Niondeklassaren Ella Kurba har format fyra runda ansikten i lera. De är så små att de ryms i hennes händer och de är sorgliga att titta på.
– De representerar alla barn som inte fick födas på grund av Förintelsen. Deras gravida mammor mördades så de fick aldrig chansen att leva, säger hon allvarligt.
Leransiktena ingår i en stor utställning på Snitz skola vid Telefonplan. Den hålls öppen under Förintelsens minnesdag, med konstverk av grundskoleelever och gymnasister, från fyra olika skolor. På Snitz grundskola har elever i årskurs 9 bidragit. De har fått arbeta på temat Förintelsen i både SO, svenska, engelska, bild och slöjd, allt för att ge dem kunskap och insikter om utrotningslägrens fasor och de vägar som ledde dit.
– Jag förstår mycket bättre nu, hur människor led. Jag tar det mycket mer på allvar och vet mycket mer. Vi har fått läsa om tiden före andra världskriget och om hur Hitler kunde komma till makten, säger Ella Kurba.
Ella Kurba visar sina leransikten av barn som aldrig fick födas på grund av Förintelsen.
Märta Lefvert
Flydde genom avlopp
På utställningens invigning är Piotr Zettinger, 86, hedersgäst. Han var bara fyra år när han flydde ur Warszawas getto, där naziregimen höll judar instängda. När han berättar för Ella Kurba och hennes kamrater hur det gick till blir de tysta.
– Jag fick hjälp att fly genom en avloppstunnel. Min mamma var inte med. Vi kom bort från varandra, säger han.
Efter flykten från gettot hölls Piotr Zettinger gömd på mängder av ställen innan hamnade i ett kloster, där nunnor skyddade honom och andra barn. I februari 1945 kom hans mamma dit för att hämta honom. Då kände han inte igen henne. Hon hade blivit gråhårig av det hon utsatts för som fånge i ett läger som fångarna nu släppts fria ur.
– Min far dödades men min mor överlevde. Hon började leta efter mig med en gång och hittade mig, säger han stillsamt.
Cecilia Massi, biträdande rektor vid Snitz grundskola, och Piotr Zettinger, som har berättat om sina erfarenheter av Förintelsen för skolelever i många år.
Märta Lefvert
Film med intervju
Det var Cecilia Massi, biträdande rektor på Snitz grundskola, som bjöd in Piotr Zettinger till utställningen. Hon har också intervjuat honom utifrån frågor som eleverna har formulerat. Resultatet är en film, som rullar i ett av utställningsrummen. I andra rum finns målningar, skulpturer, teckningar och textkonst där eleverna både ger uttryck för det mörka och visar på att det finns hopp om framtiden.
Det här verket påminner om Förintelselägren och Kristallnatten. Duvan är en påminnelse om att fred och frihet är möjligt. Verk av elev från Platengymnasiet.
Märta Lefvert
Cecilia Massi, som också är konstnär, är drivkraften bakom utställningsprojektet. Hon genomför det för tredje året i rad, och för första gången i Snitz grundskola.
– Jag gör det här för att jag hoppas att att eleverna ska få en känsla för det som hände under nazitiden och för att motverka att det händer igen. Man ska aldrig tro att man inte kan göra något. Alla kan bidra till ett bättre samhälle, säger hon.
Kvinnlig lägerfånge.
Märta Lefvert
Niondeklassen Nils Nordlander tycker att kunskap är bra.
– Det känns så orimligt att Förintelsen hänt. Men det har den ju. Nu vet vi mer om det och det är bra, säger han.
Ella Kurba och Nils Nordlander vid ett av konstverken. Texterna som hänger i klädnypor är frågor som eleverna ställt till Piotr Zettinger och andra överlevare. Under dem uttrycker leransikten och ordskyltar olika känslolägen. Orden är virade i taggtråd.
Märta Lefvert