Trädetaljerna, de levande ljusen och kanelbullarna på bordet skvallrar om var Frida Walter allra helst skulle bo – i ett stort hus på landet.

– Jag gör mitt bästa för att få det att kännas lite lantligt, säger hon.

Ett hem där hon kan sova tryggt på natten och har mat på bordet har inte alltid varit en självklarhet. För drygt tio år sedan bodde hon på Tyresö kvinnojours skyddade boende.

Genom stödet från jouren och kickboxning på Tyresö kampsport påbörjade hon efter några månader den långa läkningsprocessen och valde sedan att stanna kvar i kommunen.

– Jag lovade mig själv att den dagen jag får långtråkigt så ska jag klappa mig på axeln och säga grattis Frida, du har ett rikt liv.

Ibland tvingas kvinnorna lämna allt.

Maja Johansson

Många söker stöd

Men nu är framtiden för ­Tyresö kvinnojours skyddade boende oviss. Pengarna för att driva boendet har kommit från placeringar genom andra kommuners socialtjänst, men allt fler kommuner väljer nu i stället privata aktörer som har vunnit upphandlingen. ­Ideella föreningar som kvinnojourer har svårare att vinna upphandlingar då de inte är utformade för att uppfylla myndighetskrav och många av jourerna har valt att inte ge sig in i upphandlingarna.

Om jouren tvingas stänga så kommer en grupp jourkvinnor med gedigen erfarenhet – flera har jobbat för föreningen i minst 30 år – att försvinna, menar föreningens ordförande Anna-Maria ­Yasdani.

– Det är ju inte bara ett boende, vi kan hjälpa till med så mycket annat och har så mycket kompetens. Om det inte sker någon förändring så kommer vi behöva lägga ner.

På en byrå i den lilla lokalen där jouren håller till ligger oöppnade tandborstförpackningar, tandkräm och deodorant bredvid en hög med handböcker som informerar om vad det innebär att bo på ett skyddat boende.

Anna-Maria Yasdani är ordförande för Tyresö kvinno- och tjejjour. Hon har varit aktiv i föreningen sedan 2013 efter att hon såg en lapp om att de sökte jourkvinnor. ”Vi talar aldrig om männen utan upplevelsen av att vara utsatt för våld. Vi kommer aldrig någonsin döma någon”, säger hon.

Maja Johansson

– Det finns många förutfattade meningar om mäns våld mot kvinnor, att männen som brukar våld är ­psykopater. Men det är strukturellt och det enda som de här männen har gemensamt är att de har en dålig kvinnosyn. Vi har kvinnor som kommer till oss som vet att de behöver lämna sina män men som bara behöver bekräftelse från någon. Vi har också kvinnor som kommer tillbaka gång på gång. Det får man, säger Anna-Maria Yasdani.

Under årets första sex månader har dubbelt så många sökt samtalsstöd hos Tyresö kvinnojour som under samma period förra året. Anna-Maria Yasdani tror att det beror på att de syns och hörs mer i kommunen.

”Varför går hon inte?”

Frida Walter började själv arbeta ideellt på Tyresö kvinnojour efter att hon flyttat till egen bostad. I dag föreläser hon runt om i landet bland annat för polisstudenter, och nyligen släppte hon sin fjärde handbok om mäns våld mot kvinnor.

Frida Walter har skrivit fyra handböcker om mäns våld mot kvinnor. Vissa riktar sig till anhöriga och andra till kvinnor som varit eller är utsatta för våld i en nära relation. "En fördom är att våld i nära relationer är ett okontrollerat våld, men varför skulle det då ske främst i hemmet?"

Pekka Pääkkö

I föreläsningen ”Varför går hon inte?” utgår hon både från egen erfarenhet av att bo på skyddat boende och från sina olika yrkesroller, som jourkvinna och forensisk sköterska på en akutmottagning för våldtagna. I föreläsningen fokuserar hon bland annat på helhetsperspektivet och vikten av bra bemötande, och försöker slå hål på fördomarna som finns om utsatta och förövare.

”Varför går hon inte?” är en fråga som alltför många våldsutsatta kvinnor får höra enligt Frida Walter. Statistiken visar att en kvinna mördas av en man var tredje vecka, trots det så ses våldsutsatta kvinnor sällan som brottsoffer.

– Om en våldsutsatt kvinna får frågan i ett polisförhör så kommer hon tystna och gå därifrån. Förmodligen kommer hon aldrig söka hjälp igen och det är förödande.

För henne betydde det allt att få komma till Tyresö kvinnojours skyddade boende och få stöd av människor med kunskap och förståelse.

Att börja med kickboxning var ett stort steg på Frida Walters väg mot att läka. I dag har hon svart bälte och är själv coach på Tyresö kampsport.

Pekka Pääkkö

I dag är Frida Walter coach på Tyresö kampsport och hjälper andra att läka.

Går det att läka?

– Det går att läka, om än inte från allt. Men med hjälp av redskap och verktyg så kan man lära sig att leva med det.