När den S-ledda majoriteten la sin första budget i höstas var det många stora ord om satsningarna på skolan. Tvålärarsystem och förbättrad elevhälsan var några av löftena. Men bakom orden fanns samtidigt en medvetenhet om att 2023 skulle bli ett tufft år.

– Löftet om att öka skolor med tvålärarsystem ligger fast över mandatperioden. Men i år ligger fokus på att klara året, kanske även nästa år. Sen hoppas vi ha lite bättre förutsättningar, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren(S).

David Gustafsson på Sveriges Lärare vill ha mer än så. Han vill att skolorna ska få mer pengar.

Uppräkningen äts upp

–  Vi har fått larm om att det är 21 grundskolor som inte får budgeten att gå ihop och vi har redan blivit kallade till ett flertal neddragningsförhandlingar. Det låter kanske inte mycket av stadens 146 grundskolor, men det är ett alarmerande tecken.

Han ställer sig frågande till årets budget. Uppräkningen äts upp av ökade räntekostnader, elkostnader och pensionsinbetalningar. Några satsningar blir det svårt att hantera när inte ens den grundläggande budgeten går ihop.

– Just nu tittar skolorna på att ta bort personal. De lärare vi har på skolorna ska ju vara kvar där. Det här rimmar illa med de satsningar man sagt att man ska göra. Det blir bara tomma ord från politikerna. 

Emilia Bjuggren menar att skolorna har några relativt bra år bakom sig där de kunnat lägga undan pengar i de så kallade resultatfonderna, att använda när läget försämras. Ett sådant läge råder nu. Skolorna måste hitta sina lösningar själva.

Det finns inga planer på att tillföra mer pengar under våren?

– Alla pengar vi har går till att stärka välfärden. Det är inte så att det finns en massa resurser som inte används. Sker det förändringar, som att vi skulle få möjlighet att stärka budgeten med till exempel statsbidrag i regeringens vårändringsbudget, då gör vi det.