Fritt val innebär att patienterna får "hörselcheckar" om 2 380 kronor att köpa hörapparater för. Alternativet är att låna av regionen till en kostnad om 600 kronor.
Kruxet, enligt Hörselskadades riksförbund, HRF, är att audionommottagningarna även säljer hörapparater, och de kostar ofta mer än hörselchecken. Patienterna betalar då mellanskillnaden ur egen ficka, inte sällan tusentals kronor.
Hörselcheckarna är en inkomst för mottagningarna.
– Det fria valet har finansierat vårdtjänsten, säger Oscar Hedenfeldt, ombudsman vid HRF.
Onödig kostnad
Enligt honom finns det i regionens lånesortiment ett 50-tal modeller och det ska vara nog för alla patienternas behov. Och numera finns det inte några dåliga hörapparater på marknaden, säger han.
– Det är viktigare att hitta en apparat som matchar patienten och ställa in den så bra som möjligt, än under vilken månad hörapparaten lanserades. Vi hoppas att det nu ska bli mindre fokus på försäljning och mer på vård och rehabilitering, säger han.
Hörselrehabilitering är ett vårdval, där vårdgivare fritt kan etablera sig och få ersättning från regionen. Det finns ett 50-tal audionommottagningar, och 2023 varregionens kostnad 85 miljoner kronor.
Regionen har nu beslutat att avskaffa hörselcheckarna. I stället skjuts ytterligare 50 miljoner kronor till för att höja ersättningarna till mottagningarna. För behovsbedömning och rehabiliteringsinsats ska de till exempel få 3 465 kronor per patient mot tidigare 2 650 kronor.
Sebastian Duarte är audionom och anser att patienterna bör få välja, antingen låna eller köpa sitt hörselhjälpmedel.
Privat
Protester
Men 79 audionomer har i en skrivelse till regionstyrelsen varnat för att mottagningarna inte kommer att gå runt på den ersättning som regionen ger, när hörselcheckarna försvinner.
Regionens beräkningar utgår ifrån att varje audionom gör 150 utprovningar per år. Men det är inte realistiskt då snittet i övriga regioner ligger runt 100, menar de.
– Och inte ens med 150 utprovningar täcker ersättningen lönen för en audionom, säger Sebastian Duarte, en av de som undertecknat skrivelsen.
Risk för kö
Han tycker det är fel att ta bort valmöjligheten för patienterna, och varnar för att mottagningar kommer att tvingas stänga.
– Då blir det längre väntetider för patienterna. Risken är också att det öppnar privata kliniker för dem som kan betala, säger han.
Även HRF oroas över detta.
– Ersättningen måste vara tillräcklig för att kunna ge god vård, säger Oscar Hedenfeldt.
Slut på fritt val av hörapparat
Det fria valet av hörselhjälpmedel avskaffas den 1 januari 2025. Istället ska de som behöver till exempel en hörapparat få låna en ur regionens hjälpmedelssortiment.
Fritt val av hjälpmedel infördes 2009. Syftet var att öka patienternas inflytande och valmöjligheter.
I och med att hörselrehabilitering blev ett vårdval, alltså ett vårdområde med fri etableringsrätt, finns nu ett 50-tal mottagningar där hörselhjälpmedel kan provas ut.
Och det är knappt några köer.
Rekvisition
Men det finns en baksida, enligt Region Stockholms mittenstyre. Två vårdgivare dominerar vårdvalet och de marknadsför även egna produkter.
Det fria valet innebär att patienterna har en "peng" med sig, som de kan använda för att köpa sitt hjälpmedel, istället för att låna ur regionens hjälpmedelssortiment.
Rekvisitionsbeloppet för en hörapparat är till exempel 2 380 kronor, och för en signalenhet till dörr och larm 8 250 kronor.
De flesta köper
Och 93 procent av utprovningarna av hörapparater leder till köp. "Audionomen får därmed både en förskrivande och säljande roll gentemot hjälpmedelsanvändaren" skriver regionen i tjänsteutlåtandet.
Och det inte sällan av det hjälpmedel som vårdgivaren marknadsför. Då räcker inte alltid pengen till, utan patienten kan få skjuta till tusentals kronor, något som Hörselskadades riksförbund tidigare larmat om.
Regionens egen hjälpmedelscentral KommSyn ska nu öka sin kapacitet för att kunna leverera de hörselhjälpmedel som audionomerna förskriver.
De flesta äger sin apparat
2022 utfördes 29 000 utprovningar av hörapparater.
27 000 av dem skedde inom vårdvalet hörselrehabilitering.
93 procent av dem ledde till köp.
Källa: Region Stockholm
Regionen kommer inte längre att ge bidrag för köp av hörapparater.
Mostphotos
Slut på fritt val av hörapparat
Hörselskadade får betala för fritt val
När hörselskadade provar ut hjälpmedel säljer en del mottagningar på dem sina egna produkter, som är dyrare än dem som landstinget tillhandahåller. Nu ska kraven på mottagningarna skärpas, och hörselskadade informeras för att bättre kunna göra sitt val. Och det bekostas genom att införa en patientavgift.
Sedan 2011 har vårdval gällt för hörselrehabilitering, och så kallat Fritt val när det gäller hjälpmedel.
Det finns 39 mottagningar som landstinget har avtal med, där hörselskadade får hjälp med att bland annat prova ut hörapparater.
För några år sedan avslöjades att mottagningar som är knutna till tillverkare av hörapparater ofta rekommenderar sina egna produkter framför dem som landstinget upphandlat.
Och patienterna får betala tusentals kronor för de dyrare hjälpmedlen.
Nu har landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd beslutat att ställa nya och hårdare krav på mottagningarna. De måste bli bättre på att informera patienterna om de alternativ som finns.
Men Hörselskadades riksförbund, HRF, är kritiska. De tycker inte att problemet går att informera bort.
– Som patient sitter man framför en legitimerad audionom och dennes rekommendation väger tungt. Det är heller inte alla patienter som förstår skillnaden mellan att köpa sin hörapparat och att låna en av landstinget, säger Jonas Sahlberg, distriktsordförande i HRF.
Att prova ut hörselhjälpmedel kostar 600 kronor. För den som väljer en av landstinget upphandlade hörselapparater stannar kostnaden där. Men alla patienter får en ”hörselcheck” om 3 040 kronor, och de pengarna kan användas till att köpa vilken apparat som helst. Kostar den mer än checken får patienten betala ur egen ficka. Och en hörapparat kostar ofta runt 10 000 kronor.
I ett brev till samtliga politiker i nämnden krävde HRF att beslutet skulle stoppas. ”I dag är det ganska vanligt att vårdgivare berättar för patienter att hen kan välja mellan ‘landstingets gamla, dåliga hörapparater’ och ‘våra moderna hörapparater som är bäst på marknaden och perfekta för dig’ ”, skriver de.
80 procent av mottagningarna ägs av hörapparatindustrin, enligt HRF, och enligt en undersökning som de har gjort är 98 procent av de hörselapparater som provas ut den egna koncernens tillverkning.
Enligt landstingsrådet Ella Bohlin (KD) handlar beslutet om att förbättra hörselvården.
Patienter med uttalade behov ska få utbildning för en bättre livskvalitet, och mottagningarna måste komma upp i ett visst antal patienter varje år för att upprätthålla kvaliteten och rapportera till det nationella kvalitetsregistret.
Och så ska patienterna få ett kontrakt vid utprovning av hörselhjälpmedel som ska garantera att de fått korrekt och neutral information.
Det blir merarbete för mottagningarna, en kostnad som föreslås finansieras med en patientavgift.
– Behovet av information beror ju på ett dåligt konstruerat system, som utnyttjas av mottagningarna. Att lägga den kostnaden på patienterna är absurt, säger Sahlberg.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade emot beslutet, och vill inte att företag med kopplingar till hörapparatindustrin ska får äga eller driva auktoriserade hörselmottagningar.
Kritik kommer även från statligt håll. Hjälpmedelsutredningen konstaterade 2017 att systemet ”inger betänkligheter från såväl ekonomisk som etisk synpunkt”.
HRF pekar också på att landstinget har en pågående utredning om Fritt val inom hörselvården, och att den borde inväntas innan man tar beslut.
– Det här beslutet handlar om att förbättra hörselvården, för att patienterna ska få bättre livskvalitet, och jag vill inte vänta med det.
– Jag har förtroende för audionomerna, att de är professionella i sin roll och förskriver rätt hjälpmedel till patienterna.