheten öppnat sig.

Vad kommer ske med de övriga 21 medarbetarna som ni sagt upp?

– Inom förskolan så är siffrorna mer rörliga. Men det vi ser nu då vi tittar på kön så kommer det in fler barn till verksamheten. Vi har en förskola i Säbyholm som stängde, då fylldes några platser upp av dem. Sen ser vi att det är fler barn som har flyttat in i kommunen, samt att det är fler föräldrar som valt att ställa sina barn i kö. 

Vad betyder det här konkret för de resterande 21 medarbetarna ni sa upp?

– Vi sitter och tittar på hur ser det ut med antalet ansökningar till förskolan just nu tillsammans med rektorerna. När vill de börja? När vill de ha plats? Här måste vi också fundera på hur det ser ut för oss inför hösten 2025. Det kommer dra ut lite på tiden innan vi kan ge svar på hur det ser ut med övertaligheten inom förskolan.

Utbildningschefen uppger dock att man ser att förskolorna i Broområdet "fyllts på ganska mycket".

Vårens arbete: Ej förgäves

Enligt Anna Bjurenstam var inte arbetet med fackliga förhandlingar, varsel och uppsägningar förgäves i våras. 

– Det arbetet som vi har, och måste göra, det är att titta på verksamheterna så att de är i balans. Vi ser inte att det är ett förgävesarbete på något sätt. 

Finns det något du ångrar i hur ni agerade under våren och försommaren?

– Vi upplever att vi tar ansvar för att stötta och hjälpa rektorerna att ha bra verksamheter. Vi tycker att det är viktigt att man använder resurser på ett bra sätt och sen så vill vi vara en bra arbetsgivare också.

Vad gör det här med förtroendet för er som arbetsgivare? 

– Vi har precis haft uppstartsdagar där vi har samlat all personal. Det var en oerhört fin och trevlig stämning. Min upplevelse är att alla är väldigt taggade på ett fint nytt läsår. Känner man ett missnöje med hur vi har hanterat detta så får man gärna ta upp det i facklig samverkan.

Kommunal om beskedet

Mitt i har varit i kontakt med fackförbundet Kommunal, vars medlemmar detta gäller. Kommunal uppger att de inte har några nya kommentarer annat än de som man tidigare givit till Mitt i. De vidhåller sin ståndpunkt som man varit tydlig med sedan början av hela den här historien: Det råder ingen övertalighet i förskolan och skolan.

Vi ser att det är flera personer som har valt att börja plugga. Det finns en del som har gått i pension och blivit föräldralediga.

Detta har hänt:

Den 19 juni rapporterade Mitt i att förhandlingarna mellan Upplands-Bro kommun och fackförbunden Kommunal och Sveriges Lärare var klara: 30 personer sades upp inom skolan och förskolan i Upplands-Bro. Dessa stannar dock kvar och arbetar sin uppsägningstid i kommunen fram till december.

Färre barn i förskolorna och färre elever inom skolan, särskilt i Bro, uppgavs som anledning till arbetsgivarens agerande.

Samtidigt blev det känt att kommunen som helhet hade ett underskott på 90 miljoner kronor för 2024 och att samtliga kontor behövde se över sin bemanning.

Detta besked kom dock efter att arbetet med övertaligheten inom utbildningskontoret hade inletts, förklarar kommunens utbildningschef Anna Bjurenstam.

Hon menar att hennes kontor inte fått något besparingskrav och att det enda de har att förhålla sig till är att ha en budget i balans.

Källa: Mitt i

Anna Bjurenstam, utbildningschef, Upplands-Bro kommun

Åsa Sommarström / Pressbild

Kommunens tvärvändning: Återanställer uppsagd personal

30 fick gå innan sommaren – nu erbjuds 9 stanna ✔ Om uppsägningarna: "Vi ser inte att det är ett förgävesarbete"

Pedagogens larm: "Vilka barn får åka med i båten?"

I skuggan av friskolans etablering får den kommunala skolan i Bro en allt tuffare tillvaro. Med färre elever slås klasser ihop och personal görs övertalig. Något som riskerar gå ut över eleverna, larmar personal.

"Vi står inför orimliga prioriteringar, eftersom vi helt enkelt inte kommer att räcka till. Vilka barn ska få åka med i båten?".

Det skriver specialpedagogen Cecilia Sonefors i ett brev till politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Upplands-Bro.

Hon har arbetat i 14 år på F-6-skolan Finnstaskolan i Bro, här går omkring 400 elever. Hennes gräns för vilka åtstramningar arbetsplatsen tål gick nyligen då en kollega i elevhälsoteamet gjordes övertalig.

Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. I bakgrunden syns hennes arbetsplats Finnstaskolan.

Stefan Källstigen

– Hon har jobbat mycket med sociala frågor, trygghetsskapande arbete, konflikthantering, skolfrånvaro och träffar de som sitter hemma.

Kollegor som slutar

Efter sommarlovet kommer totalt tre kollegor i elevhälsoteamet att saknas, dels den övertalige samt två tjänster som inte ersatts med någon ny.

Att resurserna blir färre påverkar undervisningen, anser Cecilia. I brevet står att läsa: "Vems är ansvaret när vi inte längre kan uppfylla det som står i skollagen?"

– Det mest allvarliga i den här situationen är hur vi ska kunna tillgodose behoven hos barn som har behov av särskilt stöd.

Finnstaskolan ligger i Bro och är en skola för årskurs F-6. Hit kommer cirka 400 elever dagligen och går i skolan tillsammans.

Stefan Källstigen

Inte en diskussion om friskola

Det är tydligt i mötet med Cecilia Sonefors att hon är engagerad i sitt arbete, och i sina elever. Att skriva brevet och dessutom gå ut i media var inte självklart. Hon berättar att det hela känns nervöst.

– Jag vill inte föra en diskussion om friskola eller inte friskola. Men är det den politiken som man försöker genomdriva, att man satsar mer på friskolor. Då bör politikerna i vår kommun också vara medvetna om vad det gör med den kommunala skolan.

Är de styrande politikerna medvetna om det?

– Jag skulle säga att de inte är det. Jag tänker att man tittar väldigt mycket på siffror och elevunderlag kontra skolpeng, eftersom vi får en viss peng för varje barn. Har man färre elever så ska man rimligtvis inte behöva lika många pedagoger. Så tror jag att politikerna tänker.

Enligt Cecilia Sonefors så krävs dock en dimension där politiken väger in och tar hänsyn till lokala faktorer, så som var skolan ligger, och vilka socioekonomiska utmaningar som finns just där och inom elevgrupperna.

Cecilia Sonefors menar att politikerna måste kunna se "utanför Excel" då de tar beslut gällande en skolas resurser.

Stefan Källstigen

Nya förändringar på lågstadiet

Färre elever har lett till ekonomiska åtstramningar på Finnstaskolan. Bakgrunden till det minskande elevantalet står att finna dels i friskolornas etablering, men även hur barnkullarna har förändrats.

Inför höstterminen 2023 togs beslut att lågstadieeleverna på Råbyskolan och Finnstaskolan skulle slås samman på Finnstaskolan. Och inför höstterminen 2024 så kommer samma elevers vardag att gunga åter en gång.

Skolans tre lågstadieklasser kommer nämligen att blir två, och således kommer klasserna att växa från omkring 20 till cirka 30 elever. Samtidigt flyttar fler mellanstadieelever in från Råbyskolan.

Vägen framåt

Cecilia Sonefors framhåller att vägen framåt å hennes sätt att se det borde vara att lägga mer pengar på den kommunala skolan.

– Det kan förebygga kostnader på sikt för kommunen, men även för samhället i stort. Det jag och mina kollegor sår i form av ett frö nu kommer samhället senare att få skörda. Vilka förutsättningar vill vi ge fröet att växa?

Cecilias förhoppning med brevet är att politikerna ska börja diskutera aspekterna "utanför Excel", som hon uttrycker det.

– De ska ha mer bakgrund än bara deras kostnadskalkyler. De måste ha insikt om vilka andra faktorer som påverkar behov på en skola.

Det jag och mina kollegor sår i form av ett frö nu kommer samhället senare att få skörda. Vilka förutsättningar vill vi ge fröet att växa?

Utdrag ur brevet:

Om vi för en kort stund ska förbise siffror och kalkyler, och i stället fokuserar på andra typer av kostnader såsom mänskliga värden. Vem ska jag och mina kollegor prioritera i höst? Vems är ansvaret när vi inte längre kan uppfylla det som står i skollagen? Jag och mina kollegor, de som inte gjorts övertaliga, står inför en hösttermin där vi på förhand vet att vi inte kommer kunna nå upp till det som står i skollagen. Vi står inför orimliga prioriteringar, eftersom vi helt enkelt inte kommer att räcka till. Vilka barn ska få åka med i båten, vem kommer att hänga i relingen och vem kommer sakta men säkert sjunka djupare ner i utanförskapets djup?

Källa: Cecilia Sonefors, specialpedagog, Finnstaskolan

Målet: Fler barn i friskola

"Upplands-Bro kommun vill i framtiden se att det finns en bredd av skolhuvudmän i kommunen, ca 40-50 procent av barn- och elevplatserna ska vara hos fristående huvudmän."

Målet för detta ligger 2026 på 40 procent både vad det gäller förskola och skola.

Källa: Utbildningsnämndens nämndplan 2024

Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. Hon har skrivit ett brev till politikerna i kommunen från sin arbetsplats Finnstaskolan.

Stefan Källstigen

Pedagogens larm: "Vilka barn får åka med i båten?"

Klasser som blir större och kollegor som slutar – Cecilia skriver brev till politikerna