Många patienter med neurologiska sjukdomar som epilepsi, afasi, cp, ryggmärgsskador eller inkontinens står nu utan läkarkontakt.

Detta sedan Region Stockholm flyttat ut den specialiserade öppenvården i neurologi från sjukhusen.

Det finns varken doktorer eller mottagningar som kan ta emot alla patienterna.

Fick epilepsi på äldre dar

Anna Juusela, 77, fick diagnosen epilepsi för fyra år sedan. Nu är hon rädd att hennes epilepsimedicin påverkar hennes andra mediciner: levaxin för sköldkörteln, blodförtunnande, medicin mot höga blodfetter, listan är lång. Hon tar nio olika tabletter varje morgon.

– Jag har varit en aktiv person, jag körde bil, var kyrkvärd, var med i finska föreningen. Nu är det som att allt stannat av. Jag är osäker på allt och gråter för ingenting, säger hon.

Nio tabletter på morgonen och tre på kvällen. Anna Juusela är orolig att medicinerna påverkar varandra negativt.

Nio tabletter på morgonen och tre på kvällen. Anna Juusela är orolig att medicinerna påverkar varandra negativt.

Pekka Pääkkö

Anna Juusela tycker det är hemskt att det är så svårt att få en tid hos en neurolog.

Två mottagningar har stängt

De få mottagningar som etablerat sig inom vårdval specialiserad neurologi räcker inte till.

Dessutom stängde Farsta neurologi, som drevs av Praktikertjänst, i augusti. De uppger att vårdvalet inte ger förutsättningar att få ekonomi på verksamheten.

Nyligen tvingades också West Medic vid S:t Görans sjukhus stänga, sedan allvarliga brister vid mottagningen uppdagats.

Kvar finns mottagningarna inne på S:t Görans, på Södersjukhuset och på Karolinska universitetsjukhuset. De mottagningar som finns ”ute på stan” är lätt räknade: tre inom vårdvalet och en handfull doktorer med egen mottagning.

Vårdvalet skulle vara lösningen

Det var hösten 2017 som hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt att neurologisk vård som inte behöver akutsjukhusens resurser ska bedrivas utanför sjukhusen.

Totalt har 24 000 vårdkontakter förts ut. 13 000, gällande ms och parkinsons sjukdom, har förts över till landstingsdrivna Centrum för neurologi. Återstår 11 000 vårdkontakter, som vårdvalsmottagningarna skulle ta emot.

Finns ingen att remittera till

Men enligt Sven Arnehed på intresseorganisationen Neuro Stockholm saknar nu många av deras medlemmar vårdkontakt, sedan de aktörer som finns kvar tvingats stänga sina köer.

Och nya patienter som söker sig till sin husläkare med neurologiska besvär, som inte kräver sjukhusvård, kommer inte alltid vidare till en specialist.

Det finns helt enkelt inte tillräckligt med mottagningar i vårdvalet att remittera till.

Tobias Nässén (M) är regionråd med ansvar för vårdvalen. Han säger strukturen inom neurologivården nu ses över. Regionen har också höjt ersättningarna till mottagningarna, senast med fem procent vid årsskiftet.

– Ett av förslagen vi tittat på är självständiga sjuksköterskebesök, och att mottagningarna också får ersättning för detta. Detta skulle kunna få vårdvalet att fungera bättre och korta köerna, säger han.

Ny mottagning på Danderyd

För att täcka upp för de mottagningar som nyligen stängt har man nu slutit avtal med Danderyds sjukhus som öppnar neurologmottagning i november.

– Avtalet gäller initialt i två år. De patienter som gick till de två tidigare mottagningarna kan redan nu remitteras till Danderyds mottagning. På sikt är tanken att få nya aktörer att vilja gå in i vårdvalet och ta över dessa patienter, säger Tobias Nässén.

Men Talla Alkurdi (S), regionråd i opposition, är inte imponerad:

– Detta är ett tydligt exempel på där majoritetens privatiseringsexperiment gått för långt. Vi har vid flera tillfällen lyft att det här är en allvarlig situation och har sedan i januari fått veta att
en utredning pågår, säger hon.

Sjukdomen drabbar inte bara Anna Juusela. Även maken Raimo påverkas av oron för ett nytt anfall.

Sjukdomen drabbar inte bara Anna Juusela. Även maken Raimo påverkas av oron för ett nytt anfall.

Pekka Pääkkö

Hemma i köket i Kungsängen visar Raimo Juusela, Annas make sedan 50 år, det ”akut-kit” som han ska använda om Anna får ett stort epileptiskt anfall. Det är som ett litet lavemang innehållande lugnande medel.

– Det känns spänt att vänta på nästa anfall, det skrämmer mig, säger han, och muttrar över den nya telefonen som han inte begriper sig på om han skulle behöva ringa efter ambulans.

Nu har Anna mest små anfall. Det börjar med att hon känner sig konstig, berättar hon.

– Plötligt när man står i kassan på Konsum och ska betala så vet man inte hur man gör. Jag går ingenstans själv längre.