Definitionen simkunnighet innebär att en person som trillar i vattnet och får huvudet under ytan ska kunna ta sig upp över ytan och sedan kunna simma 200 meter. Av den sträckan ska 50 meter var ryggsim. Det ska elever klara för att få godkänt betyg i idrott- och hälsa. Men långt ifrån alla klarar det och får då gå i skolsim där de får simträna på skoltid.
– I Skolverkets rapport ser man en minskning i årskurs sex. Vi önskar att alla skulle testa varje år, det är inte som att cykla, säger Louise Brädde, sakkunnig inom livräddning och utbildning på Svenska livräddningssällskapet.
Louise Brädde är sakkunnig inom livräddning och utbildning vid Svenska livräddningssällskapet.
Karin De Michiel
Rapporten hon hänvisar till publicerades i december 2022. Det är den senaste på området och gäller för hela landet. Lokala siffror saknas. Rapporten visade att 93 procent klarade simkravet. Vilket var en nedgång med två procentenheter från den föregående rapporten från 2014.
Pandemieffekt
Louise Brädde ser flera bakomliggande orsaker.
– Under pandemin var det många simhallar som stängde. Vi har en hel del som flyttat till Sverige och som inte är vana vid vatten. Det kan även vara dyrt i vissa fall och många tänker att det är skolans ansvar, säger hon.
Hon menar att ansvaret är delat mellan individen och samhället.
– Alla har rätt till vattenkunskap, men det gäller även att ta emot den, säger hon.
Sigtuna är en av de kommuner som ser en utmaning i att många inte kan simma. Cecilia Tengbom Berg är simskoleansvarig i kommunen sedan tio år. Hon ser tydliga tecken på vad som påverkar simkunnigheten.
– De som kommer hit till våra simskolor är oftast de med utländsk bakgrund. I Märsta har vi stor procent som är utländska barn där en eller flera i familjen inte är simkunniga, säger hon.
Cecilia Tengbom Berg är simskoleansvarig i Sigtuna. Hon lyfter vikten av att även underhålla sina simkunskaper regelbundet.
Jonas Månsson
Just att få med sig vattenvana och simglädje hemifrån är en viktig del i att få fler Sigtunabor simkunniga. Men att mäta simkunnighet kan vara lite svårt menar hon. Godkänt betyg för eleverna visar inte nödvändigtvis hela bilden.
– Om vi säger att de går på simskola och blir klara och får sina betyg i sexan. Sedan kan inte föräldrarna simma och de är aldrig i simhallen. Då kommer de tillbaka till skolsimmet, säger hon.
Ett verktyg som kommunen har är att de det senaste läsåret satsat på simskola för grundskoleelver, fräsmt sexåringar, andra-, och fjärdeklassare.
– De går på simskola och får vissa veckor var under hela året, säger hon.
Cecilia Tengbom Berg hoppas att trenden är på väg att vända, men tror att det kan ta tid.
– De som kommer på simskolan har oftast en rädsla för vatten eller har aldrig tidigare varit i en simhall. Rädslan är något vi vill förändra, säger hon.
Återkommande besökare
Från hemmet i Sigtuna har Andreas Nilsson tagit med sig barnen August, 8, Henry, 7, Leonora, 6, som alla kan simma och lillasyster Margrét, 4, som håller på att lära sig. Han lyfter vikten av att barn tidigt får lära sig simma och är ofta i simhallen. Besöken har gett önskad effekt.
– Tre av fyra kan simma. Vi är här nästan varje dag på sommaren, säger Andreas Nilsson.
Syskonen Adolfsson från Sigtuna badar ofta vid Midgårdsbadet. Här är lillasyster Margrét bakom Henry, August och Leonora. Pappa Andreas Nilsson vaktar vid poolkanten precis utanför bild.
Jonas Månsson
Till barnpoolen har Eskedar Yategsu tagit sina döttrar Abigli Tesma, 6, och hennes lillasyster Amna Tesma, 3, för att ge dem vattenvana.
I höst ska äldsta dottern börja på simskola.
– Det ska bli kul, säger Abigli Tesma.
Eskedar Yategsu ser fram emot dotterns simskola och vet vad som väntar.
– Min stora son som är elva år gick på simskola och var jättenöjd, säger hon.
Märstabon Eskedar Yetagesu tar med sig döttrarna Abigli Tesma och Amna Tesma till Midgårdsbadet någon gång i månaden.
Jonas Månsson
Eskedar Yategsu kan inte simma själv och när hon är i simhallen brukar hon ta med en kompis som extra säkerhet.
– Jag hoppas kunna lära mig simma, säger hon.