Nästan hälften av alla kläder och textilier som vi köper hamnar i hushållsoporna eller i en sopsäck på återvinningscentralen – vilket oftast betyder att de går rakt in i förbränningsugnen. Det ska det nu bli ändring på.
En ny lag som börjar gälla den 1 januari 2025 gör det obligatoriskt för både privatpersoner och kommersiella aktörer att sortera ut textiler och lämna in dem för återbruk eller återvinning. Inte en enda trasig strumpa eller underbyxa ska eldas upp, är målet.
– Den stora utmaningen är att främja en beteendeförändring. Det ska också vara tydligt var, hur och vilka textilier som kan lämnas in, säger Ida Bergseth Wertsén, kundrådgivare på SRV som sköter sophanteringen åt fem av kommunerna på Södertörn.
Inga konkreta planer
När folk kastar kläder i soporna handlar det oftare om bristande tillgänglighet än om okunskap, menar branschföreträdare som Mitt i har talat med. Men varken SRV eller de andra regionala avfallsbolagen kan i dag ge några konkreta svar på hur insamlingssystemen ska förändras.
– Vi har ett pilotprojekt under arbete och kan i nuläget inte lämna några detaljer. Men vi arbetar för att säkerställa en insamling som både kan hantera ökade mängder och hålla materialet torrt, säger Ida Bergseth Wertsén.
Sörab, som tar hand om avfallet åt tio kommuner i norra länshalvan, tycker att nuvarande insamlingsmodeller – både via återvinningscentraler och behållare ute på stan – i huvudsak fungerar bra.
– Vår nuvarande hantering ligger i linje med nya lagstiftningen. Men vi utvärderar ändå om vi ska göra några förändringar för att öka kvalitén i återbruksflödet, säger Beatrice Tjärnhell, kommunikationschef på Sörab.
Mobil insamling
Också på det största sopbolaget Stockholm vatten och avfall (Svoa) blir svaret att man i början kommer att förlita sig på existerande system. Under 2024 har man bland annat infört den så kallade returrundan – en mobil insamling som regelbundet kommer till 250 olika platser runtom i i stan.
Artikel 2:s textilsortering i Västberga är en av de många platser i Stockholm där dina gamla kläder och textilier gås igenom manuellt och läggs i olika högar.
Stefan Källstigen
– Självklart vill vi att folk ska lämna in mer och vi har absolut en ambition att göra det lättare. Men vi vill inte göra alltför stora investeringar som kan visa sig vara överflödiga, säger Karin Sundin, återbruksansvarig på Svoa.
Inom två år väntas det nämligen komma ännu en lag som kan flytta ansvaret för textilinsamlingen från kommunerna till producenterna, som då kommer att bygga upp ett eget, nytt insamlingssystem. Fram till dess koncentrerar sig kommunerna på att få invånarna att tänka om.
– Det viktigaste till en början är att folk överhuvudtaget sorterar ut. Ju bättre vi sorterar, desto bättre möjligheter har vi att ta till vara resurserna, säger Karin Sundin.
ENKÄT: Vad gör du med dina gamla kläder?
Petter Beckman
Ulla, Alvik
– Jag har alltid gett bort mycket till frälsis, kyrkan och Ukrainahjälpen. Men då är det bra grejer, inte gamla strumpor. Idén att samla in allt är bra, men då måste jag veta vart jag ska gå – och att det inte hamnar på en sophög i Afrika.
Petter Beckman
Hussein Abourghiba, Nacka
– Jag brukar alltid lämna kläder till återvinning, även det som är trasigt. Förut fanns det behållare ute på gatan, men nu får man gå ner i grovsoprummet. Där finns en container för textilier och det det fungerar bra.
Albin Olofsson, Uppsala
Petter Beckman
Albin Olofsson, Uppsala
– Det händer att jag ger bort kläder till någon polare eller till någon yngre. Men trasiga kläder slänger jag i soporna, det känns rimligt. Att det kommer en ny lag om att allt ska lämnas in, det låter väl okej. Varför inte?
Petter Beckman
Rama Ghari, Täby
– Ibland gör jag mattor eller väskor av gamla t-shirts. Och jag skänker till second hand. Men trasiga strumpor slänger jag, det är inte alls klart vad man ska göra med dem. Det vore jättebra om de skapade ett tydligt system, så man vet att de inte bara hamnar på soptippen.