Över 200 000 personer rör sig på Centralstationen varje dag. 70 000 av dem åker med de fjärr – och regionaltåg.
Antalet resenärer kommer att öka med 50 procent till år 2045. Det skulle bli alldeles för många för stationen som det ser ut i dag.
– Ungefär halvvägs till 2045 kommer vi att slå i taket. Resenärerna ryms inte på plattformarna, och tågen blir längre, säger Peter Huledal, senior utredningsledare på Trafikverket.
Plattformarna är för små, smala, korta och krökta för att kunna ta emot lika stora tåg som på kontinenten. Dessutom skulle det bli för mycket trängsel när resenärerna ökar.
Most Photos
Större tåg
Enligt en delrapport från Trafikverket är dagens plattformar på 165 meter är för korta, krökta och smala. Allt fler tåg blir dubbelt så långa och kommer därmed inte att få plats.
– Planen är därför att förlänga plattformarna så att de ska klara två tåg på 220 meter, eller ett som är 460 meter långt. Nattågen är redan i dag 460 meter så långa, dem kan vi hantera på något enstaka spår. När alla tåg blir så långa måste vi längre plattformarna.
Även den stora vänthallen ska byggas ut och Klarabergsviadukten smalnas av. Samtidigt ska spårområdet överdäckas mellan Centralbron och Kungsbron och ge plats åt nya vänthallar.
Just nu utreder Trafikverket frågan tillsammans med Stockholms stad och statliga Jernhusen som äger och förvaltar fastigheter nära järnvägen.
I april går detaljplanen om överdäckning ut för stockholmare att tycka till om.
Vad gäller Trafikverkets utredning ska den vara klar i januari nästa år.
– I dag är plattformarna centrerade mellan Centralbron och Klarabergsviadukten. Det är ungefär 500 meter mellan Centralbron upp till Kungsbron. Längre än så behöver vi inte, säger Peter Huledal.
Visionsbild över Centralstaden.
Jernhusen/Foster + Partners.
Stor flaskhals
För att kunna köra tätare trafik måste även Tomteboda i Solna göras i ordning. Dit ska tågen köras för att servas, städas, fyllas på med mat och vända. Men i delrapporten skriver Trafikverket att bangården är "en otidsenlig och sliten anläggning, med ett stort underhållsbehov och lågt utnyttjande". Dessutom måste spåren mellan Tomteboda och Centralstationen byggas ut.
Runt 80 procent av alla tågresor i Sverige börjar, passerar eller slutar i Stockholm. Om inget görs riskerar Centralstationen att bli en flaskhals. En del resenärer skulle inte få plats på tåg under högtrafik, utan behöva åka på andra tider eller dagar.
– Det svåra att göra när man bygger om en station är att flytta plattformarna. Allt måste göras i etapper, trafiken ska rulla och folk ska kunna resa, säger Peter Huledal.
Överdäckat. Hela spårområdet vid Centralen blir överbyggt. Fronten mot vattnet i söder ska öppnas upp.
Charlotte Friberg
Ytterligare 100 000 resenärer är på ingång
Tycker du att det är trångt på Stockholms centralstation? Tänk då på att de 200 000 resenärer som varje dag passerar väntas öka med 50 procent. För att klara det krävs stora förändringar.
Ljudet av resväskor på hjul, utrop ur högtalarna och en strid ström av människor.
Varje dag passerar över 200 000 personer Stockholms centralstation, och fler är på ingång.
Antalet kommer att öka med nästan 50 procent fram till 2045.
Stockholm centralstation. en vanlig tisdagsmorgon.
Fanny Cassel.
– I dagsläget klarar Centralstationen endast av en ökning med cirka 15 procent i högtrafik. Inte heller kommer plattformar, gångförbindelser eller vänthallar att klara av ett högre tryck innan trängseln blir besvärande, säger Ann Sofie Bäck, kommunikationsansvarig på Jernhusen – ett statligt företag som äger och förvaltar fastigheter.
Omfattande och komplext
För att möta det ökade trycket och samtidigt utveckla stationsområdet väntar stora förändringar. Spåren ska överdäckas, plattformar utvecklas och service och leverans av matvaror till tågen flyttas till Tomteboda.
– Det här är ett omfattande projekt. Trafikverket och Jernhusen studerar nu hur man successivt kan utöka tågkapaciteten och stationens olika funktioner medan arbetena pågår, säger Ann Sofie Bäck.
Arbetet kommer att ske i etapper, när det börjar är ännu inte klart. Den planerade Centralstadens delar är tänkta att växa fram allt eftersom under 15–20 år.
Andra tider
Att hantera logistiken samtidigt som man minimerar störningarna är en central fråga. Därför pågår ett gemensamt arbete mellan Trafikverket och Jernhusen för att studera olika lösningar under tiden man bygger.
– Vår förhoppning är att regeringen ger Trafikverket direktiv att förstärka kapaciteten för Centralstationen innan bägaren rinner över. Det är dock inte enbart en säkerhetsfråga, utan handlar också om att ge resenärerna förutsättningar att åka tåg i en attraktiv miljö och på tidpunkter de valt själva. Alternativet är att de får åka tåg på andra tider än de egentligen önskar.
Förslaget om överdäckning kommer att prövas av staden i en detaljplan. Samråd kommer att hållas i början av 2025.
Fråga: Tycker du att det är för trångt på Centralstationen?
Charlotte Lundquist, 58, Täby.
Fanny Cassel.
”Charlotte Lundquist, 58, Täby: Jag rör mig nästan aldrig här men jag blev chockad över hur mycket folk det är. Det är en väldigt fin station tycker jag men det känns väldigt klaustrofobiskt. "
Erik Nilsson Björk, 24, Linköping.
Fanny Cassel.
"Erik Nilsson Björk, 24, Björk: "Visst är det trångt. Jag tycker alltid att det är trångt här men det blir extra påtagligt i rusningstrafik. Jag tycker kanske inte att man behöver göra om hela stationen men en liten uppfräschning och utbyggnad skulle behövas. Annars tycker jag att logistiken på stationen fungerar rätt bra faktiskt."
Henrik Smedmark, 57, Uppsala.
Fanny Cassel.
"Henrik Smedmark, 57, Uppsala: "Visst är det trångt på morgonen när jag kommer från Uppsala. Det är många pendlare som vet var dom ska och så ett gäng turister som år rådvilla. I andra städer har man fler centralstationer men det blir svårt att hitta en sådan lösning här i Stockholm då alla spår går rakt igenom centralen."
Centralstaden
Spårområden ska däckas över och en stadsmiljö med mer grönska ska skapas.
Området blir cirka 70 000 kvm stort.
En stor gångtunnel kommer att läggas tvärs under spårplattformen för sammanbindning av västra och östra delen av området.
Nya byggnader ska erbjuda butiker, restauranger, kaféer och annan service.
Projektet planerar för minskad trafik men taxibilar och färdtjänst kommer att finnas.
Klarabergsviadukten blir smalare och Centralhallen förlängs. Mer yta frigörs framför stationshuset för att byggnaden ska återfå sin historiska gestaltning
Med alla arbeten med spår, plattformar, överdäckning och byggen av hus kommer det att ta mellan 15 och 20 år innan allt står klart.
Plansamråd planeras i början av 2025.
Källa: Jernhusen
Källa: Jernhusen.
Varje dag passerar 200 000 personer Stockholms centralstation.
Fanny Cassel.
Snart kan Stockholm växa ur Centralstationen
Så här ser nya Centralstaden ut – klar om 20 år
I dag presenterades vinnaren av arkitekttävlingen för det som kallas Centralstaden där hela spårområdet vid Centralen däckas över. Bostäder och kontor finns med i planerna.
Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen, var på plats när modellen av det framtida centralstationsområdet – Centralstaden – avtäcktes.
– Det är en riktigt stor dag idag. Vi är glada och stolta över att ha hittat formerna för framtiden.
Området som kommer att få en helt ny karaktär om en sådär 20 år sträcker sig mellan Kungsbron och Vattugatan och upptar en yta på cirka 150 000 kvadratmeter.
Jernhusen har lett arkitektuppdraget i samverkan med Stockholms stad och Trafikverket.
En av de stora förändringarna blir att Klarabergsviadukten, som från början var tänkt som en del i en aldrig byggd ringled, halveras på längden. Den södra sidan som stryker tätt intill Centralhallens norra sida försvinner. Biltrafiken försvinner också från gatan, endast bussar och cyklar tillåts.
Stadsarkitekt Torleif Falk säger sig känna stor tillfredsställelse.
– Det känns stabilt. Vi lappar ihop något som varit trasigt i 150 år och hoppas att vi kan göra en ny fin stadsfront mot Södermalm. Tillsammans med Slussen är det här ett av de största projekten som kommer att ske de närmaste 50 till 100 åren, så det är enormt.
Stadsbyggnadsborgarråd Joakim Larsson (M) verkar även han upprymd.
– Det är en historisk dag. Vi har mycket betongspaghetti i området – allt är i stort sett gjort för bilarna och tågtrafik. Nu har man möjlighet att hantera det här och få mindre dominans av de trafikleder som sammanstrålar här.
Se Jernhusens film om projektet här.
Centralstaden
Området täcker 150 000 kvadratmeter. Arbetet väntas pågå i cirka 20 år.
Förutom överdäckning och utökning av spårområdet kommer en stor gångtunnel läggas tvärs under spårplattformen för sammanbindning av västra och östra delen av området.
Ambitionen är att det ska finnas 100 lägenheter bland de nybyggda husen men detaljplaneringen har ännu inte startat. Byggnaderna blir kontor, handelslokaler eller bostäder.
Klarabergsviadukten halveras på längden. Den del av körbanan som ligger mot Centralhallen försvinner för att öppna upp. Biltrafik förbjuds på viadukten.
2019 gjordes 265 000 000 tågresor i Sverige. 80 procent av dessa börjar eller slutar i Stockholm.
Tågresandet väntas öka med 50 procent till 2045.
Folkliv och trivsel
Planerna på Centralstaden är stora. Tanken är folkliv, rörelse och kvarterskänsla. Frågan är dock om blott hundra bostäder bland alla nya fastigheter räcker för att skapa trygghet på kvällarna.
Ett 150 000 kvadratmeter stort området ska förändras i grunden.
Förutom överdäckning och utökning av spårområdet kommer en stor gångtunnel läggas tvärs under spårplattformen för sammanbindning av västra och östra delen av området.
Det ska skapas nya kvarter med kontor och handelslokaler. Däremot finns inte mer än hundra bostäder med i planerna. Det är dessutom uttryckt som en ambition och inte alls säkert.
Byggnaderna ska redan från början vara flexibla för att snabbt kunna ställa om från bostäder till kontor och vice versa.
– Avsikten är att pröva möjligheten till bostäder i kommande planprocess. Hundra lägenheter kommer inte att vara en avgörande skillnad men ändå bidra till att liva upp området. Vi hoppas att det kan bli av, säger stadsarkitekt Torleif Falk som har varit med att ta fram det vinnande förslaget från Foster & Partners/Marge Arkitekter.
Hur ska det då bli en mer levande stadskärna?
– Vi riktar in oss på människors närvaro. Det ska bli blandade verksamheter som gör stadsdelen levande över dygnet, säger Falk.
Varför kan man inte planera för fler bostäder redan i detaljplanen?
– Det är en ganska avancerad miljö för bostadsbyggen med mycket buller och risker med farliga transporter och sådant. Vi ska pröva det i planprocessen.
En plats att mötas på
Torleif Falk säger att bottenvåningarna ska fyllas med aktiviteter och menar att stadsdelen från att ha varit ett kommunikationsnav blir en plats att mötas på, att vistas och trivas i.
– Kvartersstrukturen har mått och proportioner som ger en tät struktur som vi är vana vid i delar av Stockholm men det kommer också att skapas små fina platser i gaturummen.
– Till detta blir det platser som kommer att ge några av Stockholms finaste vyer.
Alexander Ståhle, stadsforskare vid KTH, har arbetat med en stor analys av Stockholms city med fokus på levande stadsmiljö.
– Tätheten av människor har en stor betydelse. Utan bostäder blir det en speciell typ av stadsliv – svag lokal förankring, inget grannskap och svårt att skapa ett ”place”. Stureplan till exempel, har bostäder nära och därmed ett pulserande liv dygnet runt.
Hur viktigt är det med bostäder för att ett område ska upplevas som levande?
– Mitt forskarsvar är att om man blandar bostäder och arbetsplatser ger det ett mer stabilt underlag för stadslivet. Det är lite speciellt med Centralen, många hotell ger en annan typ av miljö.
– Kvällslivet kan leva då, särskilt om man får in kultur. Se på Brunkebergstorg, när hotellen kom blev det lite mer liv och rörelse. Kanske mer som Times Square.
Ulf Johannisson, ordförande i Norrmalms hembygdsförening, säger både bu och bä till planerna.
– Som ekonom vet jag att det är mer lönsamt för markägaren med kontor och hotell än att bygga bostäder. Det som ser bra ut med förslaget är att det är en kvartersstad.
– Bra att man har lägenheter i åtanke, men det kommer förmodligen inte ske. Man tjänar som sagt mer pengar på att bygga kontor.
– Jag är dock orolig över att det byggs för högt, det kan bli skuggigt – inte bara i området utan kanske även så att de som bor närmast på Kungsholmen har ätit sin sista frukost i ljuset av soluppgången.
Ulf menar att nu har staden en unik chans att sona rivningarna av gamla Klara.
– Det blev ju bara grått och trist i city.
Mer som Times Square än kvarterskänsla kanske.
Så ser planerna ut
Området täcker 150 000 kvadratmeter. Arbetet väntas pågå i cirka 20 år.
Förutom överdäckning och utökning av spår-området kommer en stor gångtunnel att läggas tvärs under spårplattformen för sammanbindning av västra och östra delen av området.
Ambitionen är att det ska finnas 100 lägenheter bland de nybyggda husen men detaljplaneringen har ännu inte startat. Byggnaderna blir kontor, handelslokaler eller bostäder.
Klarabergsviadukten halveras på längden. Den del av körbanan som ligger mot Centralhallen försvinner för att öppna upp. Biltrafik förbjuds på viadukten.
Norrmalmsregleringen/Centralstaden
1945 klubbades Norrmalmsregleringen, även kallad Citysaneringen – den mest omfattade stadssaneringen i svensk historia. Rivningarna startade 1952 och fortsatte i 20 år. Cirka 700 fastigheter i de gamla Klarakvarteren revs för att ge plats åt nya hus.
Människorna som bott i Klara flyttade ut till de nya ”ABC-städerna” som Vällingby och Farsta. Sedermera gick flyttlassen till miljonprogramsområdena som började byggas 1965.
Regleringen tillsammans med andra faktorer blev en dyr historia för staden som blev tvungna att höja kommunalskatten med 45 procent.