Mycket mer av de åtta kilo textilier som vi i snitt kastar bort varje år behöver tas tillvara, det är miljöexperter och politiker överens om. Från årsskiftet kommer en ny lag som gör varje individ skyldig att separera textiler från annat avfall.
I en industrilokal i Västberga står ett av stans många arbetslag som gör återbruket möjligt. Plagg för plagg, med vana händer och säker blick går Mats Gunnarson och Yayoe Nakano igenom floden av begagnade kläder som tippas ut framför dem från stora trådkorgar.
Hm, vad kan den här vara värd? "Den är såpass kul att den nog kan hitta många typer av köpare", bedömer Mats Gunnarsson och lägger tröjan i 100-kronorskorgen.
Stefan Källstigen
Märkesklänningar, jeans från trendbutiker, tryckta t-shirts med samlarvärde, pälskappor och vanliga H&M-skjortor – allt lyfts upp, synas och läggs sen i någon av de fyra utkorgarna, allt efter värderarnas snabba beslut: 25, 50, 100 kronor – eller ännu mer. Uppåt finns ingen prisgräns.
Dior och Svenskt Tenn
– Vi kan få in plagg från Dior och tyger från Svenskt Tenn. Av respekt mot givarna vill vi ta marknadsmässigt betalt och det krävs stor kompetens för att göra riktiga bedömningar. Vi arbetar bara med folk som har utbildning eller lång erfarenhet inom mode, säger Brian Kelly, generalsekreterare på Artikel 2, det som tidigare hette Emmaus Stockholm.
Mats Gunnarsson håller upp en t-shirt med ett ovanligt tryck: en lättklädd kvinna som sitter grensle över ett tändstift.
– Den har inget särskilt märke, men den sticker ut och går inte att köpa i vanliga butiker. Den kan nog hitta många typer av köpare, bedömer Mats och lägger tröjan i 100-kronorskorgen.
Kläder är hans passion och han har jobbat med mode hela sitt liv – med de stora prestigemärkena i NK-kvarteren, både som säljare och butikschef.
"Rädd för Kinagrejen"
– Det låter kanske märkligt, men det känns inte som att jag har bytt ner mig. Jag var trött på modesvängen och började bli rädd för hela Kinagrejen och "fast fashion". Jag tror det är ett ganska vanligt skäl att folk söker sig hit, att de brinner för hållbarhet, säger han.
Det krävs stor kompetens för att kunna skilja en vanlig vintagetröja från en t-hirt som inbringar 8 000 kronor, framhåller personalen på Artikel 2.
Skärdump Tradera
Själv går Mats Gunnarsson igång på gamla hårdrocks-t-hirts från 1990-talet. En trasig turnétröja från rätt kultband kan inbringa oanade summor. Men prisrekordet var en t-shirt med tryck från en gammal film – Natural born killers – som drog in 8 400 kronor på Tradera.
Eftersom trenderna inom vintagemode svänger blixtsnabbt gäller det att ha koll.
Brian Kelly, generalsekreterare på Artikel 2 (tidigare Emmaus Stockholm) tror det är bristande tillgänglighet snarare än okunskap som gör att folk slänger kläder i soporna.
Stefan Källstigen
– Vi har listor som vi hela tiden uppdaterar över vilka märken som är på väg upp eller ner globalt. Och vi har tät återkoppling från våra butiker om vad som går bra just nu, berättar Brian Kelly.
Han vill gärna att mer av kläderna ska kunna återbrukas i Sverige och anser att flera kommuner behöver göra det lättare att lämna in textilier.
– Svenskar vill göra rätt och är medvetna om klimatfrågorna. När kläderna hamnar i soporna handlar det oftare om bristande tillgänglighet än om okunskap, säger Brian Kelly.
Nu ska du lämna in dina trasiga strumpor – men var?
Den 1 januari 2025 blir det förbjudet att slänga trasiga underkläder, urtvättade t-shirtar och slitna lakan i soporna. Tusentals nya ton måste nu sorteras och samlas in. Men hur? Med bara några månader kvar saknar flera av de kommunägda avfallsbolagen i länet en färdig plan.
Nästan hälften av alla kläder och textilier som vi köper hamnar i hushållsoporna eller i en sopsäck på återvinningscentralen – vilket oftast betyder att de går rakt in i förbränningsugnen. Det ska det nu bli ändring på.
En ny lag som börjar gälla den 1 januari 2025 gör det obligatoriskt för både privatpersoner och kommersiella aktörer att sortera ut textiler och lämna in dem för återbruk eller återvinning. Inte en enda trasig strumpa eller underbyxa ska eldas upp, är målet.
– Den stora utmaningen är att främja en beteendeförändring. Det ska också vara tydligt var, hur och vilka textilier som kan lämnas in, säger Ida Bergseth Wertsén, kundrådgivare på SRV som sköter sophanteringen åt fem av kommunerna på Södertörn.
Inga konkreta planer
När folk kastar kläder i soporna handlar det oftare om bristande tillgänglighet än om okunskap, menar branschföreträdare som Mitt i har talat med. Men varken SRV eller de andra regionala avfallsbolagen kan i dag ge några konkreta svar på hur insamlingssystemen ska förändras.
– Vi har ett pilotprojekt under arbete och kan i nuläget inte lämna några detaljer. Men vi arbetar för att säkerställa en insamling som både kan hantera ökade mängder och hålla materialet torrt, säger Ida Bergseth Wertsén.
Sörab, som tar hand om avfallet åt tio kommuner i norra länshalvan, tycker att nuvarande insamlingsmodeller – både via återvinningscentraler och behållare ute på stan – i huvudsak fungerar bra.
– Vår nuvarande hantering ligger i linje med nya lagstiftningen. Men vi utvärderar ändå om vi ska göra några förändringar för att öka kvalitén i återbruksflödet, säger Beatrice Tjärnhell, kommunikationschef på Sörab.
Mobil insamling
Också på det största sopbolaget Stockholm vatten och avfall (Svoa) blir svaret att man i början kommer att förlita sig på existerande system. Under 2024 har man bland annat infört den så kallade returrundan – en mobil insamling som regelbundet kommer till 250 olika platser runtom i i stan.
Artikel 2:s textilsortering i Västberga är en av de många platser i Stockholm där dina gamla kläder och textilier gås igenom manuellt och läggs i olika högar.
Stefan Källstigen
– Självklart vill vi att folk ska lämna in mer och vi har absolut en ambition att göra det lättare. Men vi vill inte göra alltför stora investeringar som kan visa sig vara överflödiga, säger Karin Sundin, återbruksansvarig på Svoa.
Inom två år väntas det nämligen komma ännu en lag som kan flytta ansvaret för textilinsamlingen från kommunerna till producenterna, som då kommer att bygga upp ett eget, nytt insamlingssystem. Fram till dess koncentrerar sig kommunerna på att få invånarna att tänka om.
– Det viktigaste till en början är att folk överhuvudtaget sorterar ut. Ju bättre vi sorterar, desto bättre möjligheter har vi att ta till vara resurserna, säger Karin Sundin.
ENKÄT: Vad gör du med dina gamla kläder?
Petter Beckman
Ulla, Alvik
– Jag har alltid gett bort mycket till frälsis, kyrkan och Ukrainahjälpen. Men då är det bra grejer, inte gamla strumpor. Idén att samla in allt är bra, men då måste jag veta vart jag ska gå – och att det inte hamnar på en sophög i Afrika.
Petter Beckman
Hussein Abourghiba, Nacka
– Jag brukar alltid lämna kläder till återvinning, även det som är trasigt. Förut fanns det behållare ute på gatan, men nu får man gå ner i grovsoprummet. Där finns en container för textilier och det det fungerar bra.
Albin Olofsson, Uppsala
Petter Beckman
Albin Olofsson, Uppsala
– Det händer att jag ger bort kläder till någon polare eller till någon yngre. Men trasiga kläder slänger jag i soporna, det känns rimligt. Att det kommer en ny lag om att allt ska lämnas in, det låter väl okej. Varför inte?
Petter Beckman
Rama Ghari, Täby
– Ibland gör jag mattor eller väskor av gamla t-shirts. Och jag skänker till second hand. Men trasiga strumpor slänger jag, det är inte alls klart vad man ska göra med dem. Det vore jättebra om de skapade ett tydligt system, så man vet att de inte bara hamnar på soptippen.
Det viktigaste är att folk överhuvudtaget sorterar
Så ska du göra med ditt textilavfall
Både hela och trasiga begagnade kläder, underkläder, sängkläder, täcken, handdukar och andra hushållstextilier kan läggas tillsammans i påsar och lämnar till kommunens textilinsamling eller till någon av de butiker som tar emot gamla textilier – Myrorna, Stadsmissionen, Artikel 2 och så vidare.
I många kommuner finns behållare för textil utställda på stan, exempelvis från Human Bridge. I Stockholms stad behöver man antingen åka till en återvinningscentral, invänta den mobila returrundan eller besöka någon av stadens pop-up-återbruk.
Än finns inga krav att bostadsrättsföreningar eller hyresvärdar ska ha textilinsamling i fastigheten.
Att blanda helt och trasigt i samma påse är inget problem. Huvudsaken är att allt är rent och att det hålls torrt. Blöta textilier går inte att återvinna.
Textilier ska absolut inte slängas i grovsoporna eller i hushållssoporna, där kommer de bara att gå till förbränning. Idag slänger varje svensk 8-9 kilo textil per år i soporna, varav cirka hälften skulle gå att återbruka eller återvinna.
Källa: Svoa, Sörab och SRV
Det mesta skickas utomlands
Av de drygt 13 kilo textilier som en genomsnittlig svensk årligen gör sig av med hamnar knappt 9 kilo antingen i kökssoporna eller bland brännbart i i en grovsopscontainer, enligt en färsk forskarstudie. Allt detta eldas upp.
Knappt 5 kilo per person källsorteras, varav 3 kilo lämnas till välgörenhetsorganisationer och 1 kilo hamnar i kommunens textilinsamling. Knappt 1 kilo per person säljs privat.
Av de insamlade textilierna återbrukas 3,4 kilo, varav 2,8 kilo skickas utomlands. Bara 0,6 kilo per person återbrukas i Sverige.
Av de 1,3 kilo som inte går att återbruka återvinns fibrerna från 0,7 kilo medan resten eldas upp eller behandlas som avfall.
Det finns idag stora tekniska svårigheter att återvinna blandade textilfibrer. Det är främst i rena bomulls- eller ylleprodukter som fibrerna går att ta tillvara.
Källa: IVL, Svenska miljöinstitutet. 2024
Petter Beckman, Mostphotos