JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Piotr överlevde Förintelsen – här möter han niorna

Niondeklassarna Nils Nordlander och Ella Kurba lyssnade länge på Piots Zettingers berättelse.

Niondeklassarna Nils Nordlander och Ella Kurba lyssnade länge på Piots Zettingers berättelse.

Märta Lefvert

20250127155916
20250128104659
2025-01-27
15:59
2025-01-28 10:46

Piotr Zettinger överlevde Förintelsen genom att fly i en avloppstunnel. På måndagen mötte han elever i Snitz grundskola och såg deras utställning på temat Förintelsen.

Niondeklassaren Ella Kurba har format fyra runda ansikten i lera. De är så små att de ryms i hennes händer och de är sorgliga att titta på.

– De representerar alla barn som inte fick födas på grund av Förintelsen. Deras gravida mammor mördades så de fick aldrig chansen att leva, säger hon allvarligt.

Leransiktena ingår i en stor utställning på Snitz skola vid Telefonplan. Den hålls öppen under Förintelsens minnesdag, med konstverk av grundskoleelever och gymnasister, från fyra olika skolor. På Snitz grundskola har elever i årskurs 9 bidragit. De har fått arbeta på temat Förintelsen i både SO, svenska, engelska, bild och slöjd, allt för att ge dem kunskap och insikter om utrotningslägrens fasor och de vägar som ledde dit.

– Jag förstår mycket bättre nu, hur människor led. Jag tar det mycket mer på allvar och vet mycket mer. Vi har fått läsa om tiden före andra världskriget och om hur Hitler kunde komma till makten, säger Ella Kurba.

Ella Kurba visar sina leransikten av barn som aldrig fick födas på grund av Förintelsen.

Ella Kurba visar sina leransikten av barn som aldrig fick födas på grund av Förintelsen.

Märta Lefvert

Flydde genom avlopp

På utställningens invigning är Piotr Zettinger, 86, hedersgäst. Han var bara fyra år när han flydde ur Warszawas getto, där naziregimen höll judar instängda. När han berättar för Ella Kurba och hennes kamrater hur det gick till blir de tysta.

– Jag fick hjälp att fly genom en avloppstunnel. Min mamma var inte med. Vi kom bort från varandra, säger han.

Efter flykten från gettot hölls Piotr Zettinger gömd på mängder av ställen innan hamnade i ett kloster, där nunnor skyddade honom och andra barn. I februari 1945 kom hans mamma dit för att hämta honom. Då kände han inte igen henne. Hon hade blivit gråhårig av det hon utsatts för som fånge i ett läger som fångarna nu släppts fria ur.

– Min far dödades men min mor överlevde. Hon började leta efter mig med en gång och hittade mig, säger han stillsamt.

Jag förstår mycket bättre nu, hur människor led.

Cecilia Massi, biträdande rektor vid Snitz grundskola, och Piotr Zettinger, som har berättat om sina erfarenheter av Förintelsen för skolelever i många år.

Cecilia Massi, biträdande rektor vid Snitz grundskola, och Piotr Zettinger, som har berättat om sina erfarenheter av Förintelsen för skolelever i många år.

Märta Lefvert

Film med intervju

Det var Cecilia Massi, biträdande rektor på Snitz grundskola, som bjöd in Piotr Zettinger till utställningen. Hon har också intervjuat honom utifrån frågor som eleverna har formulerat. Resultatet är en film, som rullar i ett av utställningsrummen. I andra rum finns målningar, skulpturer, teckningar och textkonst där eleverna både ger uttryck för det mörka och visar på att det finns hopp om framtiden.

Det här verket påminner om Förintelselägren och Kristallnatten. Duvan är en påminnelse om att fred och frihet är möjligt. Verk av elev från Platengymnasiet.

Det här verket påminner om Förintelselägren och Kristallnatten. Duvan är en påminnelse om att fred och frihet är möjligt. Verk av elev från Platengymnasiet.

Märta Lefvert

Cecilia Massi, som också är konstnär, är drivkraften bakom utställningsprojektet. Hon genomför det för tredje året i rad, och för första gången i Snitz grundskola.

– Jag gör det här för att jag hoppas att att eleverna ska få en känsla för det som hände under nazitiden och för att motverka att det händer igen. Man ska aldrig tro att man inte kan göra något. Alla kan bidra till ett bättre samhälle, säger hon.

Kvinnlig lägerfånge.

Kvinnlig lägerfånge.

Märta Lefvert

Niondeklassen Nils Nordlander tycker att kunskap är bra.

– Det känns så orimligt att Förintelsen hänt. Men det har den ju. Nu vet vi mer om det och det är bra, säger han.

Ella Kurba och Nils Nordlander vid ett av konstverken. Texterna som hänger i klädnypor är frågor som eleverna ställt till Piotr Zettinger och andra överlevare. Under dem uttrycker leransikten och ordskyltar olika känslolägen. Orden är virade i taggtråd.

Ella Kurba och Nils Nordlander vid ett av konstverken. Texterna som hänger i klädnypor är frågor som eleverna ställt till Piotr Zettinger och andra överlevare. Under dem uttrycker leransikten och ordskyltar olika känslolägen. Orden är virade i taggtråd.

Märta Lefvert

Elever från fyra skolor bidrar

På Förintelsens minnesdag, den 27 januari, visas en konstutställning om Förintelsen i Snitz grundskola vid Telefonplan.

Under dagen visas den för skolklasser. Klockan 17–20 är allmänheten välkommen.

Skolorna som deltar är Snitz grundskola (niondeklassare), Vasaskolan och Ronnaskolan i Södertälje (högstadielever) och Platengymnasiet i Motala.

Projektet genomfördes för första gången i Motala, för tre år sedan.

Källa: Cecilia Massi

MärtaLefvert
08-550 550 82

Senaste nyheterna

Lars Rådén är oppositionsråd för Moderaterna i Solna.

Lars Rådén är oppositionsråd för Moderaterna i Solna.

Debatt: "Vi måste rädda Solnamodellen"

Debatt

Oppositionsrådet Lars Rådén (M) varnar för ökat bidragsberoende och sociala problem ✔️ "De med störst behov prioriteras bort"

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Mostphotos

Hackerattacker mot Region Stockholm – varje dag

Nyheter

Säkerhetsläget allt mer spänt ✔ Blockerar angrepp ✔ Fortsatt hög terrorhotnivå

Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande  i Haninge.

Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Haninge.

Angie Gray

Mejl från politiker fick bort protestlista

Nyheter

Kommunstyrelsens ordförande i Haninge mejlade butik om föräldrars protestlista om skolnedläggning ✔ Plockades ner ✔ "Skitsak"

Regionen utsätts för cyberattacker – varje dag

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Mostphotos

20250130190022
20250120213238
2025-01-30
19:00

Sabotage mot internetkablar, hackerattacker och terrorism. Hoten mot Sveriges, och Stockholms, säkerhet verkar öka. För Region Stockholm handlar det framför allt om angrepp via internet. Sådana avvärjs dagligen.

Sverige är inte i krig, sade statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvars-konferensen häromveckan. "Men det råder inte heller fred", fortsatte han.

I samma veva gick Säpochefen Charlotte von Essen ut med att det skett "förändringar i den ryska säkerhetshotande verksamheten mot Sverige. Riskbenägenheten från rysk sida har ökat vad gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden" skrev hon i ett pressmeddelande.

Och terrorhotnivån ligger kvar på en hög nivå, en fyra på den femgradiga skalan.

I Region Stockholm hanteras säkerhetsfrågorna av Enheten för katastrofmedicinsk beredskap och Enheten för informationssäkerhet.

Dagliga angrepp

De skriver i ett mejl att de är medvetna om det spända säkerhetsläget och att "Region Stockholm är och ska alltid vara förberedda på att en eventuell allvarlig händelse kan inträffa, oavsett vilken terrorhotnivå vi har".

Riskbenägenheten från rysk sida har ökat.

Men var riskerna inom vården och kollektivtrafiken finns, och vad som är känsligast, det går de inte in på "av säkerhets- och sekretesskäl".

Men att it-miljön är utsatt för attacker står klart. Regionens "säkerhetslösningar blockerar dagligen sådana angrepp".

Lösensumma

Några störningar i regionens verksamheter har inte skett det senaste året till följd av cyberattacker, enligt dem. Men Sophiahemmet drabbades i februari 2024 av en hackerattack där patientdata stals, och hackarna begärde en lösensumma.

– Såväl främmande makt som våldsbejakande extremister försöker utnyttja våra sårbarheter och påverka situationen för att nå sina syften, säger von Essen i pressmeddelandet.

Så förbereder sig vården för terrorattentat

Vården i Region Stockholm förbereder sig på det värsta. Bara i år sker 25 övningar.

Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan den 17 augusti och ligger nu på en 4:a på en 5-gradig skala.

Om något händer i Stockholm är vården beredd. Hur det går till styrs av den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den reviderades 2022, mycket på grund av erfarenheterna efter dådet på Drottninggatan 2017 och pandemin 2020.

– Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning, säger säger Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap i Region Stockholm.

När larmet går

Om ett sprängattentat mot till exempel Centralstationen skulle inträffa larmas förstås ambulanser och personal ut direkt.

Larmet går också till regionens tjänsteman i beredskap, samordnar insatsen. Akutsjukhus och ibland närakuter, inventerar operationskapacitet, vårdplatskapacitet och förbereder mottagande.

– På plats ska de skadade bedömas, och en prioritering görs utifrån hur snabbt de måste in till sjukhus, säger Jessica Vinberg.

De skadade får reflexband med färgkoder. Röd för prio 1: livshotande trauma, gul för prio 2: allvarligt skadade, grön för prio 3: "walking wounded", och så blå för prio 4: skadade som inte förväntas överleva trots bästa vård, eller är döda.

Vård i stor skala

Att hantera skador efter skjutningar är vardag i akutvården, säger Jessica Vinberg, och sprängningar förekommer men än så länge inte med så många som skadats.

Men vid en masskadehändelse är det förstås en helt annan dimensionering.

En uppsamlingsplats måste ordnas, antingen i en närliggande byggnad, eller i tält.

– Man kan behöva få in folk i värmen, eller ge vård innan transport till sjukhus.

Region Stockholm har förstärkningsresurser, som lättviktsbårar, bårbockar, filtar, tält, belysning och annan utrustning placerade hos räddningstjänsten.

Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.

Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.

Tom M Kronestedt

Psykiskt stöd

Psykosocialt omhändertagande ingår också i planeringen.

– Det är något vi fick upp ögonen för efter Drottninggatan. Behovet av stödinsatser var stort, det var en skrämmande händelse, inte minst för många barn, säger Jessica Vinberg.

Kan vi känna oss trygga?

– Vi gör vårt allra bästa för att förbereda oss. Bara i år har vi 25 övningar. Men varje händelse är unik.

Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning

Så övar vården

Table top: Man sitter runt ett bord och "spelar" ett visst scenario. Varje funktion eller aktör beskriver hur de kommer att agera. 

Larmövningar: Test av larmvägar och hur lång tid det tar att samla personal. 

Surge Capacity: Magnetfigurer på whiteboardtavlor visualiserar ett scenario för att säkra kapacitet – var de skadade finns, personal, material, flöde genom sjukhuset.

I fält: Ambulanspersonal övar olyckor med farliga ämnen. I höst blir det en större övning med markörer (skadesminkade människor med vitalparametrar på en lapp) från skadeplats ända in på akutsjukhusen.

Källa: Region Stockholm

Hoten mot Stockholm

Klimatförändringar (värmeböljor, torka, skyfall).

Kemikalieolyckor, störningar i teknisk infrastruktur.

Kriminalitet, terroristangrepp.

Pandemier.

Försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöområdet.

Källa: Region Stockholm

Så förbereder sig vården för ett terrorattentat

Redo för det värsta: 25 övningar bara i år ✔ Så prioriteras skadade

IngridJohansson
08-550 551 04