Många unga i Skärholmen känner sig utsatta i skolan. Det framgår av Stockholmsenkäten 2024. När staden ställde frågan om en elev känt sig mobbad, trakasserad eller kränkt i skolan under det senaste läsåret så svarade 29 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna i årskurs 9 i Skärholmens stadsdelsområde ja. Det är de högsta siffrorna i hela Stockholm, snittet i staden är 23 procent bland flickorna och 17 procent bland pojkarna.

Niondeklassaren Madina Hakimi och sjundeklassare Emilie Becirovic, som är elevrådsrepresentanter på Lillholmsskolan i Vårberg, är väl bekanta med problemen och ser flera skäl till att tjejer känner sig extra utsatta.

– Jag tror att det är på grund av machokulturen, den gör att killarna mobbar tjejer för att känna sig bättre, säger Emilie Becirovic och får medhåll av Madina Hakimi.

Tjejerna beskriver hur killar som är starka går omkring i grupper och går på och slår tjejer eller svagare killar som inte kan slå tillbaka. 

– Machoattityden gör att de ser tjejer som något de kan äga, de ser oss som objekt som de kan slå till för att få äga oss, säger Emilie Becirovic. 

Och få vågar säga från när de går på någon svagare. 

– Oftast brukar folk bara titta på, för de är rädda att själva bli nästa offer. Och killarna som blir nerslagna vågar inte säga något till lärare för då är de är rädda att drabbas ännu värre efteråt, säger Emilie Becirovic. 

I andra fall handlar det om missförstånd i sociala medier som sedan spiller över i bråk i skolan. 

– Då kan det skapas ett grupptryck så att flera går på en tjej och försöker få henne att må dåligt, säger Madina Hakimi.

Så vill de få bort mobbningen

För att komma tillrätta med mobbningen tror de att det behövs flera lösningar. 

– Om man blir utsatt för något eller ser någon som blir utsatt så ska man berätta det för en vuxen, en lärare eller förälder. För när vuxna blir involverade så går det snabbare att lösa problem och alla lyssnar på varandra, säger Madina Hakimi. 

För att barn ska våga berätta vill de ha en anonym låda utanför receptionen där man kan lägga lappar och berätta vad som pågår utan att någon vet vem som rapporterat det. 

De vill också se fler vuxna på skolgården som ser om någon verkar utsatt eller ensam, ha mer mentorstid i klassrummen där problem och hur man är mot varandra kan lyftas och fler aktiviteter som syftar till att bygga vänskap i klasser. 

Frågan om machoattityden tycker de är svårare. 

– Ofta kan de ha fått med sig attityden hemifrån och då hjälper det inte att involvera föräldrarna. Det är inget som skolan kan lösa på två-tre lektioner utan man måste jobba med det länge och det måste få ta tid, säger Emilie Becirovic.

Lina Harrysson, rektor på Lillholmsskolan.

Stockholms stad

Kränkningsanmälningar har fördubblats 

Lina Harrysson, rektor på Lillholmsskolan, känner inte igen sig i de höga siffrorna från Stockholmsenkäten men vidhåller att det är problem med kränkningar. 

Lillholmsskolan deltog inte Stockholmsenkäten 2024 men i skolans egen enkät uppgav 90 procent av eleverna att de känner sig trygga. 

– Det är glädjande, men det betyder inte att det inte förekommer kränkningar, och det jobbar vi med på olika sätt, säger hon. 

Förra året nästan fördubblades skolans kränkningsanmälningar från 93 till 184, vilket visar att de tar problemen på allvar menar hon.

– Det är viktigt att vi inte sopar något under mattan. Om en elev känner sig kränkt ska vi anmäla, utreda och följa upp. Det kan vara allt från att din kompis i ettan kallar dig för bajskorv till att du hamnar i slagsmål. 

För att motverka mobbning håller personal koll på om någon verkar ensam, jobbar med gruppstärkande övningar och har särskilda vänskapsdagar. Och kuratorer går runt i klasserna och pratar med eleverna. 

Tjejerna nämner machokulturen som ett stort problem och att starka killar ger sig på tjejer och svagare killar. Hur jobbar ni med det?

– Vi har rastvakter och känner vi till något ärende så följer vi upp det. Vi kan också ha samarbeten med fältare som får jobba med en killgrupp och ta in föreläsare som pratar om normer och machokultur, säger hon. 

Men det är inget skolan gör just nu. 

Gällande bråk på nätet så håller skolan nätprat om hur man ska vara på nätet, de hjälper också till att medla när nätbråk uppstått samt hjälper elever att ta bort inlägg. Men allra viktigast är att skapa tillitsfulla relationer så elever vänder sig till de vuxna. 

Mer mentorstid tycker hon inte behövs utan menar att eleverna kan lyfta problem när som helst och prata med vilka som helst som de känner sig trygga med. Det kan vara allt från kökschefen, till läraren eller kuratorn. Men deras idé om en anonym tipslåda har nu blivit verklighet. 

– Jag tycker det är en jättebra idé, den är på plats nu, säger Lina Harrysson.